Marie Lundquist är poet och författare och har här gjort 35 fotografiska reflektioner. Fotografierna hon valt spänner över historien och världen. Det är bilder som säger mer än ord men som får ett poetiskt tillägg genom Lundquist personliga betraktelser. Ett boktips inför långhelgen, dröm dig bort om verkligheten någon annanstans i en annan tid!
I Johanna Nilssons senaste ungdomsroman får man möta Janis som ger sig iväg på en resa utan mål, i stulen bil och utan körkort, i jakten på "Det Ultimata". Resan, som hon skulle ha gjort med sin vän Emelie, får hon nu göra själv eftersom Emelie inte finns längre. Hon tog livet av sig själv och sju av sina skolkamrater. Berättelsen är som en roadmovie i "Thelma & Louise-anda" där Janis inte bara upplever nya människor och miljöer utan även återupplever och minns sin vän och det stora traumat. Det är ett svårt tema att närma sig och jag tycker att Johanna Nilsson har gjort ett modigt försök att gå djupare in i problematiken i denna bok. Jag läste en recension där man ansåg att boken var för splittrad men jag håller inte med om det. Det fragmentariska i Janis möten med omvärlden och sina minnen ger traumat trovärdighet.
Dikter från den efterblivna landsbygden av Les Murray är den första kompletta diktsamlingen av honom som givits ut på svenska.
Kom och lyssna på Ann Catrin Kärnä från Stadsbyggnadskontoret som berättar om planerna för stadsdelen idag och i framtiden. Givetvis finns utrymme för frågor och diskussion.
Den 7:e juni 2009 är det val till Europaparlamentet.
Inte mer än fullt tack av Benny Haag är en LL-bok som passar bra att läsa som uppladdning till Valborg.
Skuggan av Lee Weatherly handlar om en flicka som blivit övergiven av sin mamma. Hon har inte träffat henne sedan hon var liten. En dag råkar hon se att pappan har mailkontakt med mamman. Hon blir rasande och beslutar sig för att ta reda på vart hon finns. En riktigt bra berättelse om att bli övergiven, om psykisk sjukdom och om att följa sina känslor.
I Mitt nya jag av Rosie Rushton möter man Jemma, en tonårstjej som får veta att familjen ska flytta från stan till en håla på landet (detta är förresten ett populärt tema i vårens bokflod har jag märkt). Hon blir så arg på sina föräldrar, funderar på att vägra flytta med. Men så händer det saker som vänder upp och ner på allt. En fin historia om kärlek och vänskap med lyckligt slut.
Och som sagt, det finns många fler bra titlar! Har du själv några tips på bra lättlästa ungdomsböcker - skriv gärna!
Se om Skuggan finns inne i Gotlib
Se om Mitt nya jag finns inne i Gotlib/malin
Fotografen Christer Järeslätt har porträtterat 52 svenska serieskapare i denna fotoskildring. Serietecknarna har bidragit genom att skrapteckna på fotografiets polaroidyta till sina respektive porträttfoton. Boken innehåller även texter av Carl Johan De Geer, Christer Järeslätt och Lilith Waltenberg.Låna Refricater i GOTLIB.
Emma Lindqvists bok Martas seger handlar förstås om Marta da Viera Silva som i dag är världens bästa fotbollspelare på damsidan.
Unescos generalkonferens 1995 beslutades att den 23 april skulle bli dagen då man firar hela världens böcker, författare, läsning och värnar om upphovsrätt och människors fria tillgång till information.
Kortedala bibliotek firar detta med att ge en bok till alla som lånar en bok, så långt lagret räcker. Skynda in på torsdag och låna!
Vill du läsa mer om historien bakom dagen gå in på Världsbokdagen.
/Anna
Det är inte så ofta som jag läser bilderböcker men jag är bara tvungen att tipsa om denna fantastiska bok. I Familjeboken med text av Eddie Summanen, får du läsa om hur bebisar blir till och hur familjer kan se ut. Variationerna är lika stor som verkligheten, precis så som det är. Det som även förgyller och gör boken än mer läsvärld är illustrationerna gjorda av C. Kåberg. Helt i min smak. Detta får bli dagens boktips och höjdare!
När jag fick seriealbumet Ur djupen ropar jag till dig av Benjamin Stengård i mina händer och läste på baksidan att skräcken klivit in i seriekonsten blev jag genast nyfiken. Två av mina favoritgenrer i ett och samma format! Inte heller blev jag besviken av de surrealistiska berättelserna. Det tog dock ett par sidor innan jag vande mig vid teckarstilen men nu tycker jag att det passar bra in på de mörka historierna. Tänk vad ensamheten kan göra med tankarna och vad tankarna kan göra med ensamheten ...
Torsdag 23 april kl. 19.00
Emanuel Blume & Isabel Evers - en vissångare och en poet och skådespelare i en musik-poesiduo med fokus på dikter.
Mauritz Tistelö - poet och en av eldsjälarna bakom dåvarande Krakra-festivalerna på Kulturhuset Underjorden.
Maria Lund - vissångerska, som också är känd som ena halvan av folkpunkvisgruppen Edla Aurora.
Öppen Scen för Dig som vill framföra dina dikter eller visor.
Fri Entré
Visa & Poesi - scen för poeter och vissångare, ett samarbete mellan Gamlestadens bibliotek och ABF Göteborg
Lyssna på Maria: http://www.myspace.com/marialundmarialund
Emanuel kan lyssnas på på: http://www.myspace.com/emanuelblume
Isabels blogg: http://frokenevers.blogspot.com/
Artikel om Mauritz: http://www.fria.nu/artikel/6248
/Per
Den iranska dokumentärfilmaren Siba Shakib gav 2002 ut Till Afhanistan kommer Gud bara för att gråta och den är fortfarande i mitt tycke den i särklass bästa dokumentärromanen om Afghanistan.
Samtal på lätt svenska. Fika och prata kring vardagsfrågor och nyhetsrubriker för dig som vill lära dig mer svenska.Kortedala bibliotek i samarbete med Medborgarskolan
Den franska författarinnan Claire Castillons, andra novellsamling Man kan inte hindra ett litet hjärta från att älska handlar om parförhållanden. Det är tjugotre korta noveller på 138 sidor. Det är svarta historier om störda personer vars relationer är absurda. Kärlek är inte de kärleksfullas privilegium. Även ett litet torrt hjärta kan älska, också om det är förvridet, vrickat, sjukt./leif
... ta i så fall chansen och läs om stjärnornas stjärna i Tiina Rosenbergs nya bok Bögarnas Zarah. Det är inte bara en historia om divan, ikonen och kultfiguren Zarah utan även en kärleksförklaring till gaykulturen. Rosenberg skriver om hennes liv i Tyskland och i Sverige, om hur hon blev populär bland homosexuella, och om hur det kommer sig att denna ikonstatus lever kvar i dagens gayvärld. Boken innehåller även en mängd fina fotografier.
Kan till exempel rekommendera Vårfrost av Anna Ehn, som ger en fin och känslig bild av en tjej som blir sjuk i anorexi. Decembergatans hungriga andar av Ulrika Lidbo som är nyutkommen, är också en mycket fin berättelse om Jenny, en tonårstjej som blir mobbad i skolan och som inte trivs riktigt med hemsituationen - eller med livet. Hon finner anorexi och bulimi som en utväg. Här får man en ruskigt träffande bild av hur tankar och känslor förvrängs ju längre sjukdomen fortskrider. Hon blir vän med några år äldre Betty, som också är sjuk och här får man en bild av hur tjejerna smittar varandra med sjukdomserfarenheter. Även de anhörigas svårigheter att hantera situationen får man en inblick i. En mycket fin och hjärtskärande berättelse om ett tungt men angeläget ämne. Och det viktigaste av allt – här finns hopp om tillfrisknande.
Här kommer nästa bidrag i deckartstafetten, av Klass 5B, Talldungeskolan.
I trygghetsnarkomanernas land av David Eberhard, med undertiteln Sverige och det nationella paniksyndromet hävdar författaren att vi här i landet har ett mycket överdrivet behov av kontroll och trygghet av alla tänkbara och otänkbara faror. Han är överläkare i psykiatri och på akutmottagningen möter han allt oftare patienter med panikångest, och han tycker att det finns en nationell motsvarighet på samhällelig nivå. Hela samhället lider av ett kollektivt paniksyndrom, och som en följd av detta även av en nationell trygghetsnarkomani.
Det är farligt att leva och man måste lära sig att hantera risker istället för att förbjuda allt som är farligt. Om samhället förbjuder allt som kan vara farligt så blir människor bara räddare och räddare, tills de slutligen förlorar förmågan att tänka självständigt.
Han kommer med en hel rad exempel, som påbuden om cykelhjälmar och säkerhetbälten och förbudet mot användandet av djungelolja. Jag tror dock knappast att han vill att vi ska sluta använda bilbälten eller cykelhjälmar, utan delvis vill han nog genom att provocera få oss att tänka efter. Han ondgör sig också målande över exemplet med Stockholms läns landsting som införde förbud för nyanställningar av piercade personer och de förnedrande undersökningar som de nyanställda tvingades genomgå. Detta motiverades med att man ville stoppa spridningen av sjukhussjuka, men det fanns inget belägg för att piercing ökar smittspridningen utan han menar att det verkliga skälet var att myndigheterna ville visa handlingskraft. Han anser att så är det med många myndighetsdekret.
Curlingföräldrar får också en släng av sleven, istället för förbud ska vi lära våra barn att hantera faror och motgångar. Han menar att också att barnen överbeskyddas på dagis. I skolan sedan, påstår Eberhard, ställer man inga krav på eleverna, och man döljer för dem att de inte lär sig att klara något. ( Jag är inte så säker på att alla som arbetar i skolan håller med om den beskrivningen). Det är ett utslag av ett falskt rättvisetänkande, menar han, som förutsätter att eleverna måste vara lika i allt. Följden blir att de inte lär sig att hantera svårigheter och nederlag.
För en individ med panikångest leder sjukdomen ofta till en närmast otal handlingsförlamning, och personen ser faror i allt som kan vara farligt, men som ytterst sällan verkligen är det.
Sverige är kanske världens tryggaste land men paradoxalt är svenskarna förmodligen det folk som är mest rädda för otrygghet menar författaren. Tankegången vidareutvecklas med att han säger att för mycket trygghet föder rädsla precis som paniksyndrom medför en överdriven strävan att undvika faror.
Författaren tror att den stora ohälsan i landet i form av sjukskrivningar, förtidspensioneringar och utbrändhet beror på att den överdrivna driften att skapa säkerhet begränsar medborgarna. Han kommer med det kontroversiella påståendet att 80 – 90 % av de utbrända inte har utvecklat förmåga att klara tristess, motgångar och kränkningar.
Överhuvudtaget är det ett stort samhällsproblem här att folk förväntar sig att man har en rätt att gå genom livet utan att bli kränkt menar Eberhard. Kränkningar och svårigheter är en normal, ofrånkomlig del av livet.
Att folk hellre väljer att leva på a-kassa än att starta eget tar han som ett, också det ytterst kontroversiellt, exempel på ett överdrivet behov av trygghet. Ett annat att de flyktingar som varit nog så driftiga för att överhuvudtaget ta sig hit snabbt bryts ned av den kravlösa statens välvilja. Författaren menar att vi snarare behöver arbete och omtanke än trygghet och kontroll. Vi måste lära oss att hantera att det inte går att kontrollera allt här i livet, och trygghet är inget självändamål.
I och med EU sprider sig trygghetsepedemin från land till land, överallt sprider sig sjukan som gör människorna inkompetentare och allt mindre stryktåliga, påstår han.
Som den doktor han är så nöjer han sig inte med att ställa diagnos utan han föreslår också botmedel. Vi måste minska myndigheternas makt anser han och även inse att kravlöshet inte är trygghet. Framför allt så ska vi varje gång det kommer ett nytt förbud eller dekret som man ar till försiktighet så ska vi ifrågasätta det, och i synnerhet ska vi ifrågasätta paniken.
Boken kom 2006 i ett helt annat ekonomiskt läge, och den otrygghet som den nuvarande krisen medför med massarbetslöshet och osäkra framtidsutsikter gör att jag inte tycker att boken känns fullt så rolig och träffsäker vid omläsningen nu, som jag tyckte då. Av alla de som drabbats av arbetslöshet är det nog försvinnande få som upplever att har för mycket trygghet. Inte heller är det väl ett realistiskt alternativ att starta eget för särskilt många av dem. Det är nog även ganska få som anser att krisen löses genom att statens makt minskas.
Men visst, jag tycker fortfarande att boken bitvis är rolig och innehåller en hel del som det fortfarande är värt att fundera på.
Låna I trygghetsnarkomanernas land i Gotlib
/leif
