Jenny Andersson är ekonomhistoriker vid Institutet för framtidsfrågor och har nu utkommit med boken När framtiden redan hänt: Socialdemokratin och folkhemsnostalgin. Hon har i många år forskat kring välfärdspolitikens förändring och socialdemokratin i Sverige och Europa.
Folkemsnostalgin präglar numera flera partier, och författaren diskuterar vad den står för och beskriver hur olika idéer genom årens lopp lagt beslag på ordet och gett det olika innehåll.
Hon visar på skillnaderna med övriga Europa där socialdemokraterna på nittiotalet hade visionen om en futuristisk politik, medan man här förlade den politiska utopin till efterkrigstidens folkhem.
Författaren behandlar också myten om kunskapssamhället och diskuterar vad kravet på det livslånga lärandet leder till. Kunskapsekonomin leder till en varufiering och exploatering av människorna, hävdar hon. I den nya ekonomismen är det centrala begreppet humankapital, dvs människan ses som kapital. Hon säger att det bygger på en deterministisk föreställning där marknaden hela tiden kommer med nya kunskapskrav och att vi därför alla ständigt måste vara beredda på att klara en ny förändring, vara redo för en ny uppgradering. Med den hållningen så beror ekonomins tillväxt på den mänskliga själens tillväxt.
Avslutningsvis menar hon att folkhemstanken från början utgick från tanken om alla medborgares lika värde och det är den idén som hon hoppas ska återuppstå.
Låna När framtiden redan hänt i GOTLIB.
Folkemsnostalgin präglar numera flera partier, och författaren diskuterar vad den står för och beskriver hur olika idéer genom årens lopp lagt beslag på ordet och gett det olika innehåll.
Hon visar på skillnaderna med övriga Europa där socialdemokraterna på nittiotalet hade visionen om en futuristisk politik, medan man här förlade den politiska utopin till efterkrigstidens folkhem.
Författaren behandlar också myten om kunskapssamhället och diskuterar vad kravet på det livslånga lärandet leder till. Kunskapsekonomin leder till en varufiering och exploatering av människorna, hävdar hon. I den nya ekonomismen är det centrala begreppet humankapital, dvs människan ses som kapital. Hon säger att det bygger på en deterministisk föreställning där marknaden hela tiden kommer med nya kunskapskrav och att vi därför alla ständigt måste vara beredda på att klara en ny förändring, vara redo för en ny uppgradering. Med den hållningen så beror ekonomins tillväxt på den mänskliga själens tillväxt.
Avslutningsvis menar hon att folkhemstanken från början utgick från tanken om alla medborgares lika värde och det är den idén som hon hoppas ska återuppstå.
Låna När framtiden redan hänt i GOTLIB.
/leif
Hur i hela friden skulle det gå till då?
SvaraRaderaEn bra fråga! Egentligen är väl inte jag rätt person att svara, men jag kan ju säga hur jag uppfattar Jenny Anderssons tankegång i boken. Från början utgick folkhemstanken från medborgarrättstanken, dvs människorna ses som utrustade med rättigheter och förmåga att använda dem, menar hon.Det är den visionen som man ska hitta tillbaka till, istället för den nu rådande ekonomismen där man bara tänker på att hålla budgeten.
SvaraRaderaOm du vill veta mer så rekommenderar jag dig att läsa boken.