Jag har inte läst Boktjuven av Markus Zusak men förstår nu att jag verkligen måste göra det efter att ha läst Fighting spirit. Detta är berättelsen om bröderna Cameron och Ruben Wolf. De bor i en förort, pappa är arbetslös men vägrar av stolthet att söka a-kassa. Mamma sliter halvt ihjäl sig med dubbelt skiftarbete och familjen lever på existensminimum. En dag får bröderna ett erbjudande om att börja boxas i en illegal boxningsklubb. Det är helt enkelt livsfarligt. Och de tackar ja, ett beslut som tvingar dem att kämpa med livet som insats.
Detta är en bok som handlar om boxning, blod och svett, men i ännu högre grad är det en bok om att kämpa, om kärlek och broderskap och att övervinna tuffa tider, att resa sig trots att man är utslagen – såväl i som utanför boxningsringen. Allt våld till trots är detta en mycket fin skildring av hur två tonårskillar överlever i en hård verklighet. En lättläst bok, varken stor i omfång eller onödigt svåra ord. Sådana böcker växer inte på träd och denna bok kan bli en riktig hit gissar jag.
Sök Fighting spirit i Gotlib.
Dagarna jag glömde av Arne Svingen och Mikael Noguchi beskrivs som en lättläst grafisk roman. Det är mycket tecknat för tillfället, allt fler författare ger sig in i seriebranschen. Lite begreppsförvirring råder och att man använder begreppet grafisk roman känns lite synd tycker jag. Som om det inte skulle vara fint nog med tecknat?
Detta är alltså är en grafisk (=tecknad) roman i Mangastil. Ambitionen är nog att reflektera kring mansrollen men jag tycker inte Svingen lyckas med det. Ramberättelsen är dock dramatiskt uppbyggd och spännande. Den handlar om två killar, två bästa vänner och en tjej som de båda faller för. Från första sidorna får man veta att något har hänt, något som får huvudpersonen att vilja glömma. En bit in i berättelsen får man sedan veta att tjejen, Lise, är försvunnen. Frågan är varför och vad som har hänt. Tyvärr förblir förloppet otydligt. Teckningarna är fina, känsloladdade, och det är de som är huvudbehållningen av denna berättelse. Tyvärr synkar inte text och bild. Texten är alltför vag, för sentimental, näst intill patetisk ibland. Kanske en smaksak men här tycker jag man skulle haft mer driv i berättelsen, mer konkret fokus. Textens grafiska utformning känns också alltför utstuderad och gör berättelsen än mer otydlig. Men som sagt, fint tecknat och spännande intrig. Lockar säkert många. Från 15 skulle jag nog säga.
Detta är alltså är en grafisk (=tecknad) roman i Mangastil. Ambitionen är nog att reflektera kring mansrollen men jag tycker inte Svingen lyckas med det. Ramberättelsen är dock dramatiskt uppbyggd och spännande. Den handlar om två killar, två bästa vänner och en tjej som de båda faller för. Från första sidorna får man veta att något har hänt, något som får huvudpersonen att vilja glömma. En bit in i berättelsen får man sedan veta att tjejen, Lise, är försvunnen. Frågan är varför och vad som har hänt. Tyvärr förblir förloppet otydligt. Teckningarna är fina, känsloladdade, och det är de som är huvudbehållningen av denna berättelse. Tyvärr synkar inte text och bild. Texten är alltför vag, för sentimental, näst intill patetisk ibland. Kanske en smaksak men här tycker jag man skulle haft mer driv i berättelsen, mer konkret fokus. Textens grafiska utformning känns också alltför utstuderad och gör berättelsen än mer otydlig. Men som sagt, fint tecknat och spännande intrig. Lockar säkert många. Från 15 skulle jag nog säga.
Sök Dagarna jag glömde i Gotlib.
/malin
Tack för bra tips!
SvaraRaderaBoktjuven är den bästa bok jag har läst.
SvaraRadera