Elin Ruuths debut
Fara vill presenteras som en handlingsförlamad utvecklingsroman. Titeln kan syfta på att gå vilse i tillvaron. Boken, som bara är på 123 sidor består av anteckningar, reflektioner och iakttagelser. Texterna växlar mellan stort och smått. Från uppgörelser med Gud och vetenskapen till små vardagsfunderingar.
Det är lite charmigt, lagom naivt och självupptaget. Kryddat med en gnutta humor, en lätt desperation och drastiska formuleringar. Kanske handlar det om att frigöra sig och hitta sig själv vid inträdet i vuxenvärlden.
/leif
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar