När förnuftet sover

Inger Alfvéns Mandelkärnan är en av mina favoritböcker så jag såg fram hennes nyligen utkomna När förnuftet sover. Detta är berättelsen om Fabian och Ingeborg som är gifta sedan många långa år. Han är en ganska känd romanförfattare, hon har nyligen pensionerat sig efter en framgångsrik karriär som advokat. När Ingeborg ska plocka bort pyntet ur julgranen faller hon och slår sig illa, så illa att hon inte klarar sig på egen hand. Deras förhållande sätts i och med detta på prov. Resultatet blir att Ingeborg avsäger sig Fabians omsorger. Fabian åker utomlands för att skriva på sin bok. Ingeborg blir kvar hemma med betald hemhjälp.

Från två olika perspektiv rullas så berättelsen om Ingeborgs och Fabians äktenskap upp. I både hans och hennes berättelse talas det om kärlek men bilden som träder fram är framförallt en bild av rädslor och stora livslögner. När det kommer till kritan är det ytan som räknas och detta illustreras av den till synes obetydliga detaljen att Ingeborg alltid färgat håret. När Fabian tillslut får se hennes gråa hår rasar hans bild av henne...

Detta är dessutom en berättelse som handlar om fördomar och hänsynslöshet. Andra människor påverkas av det gifta parets förgiftade relation. En ytterst otrevlig roman med ytterst otrevliga huvudkaraktärer. Men den griper tag. Rekommenderas för självplågarläsaren.

/malin