Hem ljuva hemI höst är det riksdagsval. Har du bestämt dig för vilket parti du ska rösta på? Kanske behöver du förkovra dig ytterligare i viktiga sakfrågor.
Jag har läst en liten bok som handlar om en av livets viktiga grundpelare, om grundläggande mänskligt behov och nödtorft, om rätten till en bostad och tryggheten i ett hem - Hem Ljuva hem: Om jakten på en fast bostad (utgiven av Pockettidningen R)
I landet Sverige råder det stor brist på bostäder, framför allt i de större städerna (där arbete och studier finns) och framför allt bland de unga (som dras till städerna av samma orsak) är behoven akuta. I landet Sverige byggs det dock inte så många nya bostäder. Enligt samlade uppgifter från Hyresgästföreningen, Boverket och SCB motsvarar utbudet inte efterfrågan.
* 216 000 unga står utan bostad
* 700 000 människor räknas som trångbodda
* ca 38 000 bostäder om året (from 2008 tom 2012) är ett optimalt byggnationsantal för att möta behoven
* 18 500 bostäder beräknade man bygga 2009, och av dessa var endast 6000 hyresrätter (hur många unga har råd att köpa en bostad?). 2010 ligger den beräknade nybyggnationen på 19 500.
Det är alltså ekvationer som inte går ihop. Och för berörda handlar det om mer än sifferekvationer som inte går ihop, för dem handlar det om liv som inte går ihop.
Har du ingen egen bostad ( står som innehavare av bostadskontraktet) är du beroende av alternativa boendelösningar – bl.a. andrahandsboende (där uthyraren kan ta ut ockerhyror), inneboende hos okända eller vänner, vänners vänner eller pojk/flickvänner – vilket innebär att ständigt vara på väg, ständigt tvingas bryta upp och medför svårigheter att etablera sig i samhället. Det är att befinna sig i en situation som skapar rastlöshet, rotlöshet, osäkerhet och ger ditt privatliv en rejäl knäck.
I boken Hem Ljuva hem får vi främst möta Maria Hagström (redaktör) och Kurt Nurmi (redaktör, ansvarig utgivare) som öppet berättar om sina boenderesor. För Hagström handlar det om en lång resa med många olika boenden/adresser fram till den egna lägenheten; för Nurmi handlar det om resan från ”snobbboende” och statusjakt, ” man tror sig om att ha byggt det där trygga hemmet man längtat efter. Men istället har ens bostad blivit en möjlig guldkalv att dansa kring”, till hemlöshet och utanförskap (att steget är så kort!).
Ett kortare kapitel om de hemlösas boendesituation finns också med, där begreppet hem motsvaras/ersatts av olika boendemodeller: trappstegsmodellen eller ”housing first” (och moral sedan). Avslutningsvis får partierna svara på hur de ser på boendefrågan och problemen kring bostadsbristen i Sverige.
Maria Nordström (docent i psykologi), som också omnämns i boken, menar att beroende på ålder, faser i livet, har vi olika inställningar till, och behov av, boende.
För det lilla barnet är själva familjen hemmet; under tonåren är behovet av avskärmning större och det egna rummet viktigt; vid tiden då de flesta gör första flytten hemifrån (kan man det i dag?) är vänner och sökandet i livet mer prioriterat än fast boende; äldre blir på grund av fysiska begränsningar och inaktivitet, liksom det lilla barnet, mer beroende av andra och kan uppleva otrygghet i det egna/ensamma boendet.
Om man hårdrar och generaliserar en smula kan man kanske se det så. Jag är nog benägen att se det mer som att vi har individuella behov i en verklig och komplex kontext.
Länkar: byggframtiden.nu; jagvillhabostad.nu; boverket.se;regeringskansliet
Susanne S.
Bra rutet! Det behöver byggas många, många fler hyresrätter och så behövs en bostadsförmedling i Göteborg.
SvaraRaderaJag håller med om att det behöver byggas mer, men kanske även satsas mer på dom orter där det finns boende, hur exakt vet jag inte, mne iaf.
SvaraRaderaatt boende hos vänner innebär:
"att ständigt vara på väg, ständigt tvingas bryta upp och medför svårigheter att etablera sig i samhället. Det är att befinna sig i en situation som skapar rastlöshet, rotlöshet, osäkerhet och ger ditt privatliv en rejäl knäck."
tycker jag är att göra det för enkelt för sig i analysen. det kan innebära allt det där, men det kan också vara trevligt, för den som trivs med det. alla är inte likadana. och normer kring boende spelar också in.