I sina memoarer beskriver Jong vad den boken gjorde med henne. Hon skildrar sitt liv i kändisskap, och i skrivandets tjänst. Det senare har varit ett sätt att få en rörig tillvaro att bli mer hanterlig, ett sätt att behålla fötterna på jorden.Hon skriver om den ständiga självkritiken som följer med skrivandet. Hennes succéroman sågs ju dessutom som "bekännelselitteratur". Helt i linje med att kvinnliga författare ofta sågs som kroppar och inte som skapande konstnärer. Texter som låg nära det egna jaget betraktades som "sämre" litteratur.
Nu ser hon sig som en sanningssägande demokrat i ett förljuget republikanskt Amerika. Om dagens feminister har hon inte mycket att säga utan det verkar på henne som om kvinnokampen stannade av på sjuttiotalet. Bokens intressantaste partier är ett par essäer om Sylvia Plaths och Ann Sextons författarskap.
Låna boken i Gotlib.
/leif
tack för tipset
SvaraRaderanu måste jag läsa boken för att läsa om Sylvia Plath!
SvaraRadera