Här får jag dubbelkolla stavningen flera gånger, serendipid..dipiditet.. serendipitet! Serendipitet är en slumpartad upptäckt, en positiv överraskning i sökandet efter något annat. Ja ungefär så som sker ofta på biblioteket, man letar efter en bok i hyllorna och hittar något oväntat, något nytt som man också lånar hem eller så ska man bara snabbt in för att låna en dator och finner sig lyssna på ett föredrag om knyppling.
Uppkomsten till ordet tycker jag är särskilt intressant: det (på engelska serendipity) skapades av den brittiske 1700-talsförfattaren Horace Walpole efter sagan om de tre prinsarna från Serendip som for ut och alla fann något annat än det de sökte men ändå lika värdefullt.
Kul och användbart tungvrickarord!
/AnnaJ
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar