Fackboktipset om Anne Boleyn och John Lennon

Boken finns att låna här

Karin och Anna J

Utrota varenda jävel

Den svenska klassikern Utrota varenda jävel av Sven Lindkvist, som utkom 1992, kommer nu i en pocketutgåva. Det är en grundlig genomgång av rasismens och folkmordens historia.
Rasismen har inte alltid funnits utan den uppstod i samband med kolonialismen, som en ideologisk överbyggnad till den. Genom att indela mänskligheten i "raser", varav vissa sågs som mer värda en andra, och genom darwinismens teorier om den starkes rätt att döda den svagare rättfärdigades folkmord och allehanda grymheter. Så på 1800-talet började utrotning av andra människor att ses som något naturligt.
I boken får vi följa hur de europeiska kolonisatörerna bredde ut sig över världen, och hur de i sin framfart skoningslöst slaktade och skövlade allt i dess väg. Kulmen nåddes i och med nazisternas Förintelse, menar författaren, som var en industriell tillämpning av en ideologi på vilket västvärldens världsherravälde vilade.
Titeln är hämtad från Joseph Conrads Mörkrets hjärta, i vilken kolonisatören Kurtz klottrade de tre orden "Exterminate all the brutes" som ett utkast till metod för den europeiska civilisationens uppgift. Conrads bok har av många setts som en psykologisk/symbolisk berättelse, men Lindqvist påvisar att den är baserad på verkliga övergrepp i Kongo under senare delen av 1800-talet.
Dagens rasistiska rörelser har samma farliga föreställningar om att vissa människor är värda mer än andra, liksom föreställningen att den starkare har rätt att dominera den svagare, så Sven Lindqvists bok är aktuell än i dag.
Låna boken i Gotlib.

/leif

Stadsmuseet goes Gamlestan

Just finns till och med den 26 november finns Stadsmuseet på Sten Johanssons plats i Gamlestan. Du kan komma dit och se på fotografier från gamla tider, skriva tankar om Gamlestan på ett klotterplank, eller göra en inspelning där du berättar dina tankar om Gamlestan.

Utställningen har öppet onsdag-fredag klockan 12-17 och lördagar klockan 11-14. Under dessa dagar utgår en stadsvandring klockan 13.00.Det här är den första mobila utställningen som Stadsmuseet har ute i stadsdelarna. Att man valt Gamlestan beror på att det är ett område under spännande förändring och att det redan finns intressant material i samlingarna om stadsdelens historia.

Det förflutna är bara en annan form av närvaro

1971 publicerades boken Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee av Dee Brown. I den fick Hollywoods (och skolböckernas) historieskrivning av erövringen av Vilda Västern ge vika för de erövrades perspektiv. Folkmord, förtryck, svek och förföljelse återberättas av offren, och ger oss en skrämmande insikt om hur de själva upplevde det. Den väcker frågan om vilka det egentligen var som var vildarna?
Boken fokuserar på perioden 1860– 1890 som var den period, då övergreppen, brutaliteten och massakrerna nådde sin kulmen. Författaren dammsög åtskilliga arkiv vid förarbetet till verket och han hittade mycket material som bortglömda förhandlingsprotokoll och fotografier. Hela tiden försökte indianerna sluta fred med angriparna, men de blev lurade gång på gång.
Det här mästerverket, som har sålt i mer än fem miljoner exemplar, kom att bli en väckarklocka bland Amerikas ursprungsbefolkning och ledde till en politisk medvetenhet och kamp bland dem på sjuttiotalet. Indianernas tragiska historia blev också känd bland den vita befolkningen.
New York Public Library utsåg den här boken till en av nittonhundratalets betydelsefullaste böcker. Det är en ohygglig, hjärtskärande läsning om ett kallblodigt utrotande av ett folk. Samtidigt är den alldeles fantastisk då den innehåller storartade porträtt av enskilda indianer. De modigaste och ädlaste amerikaner som någonsin har levt.
Låna boken i Gotlib.

Färgen gör människan: om färg, kläder och identitet från antiken till våra dagar av Maja Jacobson

Färg är inte en egenskap som finns hos objekt i världen. Att uppfatta färg handlar prosaiskt sett om ljus med olika våglängd som når ögat, som skickar signaler till hjärnan som betingat talar om att nu ser du gult.
Men det är inte det prosaiska färgseendet som Maja Jacobson utforskar i sin åskådliga bok om färg.
I ”Färgen gör människan” utforskar Jacobson färg, främst på klädedräkt, som betydningssystem från antiken till nutid. Jacobson skriver på ett intressant och informativt sätt om färg som markör med psykologiska associationer och egenskaper, färg som symboliskt laddad kommunikation.
Med färgval på kläder skapar vi, individer och grupper, personlighet/identitet, frammanar känslor samt visar på ekonomisk, religiös och social status och tillhörighet.

” färgernas primära funktion [är] att klassifiera, att utmärka och att
tillkännage, att förena eller att skilja. Färg är ett socialt fenomen och en
kulturell konstruktion” (Michel Pastoureau)

Jacobson framhåller att det är samhällen/kulturer som laddar färgerna med symboliskt värde och att en viss kulturs eller tidsperiods färganvändning också måste sättas i relation till faktorer som påverkar den – klimat, handel, teknologi och influenser utifrån.

Jag tycker att färgen gul är glad och kul. Hur kul har den varit historiskt sett? Jacobson ser att på det positiva kontot representerar gul intellektet och intuitionen, godheten, optimismen och framtidstron. Av Goethe har den också beskrivits som ”glättig, vaken, och vänligt förförande”.
På det negativa kontot står gul för det onda, förräderiet, fegheten, skammen och avundsjukan. I bildkonsten framställs t.ex. Judas ofta iklädd gul mantel och 1800-tals målaren Turner använde den gula färgen i målningen ”slavskeppet” som ett inlägg mot slavhandeln.
Vidare har gul använts för att varna, bl.a. mot pesten. Varning eller varumärke – de prostituerade i antikens Aten och Rom färgade håret gult för att synliggöra sin verksamhet.
Hur ska man tolka vårt samhälles förkärlek för en mörkare färgskala (svart och grått) frågar sig Jacobson avslutningsvis? Vad säger tendensen om tidsandan? Under tidigare epoker var svart en färg för protest mot det pråliga och vulgära. Men idag då svart bärs av flertalet? Jacobson ser att svart erbjuder många tolkningsmöjligheter, många möjliga identiteter, men också en anonymitetens trygghet och skydd.

Vilken färg är du?

Susanne