Välkommen till småbarnshelvetet

Satungsverserna: den ocensurerade historien om ett nyblivet föräldrapars nedstigning i småbarnshelvetet är en humoristisk berättelse av Kicki Edgren Nyborg.
Det coola paret bestämmer sig för att skaffa barn. Vilket inte alls är så lätt ordnat som de trodde och när väl barnet är i magen så är det ohyggligt svårt att få ut honom. När han väl är född så tar han över deras liv totalt.
Trots allt så bestämmer sig paret för att skaffa ett barn till, och när det första är ett och ett halvt så föds nästa. Men två barn känns märkligt nog som fem.
Även om avsikten främst är att roa så sätter den här boken ord på ett tabu; Fast man älskar sin barn över allt annat så är det inte alltid underbart och fantastiskt att vara småbarnsförälder. Författaren har själv gjort träffande illustrationer som förhöjer läsupplevelsen.
Låna boken i Gotlib.

/leif

Hela världen i våra bibliotek

Många språk och kulturer värnas det ju om i biblioteken även till vardags, men under veckan som gick har vi i Nordost fått extra påfyllning tack vare den pågående IFLA-kongressen då flera tusen biblioteksmänniskor från alla världens hörn samlats här i Göteborg.


På tisdagen kom 20 personer från Indonesien, Australien, Spanien och Frankrike på studiebesök till Kortedala. Vi presenterade vad vi gör och vad vi vill med verksamheten, och besökarna visade stort intresse och ställde kluriga frågor. Vi delar grundläggande värderingar och har samma mål med vad vi gör, men sätten att nå dit är väldigt olika. När vi i Sverige satsar på datakurser drar man i Indonesien igång med kurser i jordbruk och fiske i biblioteksregi.

Bergsjöns bibliotek fick också besök av en mindre grupp med folk från Italien, Förenade Arabemiraten, Norge och Finland. Där satt vi runt ett bord med kanelbullar och kaffe och pratade om allt från hur vi ska få fler besökare till hur det är att jobba i mångspråkiga miljöer. Jätteintressant och givande, tankarna börjar snurra och vi börjar fundera på möjligheter till internationellt utbyte mellan kollegor.

I slutet av veckan fick vi dessutom i Bergsjön spontant besök av tre herrar från Kongo Kinshasa, också IFLA-delegater. De råkade ha en bekant i Bergsjön som lotsade dem till biblioteket, och det första de tänkte var nog ungefär ”ett fantastiskt fint och fullt utrustat bibliotek ...varför är det inte fler människor här??”. I Kongo håller man nämligen på att bygga upp ett bibliotekssytem med minimala resurser men med mycket entusiasm, kunskap och kärlek. De berättade om ett projekt där man förlägger biblioteksverksamheten till tält (Projet Biblio-tante) eller läser och berättar sagor i skuggan av baobabträden. I ett häfte på franska beskrev de tältprojektet som bedrivs på platser där ”böcker är blott en dröm” (certains coins où le livre ne constitue qu´un rêve). De hade med sig en pärm med bilder som visade framväxten av ett nytt litet folkbibliotek, från första spadtaget och framåt. Bygget är inte avslutat ännu, det är ont om pengar och man saknar det som vi ser som självklart, t ex datorer och en kopiator. Böcker är det också ont om, så vi har lovat att hjälpa dem att ragga barnböcker på franska och engelska men också lingala och swahili. Någon som har böcker eller rentav en dator att avvara? Skicka eller lämna till Bergsjöns bibliotek, vi håller kontakt med Kongo och förhoppningsvis kommer de att besöka Bok&Bibliotek redan i slutet av september.

Eva

Dagens dikt på Gamlestadens bibliotek

I dag har vi börjat läsa dagens dikt på Gamlestadens bibliotek. Klockan 12.00 kommer vi att läsa dikt. Om man lämnar in sina egna dikter till oss så är det stor chans att få dem upplästa. Idén har vi fått från Västra Frölunda bibliotek. Ni kan läsa mer om det här på deras eminenta blogg.

Karin

Den sårade kvinnligheten

I början av åttiotalet kom boken Den sårade kvinnligheten: att läka relationen mellan far och dotter, och den har nu kommit i en ny utgåva. Författare är psykologen Linda Schierse Leonard, och Agneta Pleijel har bidragit med ett slagkraftigt förord. Här utforskas de psykologiska konflikter som de kvinnor som har haft en problemfylld far-dotter relation ofta drabbas av. Från sitt yrkesliv använder författaren rikligt med exempel från sina patienters drömmar, och hon hämtar mycket näring från sagor och myter. Dessutom beskriver hon sin egen besvärliga relation till sin alkoholiserade pappa.
Kvinnors sårbarhet bottnar inte bara i en dålig relation på ett personligt plan. I vår patriarkala kultur finns inbyggt ett sår i relationen far och dotter, och det är något som både män och kvinnor lever med. Tusentals år av påtvingad kvinnlig underordning och av mäns våldsanvändning mot kvinnor har påverkat både det kvinnliga och manliga psyket.
Far-dotter relationen är speciell i så motto att det är genom honom (och föreställningar om männens värld) som hon möter maskuliniteten, och med den världens maktstrukturer och idéer om dominans. Då manligheten har varit norm har hon tvingats lösa diskrepeansen mellan sitt eget kön och det dominerande maskulina med hjälp av olika strategier.
Schierse Leonard går igenom olika faderstyper samt de olika typer av döttrar som de kan ge upphov till. Tex dockflickan, glasflickan, martyren, den eviga flickan, superstjärnan, den plikttrogna, krigardrottningen och den missanpassade. Författaren menar att det är viktigt att förstå vilken roll fadern har spelat i livet så att sår från uppväxttiden kan läkas.
Låna boken i Gotlib.

/leif

Ett exempel på bra amerikansk prosa

Jag har precis läst "Valda verk av T.S. Spivet" skriven av Reif Larsen. Detta är en roman som vunnit mark i hemlandet USA. På baksidan av den svenska upplagan finns ett citat av Stephen King
"Två förutsägelser om Valda verk av T.S. Spivet: alla som läser den kommer att älska den lika så mycket som jag gjorde och få, om några kommer att ha upplevt något liknande".
Jag är väldigt svag för amerikansk prosa över huvud taget och det är så klart för att den ofta har en berättarstruktur som stödjer vår verklighetsuppfattning, vårt sätt att bygga verkligheten. Jag ser faran med att så ensidigt ta till sig en slags berättartradition. Men det är bara det att desto mer jag tar till mig andra kulturyttringar än de rent västerländska, desto lättare har jag att ta till mig guldkornen av den amerikanska kulturen. I själva verket är det så att ju mer kritisk jag är mot delar av den amerikanska kulturen ju mer lär jag mig att älska annat. Det finns något i den amerikanska berättartraditionen som jag kan vila i som jag inte kan vila i något annat. Valda verka av T.S. Spivet är en sådan roman. Berättelsen handlar om en liten pojke, ett underbarn, som genom att ta sig ombord på ett godståg reser tvärs över USA för att ta emot vetenskapspris. Det är en berättelse som har allt för att vara väldigt bra; en charmerande huvudperson, en originell men bärande historia och en känsla av samhörighet med något större. Formatet i boken är också annorlunda, T.S. Spivet är nämligen kartograf och i marginalerna har han ritat små kartor och anteckningar över allt möjligt som exempelvis över koncentrationen av skärp i Chicago eller en anteckning om "Vuxna kvinnor och kaffe". Det låter kanske helt insnöat och det är det självklart, men T. S. Spivet ser världen på ett annat sätt än de flesta av oss och det ger också möjlighet att närma sig världen från en annan dimension. Men ger också en möjlighet att fundera över detta om vad olika dimensioner av verkligheten är, att annorlunda människors eller andra kulturers sätt att se världen kan berika oss.
Karin

Att läsa är lösningen på allt

En del funderar över vart man bäst läser en bok. Men som bibliotekarie förordar jag att man läser överallt och hela tiden, fast olika böcker på olika platser. Den här stora fina boken om Clint Eastwood som Rickard Schickel har skrivit är inte precis boken på bussen, utan den som man ligger i soffan och bläddrar i, läser lite här och där. Det är en stor och tung bok med fina fotografier och en dokumenation av Clint Eastwoods filmkarriär som sträcker sig över sex decennier. Därför blir det också en bok om filmhistoria och samhällsutveckling, om man så vill, i annat fall en bra bok att bara bläddra i.

Om man sedan tycker att man legat lite för länge i soffan så kan man kanske läsa "Forma kroppen" av Katarina Woxnerud, där man får konkreta råd på hur man tränar hemma. Boken är illustrerad med foton som visar de föreslagna rörelserna på ett föredömligt sätt.

Om man åker buss så kan man läsa "På plats. Reportage från nollnolltalet". Det är en bok i pocketformat som passar utmärkt för handväskan och som handlar om samhället, därför passar den så bra när man just är ute i samhället. Det är frilansgruppen Textverks medlemmar som frågasätter journalistiken av i dag och försöker skildra saker ur ett annat perspektiv än vad det vanligtvis skildras. Det är en bok som gör skillnad och ger en känsla av att man tycker sig veta lite mer, blir lite bättre på att genomskåda det tillrättalagda.

En annan bok som enkelt får plats i handväskan men mer kommer till pass om du vill ha dig ett gott skratt eller möjligtvis vill leta efter en snabbväg att hävda dig mot en intellektuell är "80 romaner för dig som har bråttom" av Henrik Lange. En underbart rolig bok där några av våra klassiska romaner men även Bibeln återges i seriestrippar med 3-4 rutor.

Om man är på eller vid havet och börjar känna den där stora känslan av så gott som religiös samhörighet med hela världsalltet men framförallt havet så kan det vara bra att läsa "Planeten Havet" för att förstå att kärlekshistorien mellan människligheten och havet är lite mer komplicerad än vad det kanske känns som. Även detta är en bok med många vackra fotografier. Men det är också en hoppfull bok, så man behöver inte vara rädd för att läsa den.

Är man småbarnsförälder och har haft en bedrövlig sammandrabbning med barnen under semestern och känner att ingenting fungerar så kan man läsa "Föräldrarnas tvärtombok". Boken som är i ett behändigt format och enkel att gömma undan för läskunniga barn innehåller 49 föräldraberättelser ur verkliga livet.

/Karin

Hur kommer det sig?

Hej Vacker av Ann- Helén Laestadius

"Hej vacker" är en fristående fortsättning på "Sms från Sopppero" som kom ut för några år sedan. När jag bokpratar i skolklasser om "Sms från Soppero" har det hänt att jag frågat ifall någon vet vart Soppero ligger. Det har varit många gissningar, som exempelvis Italien, Afrika, men nästan aldrig har någon gissat rätt, att Soppero är en sameby i Lappland. Men den viktigaste poängen fångar de flesta ändå, att Soppero är något exotiskt, något inte så svenskt. Att det handlar om att ha en kärlekshistoria med någon som kommer från någon annanstans.



Agnes som dessa böcker handlar om bor i Solna och har en mamma som är same, född i Soppero. Agnes är fascinerad av samekulturen och blir kär i en samekille från Soppero. Första boken handlar om förälskelsen, men också detta att inte känna sig riktigt förankrad någonstans. I Nacka känner hon sig som en same och i Soppero som en svensk. Det är en problematik som Agnes delar med många av de ungdomar som växer upp i dag. Samtidigt så är det en problematik som inte är så lätt att komma åt, eftersom särskiljandet oftast inte är tydligt, uttalat eller medvetet. Jag tycker att Laestadius är duktig på att synliggöra var problemen finns.


I "Hej Vacker " åker Agnes upp till Soppero över sommaren. Att stanna längre innebär att hon också får möjlighet att förstå varför hon känner sig så utanför. Det beror ju inte bara på hennes egen osäkerhet utan också på att man ser henne som stockholmaren, någon som inte är riktig same. Mamma till Henrik som hon är kär i är väldigt avvogt inställd till Agnes, vilket ställer till en del problem. Samtidigt så finns det en sidohistoria i boken om en kvinna i Soppero som Agnes kommit i kontakt med. En kvinna som inte är respekterad på grund av något som man tror hon som ung gjort mot den samiska kulturen.


"Hej vacker" är liksom "Sms från Soppero" en bra kärleksbok om de problem som kan finnas för barn och ungdomar med dubbla identiteter. Den är fin för den dömmer inte utan nyanserar förklarar, men pekar ändå på enskilda personers ansvar.


Jag gissar och hoppas att det kommer en tredje bok, som säkert kommer att handla lite mer om Henriks mamma och varför hon är som hon är. Det skulle vara så spännande att få läsa om.



Passar att läsa från 11 år.

Karin