Boken du väntat på?

Om man skall läsa en ny populär bok och vill låna den på biblioteket kan det ibland ta lite tid ( om man inte vill låna den på 7 dagars lån). Man får ställa sig i kö och vänta. Kanske är man inte heller sorten som vill välja böcker på det sättet. En del gillar att gå runt på biblioteket och läsa lite på baksidan av en bok och sedan bestämma sig. När vi köper en ny populär bok så brukar den åka runt i kanske 6 månader innan den kommer hem till oss. Det är bra och gör att köerna till böckerna blir kortare, eftersom vi har en gemensam kö. Sen är det lite spännande att tänka på vilka resor böckerna varit med om; hos vilka de varit och hur de blivit mottagna.

Nu kan vi dock glädja er med att många av 2009 års mest populära böcker finns hemma på våra bibliotek i väntan på att bli utlånade. Kommer du dessutom till oss på Kortedala och Gamlestadens bibliotek har du också möjlighet att låna dem till sommarlån och behöver inte lämna tillbaka dem förrän 1 september.

Det här är de fem mest utlånade vuxenböckerna förra året:
Sin ensamma krop av Elsie Johansson, Fruset ögonblick av Camilla Ceder, Sjöjungfrun av Camilla Läckberg, Ett annat liv av Per Olof Enquist och Till dess din vrede upphör av Åsa Larsson.De finns alla inne på Gamlestadens bibliotek i dag. Vill du ha tips om någon annan bok så hjälper vi gärna till med det.

Varmt välkommen!
Karin

Föräldrarnas tvärtemotbok

Som förälder är det lätt att fastna i ett visst beteende och små vardagsproblem kan växa sig stora och förefalla olösliga. Kanske blir det ständigt konflikter om maten eller om vilka kläder barnen ska ha på sig. Då kan Föräldrarnas tvärtemotbok: 49 lösningar på vardagens problem av Anna Glans och Åse Teiner kanske vara en hjälp.

Författarna vill få oss att inse att genom att göra något annorlunda, som först kan förefalla lite galet, så går det hitta nya infallsvinklar och lösningar. Boken är indelad i tre avsnitt; Växa som vuxen, Bryt vardagsmönstren, och Säg Ja. De består av 49 olika berättelser ur verkliga livet där föräldrarna testar en tokig tanke. Vi får följa vad som då händer i familjen, och vilka nya tankar som det i sin tur för med sig.

Avsikten är att ge föräldrarna självförtroende nog att strunta i omgivningens förutfattade meningar. Istället ska de släppa prestigen, våga lita på sina egna känslor tillåta sig att ha roligt som föräldrar.

/leif

Star Wars och vårt behov av myter

Den här veckan har vi en Star Wars kurs för unga på Gamlestadens bibliotek. Varför gör vi det kan man fråga sig? Av två orsaker. På biblioteket har vi också faktaböcker och att ha den här kursen är ett perfekt tillfälle för att bokprata om rymdböcker. Sedan handlar det också om att ge barnen tillgång till myter, vilket George Lucas, alltså Star Wars-skapare, utan tvekan lyckats med bättre än någon annan i vår tid. Som mytforskaren Joseph Campbell uttrycker det i boken Myternas makt:

"Det som Goethe sade i Faust men som Lucas har klätt i modern språkdräkt - att tekonologin inte kan bli vår räddning. Våra datorer, våra instrument, våra maskiner räcker inte till. Vi måste förlita oss på vår intution, vår sanna varelse."
(Campell, Moyers, Svenska Dagbladet, 1988, sidan 13)

Myternas makt är en fantastiskt bok om myternas betydelse för samhällens utveckling. Boken bygger på diaolog mellan Joseph Campbell och Bill Moyers som varit med i teveprogram. Programmen har förövrigt delvis spelats in hemma hos George Lucas på Skywalker farm.

Kursen ger oss också en enastående möjlighet att samarbeta med astronom Carina Persson från Onsala rymdobeservatorium. Carina kommer att vara med på kursen för att berätta för barnen om sin rymdforskning och förståss om sitt Star Wars- intresse. Carina som höll tal för den svenska deligationen när Christer Fuglesang for iväg med Discovery. Här kommer förresten en länk till Christers twitter

Karin

Dirty Havanna

Pedro Juan Gutiérrez Dirty Havanna Havannatrologin, Lind och Co

Det är svårt att skriva om den här boken för det är en bitvis alltför ensidigt snuskig och enahanda miserabel bok. Men bara bitvis. Här finns också historier som kommer att stanna kvar hos mig länge. Teckningar av människor som inte liknar något annat jag läst. Det är en bok som handlar om Havannna på 90-talet efter Sovjetunions fall som satte Kuba i en ekonomisk kris. Romanen väcker frågor om merkantilism, om vad fattigdomen ställer till med, var gränserna går för ett värdigt liv. För historien handlar om vad som verkar vara Havannas allra fattigaste människor, som lever i den allra trasigaste delen av tillvaron där hunger är den största drivkraften. Det är inte för inte som boken är förbjuden på Kuba. I berättelsen om dessa liv som befinner sig i spillrorna av en civilisation skymtar svar på frågan om vad som saknas. Som i en av berättelserna där någon råkar läsa en intervju av Frank Lloyd Wright från 1957 där det står: ”Hur länge kan en civilisation överleva utan själ? Vetenskapen kan inte frälsa oss: den har fört oss till avgrundens rand. Det måste bli konsten och religionen som är civilisationens själ” Men det som slår mig allra mest är att vi aldrig kommer kunna komma till rätta med någonting i samhället om vi inte lär oss lyssna på de allra fattigaste, de som fått utstå det vi andra innerst inne inte vill höra talas om. Om vi inte lär oss att lyssna på de riktiga förlorarna i vårt samhälle så vet man inte vad som kommer att hända. Det vi inte vill se och inte vill höra kommer att göra sig starkare och aggresivare. Då kommer vi stå oss slätt med våra borgerliga individinriktade livstilsprojekt. Jag tänker närmast på boken som Linnea Nilsson och Emil Schön skrivit; Fult folk (Karneval, 2010) där de beskriver hur Sverigedemokraterna har lyckats fånga en väljarkår som alla andra partier inte lyssnar på. Ja i detta finns också en ingång till årets debatt om den nya arbetarlitteraturen, om den är viktig, eller fin nog och om det ens är något att sträva efter att den skall efterlikna de medelklassiga formlerna för god litteratur. I detta är jag kluven och har inga svar. Men Pedro Juan Gutierrez lyckas göra det självbiografiska materialet litterärt genom att hålla en hårdkokt och osentimental distans till sitt berättarjag, som är ett regelrätt svin. Berättelsen skapar förståelse för berättarjaget samtidigt som det är omöjligt att tycka om honom. Det är stort! Läs men var beredd på att det tar kanske 200 sidor för att se det stora som till sist reser sig bakom alla berättelser om skörlevnad och förtvivlad fattigdom som alltså inte alls är så torftiga och likriktade som de först verkar.

Karin

Dominanta damer

Dominanta damer är en spänningsroman av tyskan Sabine Deitmer som utkom på svenska år 2001. Huvudperson är Beate Stein, en tuff poliskvinna som med bitsk humor hanterar den konservativa manschauvinistiska poliskåren.
I bokens upptakt hittas en naken man död fastbunden,hängandes i ett rep i ett garage. Spåren leder till en sexstudio som frekventeras av män som vill tillfredsställa udda böjelser.
Det är inte så mycket våld och action i den här kriminalromanen utan det är snarare en kärv vardagsrealism, med ett radikalt och feministiskt perspektiv. Författaren skriver förvisso spännande och medryckande men det är inte bara om det som händer på ytan utan mer om det som döljer sig därunder.Hon skildrar de prostituerades situation mycket initerat och hon sätter träffande fingret på männens dubbelmoral när det gäller sexhandeln.

/leif

Avgrunden mellan dröm och verklighet

För femton år sedan inledde holländaren Hans van der Meer en tioårig odyssé genom Europa. Han ville tillbaka till fotbollens ursprung - en plan två mål och 22 spelare och han fotograferade matcher i bottenträsket i de lägsta serierna. I små avlägsna byar och i storstädernas förorter. Resultatet samlade han i fotoboken Spelplats Europa: en resa genom de lägre divisionerna, med efterord av fotbollsjournalisten Simon Kuper.
Fototekniskt ville han också återskapa något svunnet. Fram till 50-talet tog man bilder med storformatskameror, oftast uppifrån läktaren, på matcherna. Där kunde man inte bara se planen och spelarna utan bakrunden var knivskarp, så man såg allt runtomkring. Nu vill tidningarna bara ha bilder när stjärnorna gör mål, så oftast ser man nuförtiden bara ett par spelare och bollen, medans bakrunden är suddig.
Van der Meer klättrar upp på en stege, arrangerar en landskapsbild och väntar tills "matchen kommer in i bilden". Spelarna är bara förgrunden. Fångade i sitt drama på planen förminskas aktörerna av den omgivande stadsbilden eller naturen. Så börjar t ex Medelhavet där spelplanen slutar på en bild från Marseille, och de grå hyreskasernerna vakar över spelarna i Budapest. Amatörfotboll handlar, precis som livet självt, om den gapande avgrunden mellan dröm och verklighet. Deras skådespel blir en metafor för den mänskliga existensens meningslöshet.

/leif

Ta en stund och kolla in Ny Nordisk Fotografi 2010

Är sommaren inte riktigt här än? Är det kanske snart midsommar och vattnet fortfarande för kallt att slänga sig i, är solen lite skymd av moln och vilar det ett hot om regn bakom varje väderprognos? Har du en stor hög med sommarläsning som du bara vill läsa på stranden eller picnickfilten? Ja då rekommenderar jag att du gör ett besök till Hasselblad Center vid Konstmuséet. Visst, det kostar 40 kr för inträde, men det får du sedan använda som inträde på en rad muséer under ett helt år. Ibland är det alldeles lagom med ett besök på en så pass liten utställning. Ny Nordisk Fotografi 2010 pågår fram till och med 29 augusti och visar 11 stycken tävlande om Victor-stipendierna. Särskilt tycker jag om de första fotografierna man möts av, tagna av Nelli Palomäki. Gå och se innan solen kommer och du får annat för dig...

Vill du lära dig hur du själv kan ta vackra fotografier så kan du till exempel låna Blixt: fotografering i kamerblixtens ljus av Joe McNally.

/AnnaJ