I höst skall vi ha en bilderbokcirkel på Gamlestadens bibliotek. Vi träffas tre torsdagar klockan 18.00 (varannan torsdag blir det under sex veckor) Till första träffen den 21 oktober skall man ha läst "Till vildingarnas land" av Maurice Sendak.
Träff nummer två 4 november har vi läst "Papa Diops taxi" Christian Kingue Epanya och till träff nummer 3 den 18 november "Pang" av Håkan Jaensson och Kenneth Andersson.
Vi bjuder på fika. Det kostar 50 kronor och man anmäler sig på telefonnummer 365 30 80. Om det finns intresse fortsätter vi cirkeln i vår.
Efter träffarna kommer jag att skriva här vad vi pratat om och bjuder därmed också in till diskussion för långväges som inte kan vara med på träff. Man kan skriva kommentarer till mina inlägg eller också skriva ett helt eget inlägg som gästbloggare. Eller kanske skicka en länk till sin egen blogg. Vi kommer att bjuda in till den digitala versionen av cirkeln genom facebook.
Varför? Viktigaste anledningen är att efter att jag har hört mig för tolkar det som att det finns ett intresse bland låntagarna för en sådan här bokcirkel. Men det beror så klart också på att jag som barnbibliotekarie har ett stort intresse för bilderböcker.
Min proffesionella resa som bilderboksläsare började år 2000 när jag fick mitt första jobb som barnbibliotekarie. Ganska snart så hade jag förmånen att gå på en föreläsning med
Aidian Chambers. Han pratade om att läsa för barn och gjorde klart för mig att det var ett problem att man i så många familjer valde att läsa för barnen bara när de skulle gå och lägga sig, eftersom böckerna på så sätt blev symbol för ett slags sömnpiller. Då jag själv var nybliven mor så levde jag efter Chambers devis tills mina barn tvingade mig att läsa för dem när de skulle gå och lägga sig. Men i alla fall, mitt intresse för bilderboken djupnade av allt dagligt läsande av bilderböcker, av mitt jobb som barnbibliotekarie och som bilderboksrecensent på Bibliotekstjänst. Jag är också medlem i föreningen
Barnboksbildens vänner som har regelbundna träffar med bilderboksanknutna föreläsningar, vilket också har varit ett sätt att underhålla detta intresse.
Frågan är om det finns någon konstart som säger mer om samtiden än bilderboken? Kommer det över huvud taget ut någon bilderbok på marknaden som inte är anpassad efter den för tillfället dominerade synen på barn? Att studera hur man ser på barn är ett intressant sätt att tolka samhället. Att läsa samtida bilderböcker ger därför en möjlighet att förstå sig själv men även att identifiera de ramar som barnen kan formas innanför. Sen finns det saker att diskutera som i alla böcker, som bildspråk, berättelsens uppbyggnad, vad som är tillåtet och inte, vad man tycker om olika personer i boken. e.t.c.
Bilderbokscirkeln är till för de som tror sig kunna finna glädje i att fördjupa sin bilderboksläsning genom att diskutera sina läsupplevelser med andra vuxna. Under de tio år som jag arbetat som barnbibliotekarie har bilderboken förändrats mycket. Ganska länge var den världsberömda svenska vackra bilderboken dominerande i bilderbokstrågen. Men just nu ser vi en våg av svenska bilderboksillustratörer som gjort upp med den svenska bilderboktraditionen från Beskow och som har fått åtminstone svenska recensenter och bibliotekarier att ändra uppfattning om hur en "bra" bilderbok skall se ut. Ja samtalsämnena är oändliga!
Karin
Jämlik kärlek är omöjlig, tyckte Leopold von Sacher-Masoch. Han ansåg att den ena parten i ett förhållande var dömd att inta positionen som herre, och den andre som slav. Med det som utgångspunkt skrev han klassikern Venus i päls. Den publicerade ursprungligen 1870, och den kom 2007 i en ny svensk utgåva, med illustrationer av Naomi Novak. Författaren själv kom att ge namn åt masochismen medans resten av hans författarskap har fallit i glömska.
Gamlestadens bibliotek:
