I höst skall vi ha en bilderbokcirkel på Gamlestadens bibliotek. Vi träffas tre torsdagar klockan 18.00 (varannan torsdag blir det under sex veckor) Till första träffen den 21 oktober skall man ha läst "Till vildingarnas land" av Maurice Sendak.
Träff nummer två 4 november har vi läst "Papa Diops taxi" Christian Kingue Epanya och till träff nummer 3 den 18 november "Pang" av Håkan Jaensson och Kenneth Andersson.
Vi bjuder på fika. Det kostar 50 kronor och man anmäler sig på telefonnummer 365 30 80. Om det finns intresse fortsätter vi cirkeln i vår.
Efter träffarna kommer jag att skriva här vad vi pratat om och bjuder därmed också in till diskussion för långväges som inte kan vara med på träff. Man kan skriva kommentarer till mina inlägg eller också skriva ett helt eget inlägg som gästbloggare. Eller kanske skicka en länk till sin egen blogg. Vi kommer att bjuda in till den digitala versionen av cirkeln genom facebook.
Varför? Viktigaste anledningen är att efter att jag har hört mig för tolkar det som att det finns ett intresse bland låntagarna för en sådan här bokcirkel. Men det beror så klart också på att jag som barnbibliotekarie har ett stort intresse för bilderböcker.
Min proffesionella resa som bilderboksläsare började år 2000 när jag fick mitt första jobb som barnbibliotekarie. Ganska snart så hade jag förmånen att gå på en föreläsning med
Aidian Chambers. Han pratade om att läsa för barn och gjorde klart för mig att det var ett problem att man i så många familjer valde att läsa för barnen bara när de skulle gå och lägga sig, eftersom böckerna på så sätt blev symbol för ett slags sömnpiller. Då jag själv var nybliven mor så levde jag efter Chambers devis tills mina barn tvingade mig att läsa för dem när de skulle gå och lägga sig. Men i alla fall, mitt intresse för bilderboken djupnade av allt dagligt läsande av bilderböcker, av mitt jobb som barnbibliotekarie och som bilderboksrecensent på Bibliotekstjänst. Jag är också medlem i föreningen
Barnboksbildens vänner som har regelbundna träffar med bilderboksanknutna föreläsningar, vilket också har varit ett sätt att underhålla detta intresse.
Frågan är om det finns någon konstart som säger mer om samtiden än bilderboken? Kommer det över huvud taget ut någon bilderbok på marknaden som inte är anpassad efter den för tillfället dominerade synen på barn? Att studera hur man ser på barn är ett intressant sätt att tolka samhället. Att läsa samtida bilderböcker ger därför en möjlighet att förstå sig själv men även att identifiera de ramar som barnen kan formas innanför. Sen finns det saker att diskutera som i alla böcker, som bildspråk, berättelsens uppbyggnad, vad som är tillåtet och inte, vad man tycker om olika personer i boken. e.t.c.
Bilderbokscirkeln är till för de som tror sig kunna finna glädje i att fördjupa sin bilderboksläsning genom att diskutera sina läsupplevelser med andra vuxna. Under de tio år som jag arbetat som barnbibliotekarie har bilderboken förändrats mycket. Ganska länge var den världsberömda svenska vackra bilderboken dominerande i bilderbokstrågen. Men just nu ser vi en våg av svenska bilderboksillustratörer som gjort upp med den svenska bilderboktraditionen från Beskow och som har fått åtminstone svenska recensenter och bibliotekarier att ändra uppfattning om hur en "bra" bilderbok skall se ut. Ja samtalsämnena är oändliga!
Karin
Jag läser en fin nyutkommen bilderbok av Sanna Borell som heter Djungelön. Berättelsen handlar om en flicka som vill ut på äventyr och som ger sig ut på havet i en båt. Hon vill hitta en alldeles egen ö. Det gör hon och där stiger hon iland och möts av djungelflickan som leder henne in i djungeln. Först är ön spännande men sedan blir den mörk och läskig. Då kommer djungelflickan och lär henne att tänka att hon är det farligaste djuret i djungeln. Det funkar, rädslan släpper och de kastar sig tillsammans ut i natten. Det märks att Sanna Borell är illustratör - bildspråket är grafiskt med mycket mönster. Bilderna är tvådimensionella och när flickan kommer till ön ser det ut som om hon stiger in i en kuliss med små luckor som går att öppna. Bilderna är färgrika men flickorna är tecknade i svartvitt och det drömska intrycket förstärks. Fantasifulla djur och växter täcker varje högeruppslag och på vänsteruppslagen ligger texten på vit bakgrund tillsammans med en liten illustration. Texten är enkel, kort och koncentrerad och ger ett mycket poetiskt intryck tillsammans med bilderna. Jag är imponerad av denna bok som i all sin enkelhet rymmer ett stort djup och som jag själv läser med stor behållning. Den yttre och den inre resan smälter samman och till ett äventyr på vägen mot stärkt självförtroende. Fint också med en äventyrsbok där flickor har alla huvudrollerna. För övrigt gillar jag det fyrkantiga formatet på boken som gör den så fint symmetrisk. Normbrytande Vombat förlag står för utgivningen.
