Jag har resande i mitt hjärta

Skojare, tavring, fant, tattare - resandefolket har haft många benämningar under de femhundra år de bott och verkat i Sverige. Idag, med den accelererade förföljelsen av romer i Europa, är förståelsen för resandefolkets livsvillkor och historia än mer aktuell.

Västarvets turnerande utställning Jag har resande i mitt hjärta - om resandebyn Snarsmon bygger på en utgräving av resandefolkets boplats Snarsmon i norra Bohuslän. Här levde mellan 1860 och 1910 flera resandesläkter.

Tillsammans har resande, lokalbefolkning och arkeologer från Bohusläns museum utforskat platsen. Man fann lämningar efter elva hus och personliga föremål som berättar om livet i byn. I utställningen får du ta del av dessa fynd och den historia som omger resandefolket.

Vi kan på Kortedala bibliotek stolt presentera denna utställning som pågår 2 dec 2010 - 16 jan 2011! Utställningen produceras av Västarvet i samarbete med ABF.

Utställningen framflyttad till 26/11

Utställningen Jag har resande i mitt hjärta är framflyttad till perioden
26 november - 17 januari.

Jag har resande i mitt hjärta

På Kortedala bibliotek kommer vi ha en utställning som heter "Jag har resande i mitt hjärta" producerad av Västarvet mellan den 9 september - 2 oktober. Läs mer om utställningen HÄR.

I samband med detta kommer vi även ha musik- och författarbesök. Tisdag den 21 september klockan 19:00 kommer författaren Bennie Åkerfeldt och berättar om sina rötter i Resandefolket i Sverige, de som kallats för "tattare", och trubaduren Pelle Jageby sjunger visor med anknytning till resandefolket.

Välkomna!

Vägarnas folk

Vägarnas folk: de resande och deras livsvärld är forskaren Gunborg A Lindholms doktorsavhandling om resande. Under några år intervjuade hon 42 resande som var födda från 1917 till slutet av sextitalet. 15 av dem var kvinnor. Framförallt studerade hon resande från Göteborg med omnejd.
Resandekulturen är uppbyggd efter släktsamhällets principer. Man består av vissa familjer och man har bestämda normer och traditioner som har vuxit fram, och bibehållits, under många generationer. Till stor del är detta en följd av ett socialt utanförskap. Som grupp har man stämplats som avvikande, oönskad och problematisk.
Släktsammanhållningen är fortfarande mycket stark, och alla inre angelägenheter som händer inom familjen är viktigare än tex den ekonomiska försörjningen. Samhörigheten upprätthålls genom ett tätt och intensivt umgänge.
Lindholm menar att Resandekulturen till stor del har överlevt för att personerna i den har varit så flexibla, anpassningsbara och så skickliga på att dölja sig. Hon ser deras kultur som ett uttryck för människans behov och möjlighet att skapa sig en plats i tillvaron trots mindre goda objektiva förutsättningar.
Låna boken i Gotlib.

/leif