Visar inlägg med etikett Sonya Hartnett. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sonya Hartnett. Visa alla inlägg

tisdag 2 februari 2010

Kärleken som ett helvete

Den australiensiske författaren Sonya Hartnett fick år 2008 litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne för sina ungdomsböcker. Hon har under pseudonymen Cameron S. Redfern, gett ut romanen Landskap med djur, som nu föreligger på svenska.
Det är en sällsynt starkt erotisk roman som ibland nästan tangerar pornografin. Förhållandet mellan en kvinna och man grundas på en intensiv djurisk drift. Lika självklar som deras strävan efter maximal sexuell utlevelse är, lika känslomässigt hämmade är de. Boken är en skildring av kärleken som ett helvete. Deras förhållande är hemligt och utan framtid . Aldrig någonsin kan det heller bli något annat. Att deras kärlek är omöjlig styr hela deras relation.
Läsningen blir ganska monoton och känslan av tomhet växer allteftersom sexscenerna radas efter varandra. Vilket i och för sig säkert är ett medvetet grepp av Hartnett/Redfern, som är en driven författare. Dessutom har hon en enastående språkbehandling.
Slutet är förutsägbart och blir förstås melodramatiskt. Besattheten övergår i konflikt och leder så småningom till ett uppslitande uppbrott.
/leif

söndag 14 juni 2009

Alltför vackert?


Jag har svårt för texter med alltför överbelamrat språk, eller där det är så övervackert och behängt med adjektiv att bildspråket inte lämnar något alls till övers för den egna fantasin. Just så uppfattade jag Sonya Harnetts författarskap och fixade inte alls hennes böcker. Förra årets ALMA-pristagare har fått mycket uppmärksamhet det senaste året. Hennes senaste ungdomsroman på svenska - Pojken i soffan - lovprisades av så många att jag var tvungen att läsa den. Det är en berättelse om en gammal kvinna, Maddy, som en dag har en okänd pojke i sin vardagsrumssoffa. Hon börjar berätta sitt livs historia för honom. Här tecknas sedan bilden av en ung kvinna som inte känner sig hemma i sitt liv, i sin barndoms strikta överklassmiljö. Hon ger sig ut i världen i sökandet efter meningen med livet och finner den på hemmaplan i form av kärleken till en man som kallas Fjäder och som lever nära naturen i halvvilt tillstånd. Jag fick kapitulera för denna bok. Den är övervacker men också en mycket komplex berättelse om kärlek och svåra förluster och sorg. Harnetts magiska realism och miljöbeskrivningar blir helt rätt här. Och jag inser att jag kanske bör ge hela hennes produktion en ny chans... För övrigt är denna bok klassad som en ungdomsroman, men innehållet talar nog främst till den vuxne läsaren.

/malin
se Hartnetts verk i Gotlib