stentungt

Christina Wahldén är journalist och författare. Hon tar ofta upp svåra ämnen. Självmord, trafficking, våldtäkt och hedersmord är teman som behandlats i hennes böcker. Jag tycker hon är modig som vågar ta upp dessa ämnen i skönlitterär text. Ibland tenderar hon dock att bli lite väl arketypisk i sina personporträtt. Journalistådran med en tydlig ämnesvinkling lyser igenom, som exempelvis i hennes senaste ungdomsroman Fallen flicka som handlar om hedersmord. Se recension i GP.

Även i sin senaste ungdomsroman, I Gryningen tror jag att mamma ska väcka mig, tar Wahldén upp ett tungt ämne som mord och massvåldtäkter i Kongo. I denna berättelse möter man Ombeni, en tonårstjej som kommer från sydöstra Kongo. En dag kommer en rebellgrupp till byn, dödar Ombenis mamma, pappa och lillebror. Hon och hennes två systrar blir våldtagna och tillfångatagna av rebellerna. Detta är en fruktansvärd krigsskildring och en berättelse om ett mycket traumatiskt livsöde. Ombeni lyckas fly och får tillslut hjälp av en nunna att ta sig långa vägen till kalla och mörka norra Sverige. Här hade man ju hoppats att berättelsen skulle ljusna men tyvärr är Ombenis möte med Sverige allt annat än ljust. Vuxenvärlden sviker – på socialkontoren, på flyktingmottagningen, i skolan och i familjehemmet. Ett par människor och en hund gör dock livet lite lättare. Detta är som sagt mycket tung läsning och i vissa fall kan jag tycka att personpoträtten är lite väl stereotypa. Men det är en bra berättelse med ett slut som faktiskt går mot ljusare toner. Tur det. Annars hade det varit outhärdligt. Denna bok ska man helst inte läsa ensam, vare sig man är tretton eller nittiotre. En liten varning utfärdad alltså – sätt den inte i händerna på någon som vill ha något lättläst och mysigt. Faktatexten i slutet om Kongo och svenskt flyktingmottagande är nödvändig. Bra diskussionsunderlag.
/malin

Spänning med djup för unga bokslukare

I Ulf Nilssons Hemligt brev till hela världen, den fjärde boken om privatdetektiven Johnny, får Johnny ett lurigt fall att ta sig an. Danskan - grannen ovanför - vänder sig till honom för att få hjälp med sin dator. Hon tror nämligen att någon är inne på hennes trådlösa nätverk. Johnny finner att någon lämnat spår i datorn, någon som skriver om AK-4:or, hat och att skjuta barn. Johnny blir mycket rädd men kan ändå inte låta bli att leta vidare efter inkräktaren. Och spåren leder mot hans eget hyreshus.

Detta är en spännande berättelse med stort djup. Ulf Nilsson målar fram bilden av en ung kille med stort känsloregister. Detta utvecklar sig dessutom till en berättelse med stort socialt patos och mynnar ut i tio lagar, som tål att läsas av såväl ung som gammal. Den första lagen lyder: Där man råkar ha sina fötter där har man rätt att bo. Alla som är på ett ställe nu, ska få bo kvar där alltid. Som sagt - finfin läsning som väcker stora frågor.

/malin

Världens lyckligaste folk

Journalisten Lena Sundström sade upp sig från sitt jobb och flyttade till Danmark. Hon bosatte sig i tre månader i Köpenhamn för att göra en resa in i en tänkbar svensk framtid. Resultatet blev den mycket underhållande och viktiga boken Världens lyckligaste folk: En bok om Danmark.
Landet har blivit ett slutet, konservativt samhälle där medborgarna ständigt är livrädda för att bli invaderade av muslimer. Vad är det som har hänt?
Dansk Folkeparti har under senare år haft en vågmästarroll i Folketinget. De har varit det parti som har satt den politiska dagordningen vilken de andra partierna sett sig tvungna att rätta sig efter.Författaren gör en grundlig genomgång om uppkomsten och utvecklingen av partiet, och hon gör ett inträngande porträtt av dess starka ledare Pia Kjaersgaard. Enligt Lena Sundström blev Dansk Folkeparti en kraft att räkna med i och med att Venstre släppte in dem i värmen. Hon visar hur de övriga partierna ( även på vänsterkanten) gradvis har tagit över deras retorik.
En intressant fråga är om det som skedde i Danmark skulle kunna hända här i Sverige?
I båda länderna har vi sett hur värderingsfrågor fått större utrymme än ekonomiska rättvisefrågor i den politiska debatten. Även här har politikerna börjat tala om liberal tolerens i form av nationella värderingar, och om kulturella skillnader som problematiska.
Retoriken i nästa års valrörelse kommer att visa hur "danmarkiserade" vi har blivit.

/leif

Vinna eller försvinna

Etnologen Annette Rosengren har utkommit med boken Vinna eller försvinna – om flykt, asyl och hjälpare. Den inleds med en genomgång av den svenska flyktingpolitiken de senaste decennierna. Varifrån de har kommit, varför de har sökt sig hit, vilka har fått stanna och av vilka skäl?
Under flera år har hon följt flera hundra asylsökande på en förläggning i Mellansverige och boken övergår här i en beskrivning av olika människoöden samt en skildring av den stress, hopplöshet, isolering och sysslolöshet som tillvaron på en flyktingförläggning innebär.
Hon ville också se vad som hände med dem som avvisades så hon reste till Serbien, Kosovo och Bosnien för att se hur det hade gått för några av dem.
Låna boken i Gotlib.

/leif