Visar inlägg med etikett teater. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett teater. Visa alla inlägg

torsdag 24 november 2011

Veckans ord - skum

Veckans ord skum är härligt mångfacetterat. En skum person är en som verkar syssla med otillåtna eller olagliga saker. Skum kan också vara en kolloid som uppstår då en gas bildar småbubblor i en vätska. Skumplast är en plast som innehåller luft.Själv gillar jag att äta skumgodis. Nu i höstrusket är det också skönt att bada skumbad.
På engelska blir ordet scum.
SCUM (Society Cutting Up Men) manifesto av Valerie Solanas är en av litteraturhistoriens mest kontroversiella verk. Nästan alla har en uppfattning om den, även om de flesta nog inte har läst den.
Turteatern i Göteborg ger nu en uppmärksammad föreställning av SCUM Manifestet. Att den överhuvudtaget sätts upp kritiseras av vissa, medans andra, som sett föreställningen, hyllar den.
Den som inte orkar/inte vågar ta sig till teatern kan istället låna boken här.




/leif

fredag 26 november 2010

Några biljetter kvar

Vem ska trösta knyttet? En teaterföreställning efter Tove Janssons klassiker på Gamlestadens bibliotek lördagen 27 november kl 12.00. Med Teater Pellerin. För barn mellan 3 och 7 år.

Det finns några biljetter kvar att hämta på biblioteket.

tisdag 17 mars 2009

Zarah


I Sanningen om Zarah Leander: Säkerhetspolisens hemliga akt, av Bosse Schön kan författaren dokumentera tesen att det inte finns något hos Säpo som pekar på att primadonnan vare sig var spion eller landsförrädare.
Zarah Leander var obestridligt Sveriges största diva under 1900-talet. Hon fick sitt stora internationella genombrott 1936, och hon blev ett idealiskt propagandainstrument i händerna på Joseph Goebbels. Hennes sentimentala sånger förförde de tyska soldaterna, och filmerna blev gigantiska kassasuccéer.
1938 köpte hon godset Lönö i Bråviken och året efter fick polisen anonyma brev där det påstods att främmande ubåtar och flygplan besökte godset. Enligt den lokala polisens utredning var anklagelserna inget annat än avundssjukt skvaller. Men Säpo öppnade en personakt där hon stämplades som nazivänlig, och i över trettio år, mellan 1939 och 1973, betraktade de Zarah Leander som en säkerhetsrisk.
Hon sa att hon varit en politisk idiot som inget förstått, men författaren tror henne inte och anklagar henne för att hon inte såg eller ville se hur judarna jagades i Berlin. Hon förnekade ihärdigt att hon skulle ha känt till grymheterna. Mot det talar inte minst det nära umgänget hon hade med svenska journalister, som både visste och berättade i sina tidningar. När man ser hur stentuff hon var när hon förhandlade med tyskarna så inser man också att hon var både intelligent och stark.
Schön är indignerad och anser att hon utsattes för ett justitiemord, då hon var oskyldig till spionerianklagelserna. Men att hon verkade som Hitlers hovsångerska gjorde förstås folk upprörda. Hon hade en mycket målmedveten strävan att göra karriär. Att hennes samröre med nazisterna gjorde människor ilskna, och att det ledde till förtal är kanske inte så märkligt. Radiotjänst vägrade efter kriget att spela hennes musik, och hon blev först långsamt tagen till nåder av sin svenska publik.
Vill man ha ett djupare porträtt av människan Zarah Leander så bör man hellre läsa Jutta Jacobis ”Zarah Leander – en stjärnas liv” som utkom härom året.
Behållningen i Bosse Schöns bok är snarare de många avfotograferade Säpo-dokumenten som ger en inblick i angiveriets sjaskiga värld.


Låna Sanningen om Zarah Leander i Gotlib.
/leif