Det mest förbjudna

Kerstin Thorvall har avlidit 84 år gammal. Hon skrev mängder av både vuxen- och ungdomsböcker. Hon var en modig och stark kvinna som var långt före sin tid.
Inte minst visade det sig när hon 1976 gav ut den självbiografiska romanen Det mest förbjudna. Den väckte ett enormt rabalder, den kallades för "bekännelselitteratur" och "tantsnusk". Författaren blev en av landets mest utskällda personer, men samtidigt en av de mest lästa författarna. Att hon själv inte heller längre var någon ungdom spädde säkert på moralpaniken.
Berättelsen handlar om hur pappan dör när hon är elva år och hon är en lydig och mycket snäll liten flicka som hålls hårt i kopplet av sin stränga mor. Tjugofem år senare exploderar hon i en försenad tonårsrevolt. Då kastar hon sig i famnen på det mest förbjudna. Bara i en sexuell relation där hon är hårt underordnad kan hon vara till, sexuellt. Detta får mamman att nästan dö av förfäran. Vilket också är avsikten.
Författaren skriver självutlämnande om sin starka erotiska drift, sin utsatthet och sin otrohet. En berättelse om svårigheten för en kvinna att ha fria sexuella relationer, som håller än idag.

/leif

Sugen på en bok?

Ni som har läst Hillevi Wahls ”Kärleksbarnet” är redan bekanta med hennes alter ego Irmeli – ”hon är inte jag […] men väldigt nära”.
I den första boken om Irmeli skildras en barndom, på milsvida avstånd från barnets bästa för ögonen, med föräldrar som bäst kan karakteriseras som motsatser till dagens curlande föräldrar.
Irmelis/Hillevis missbrukande och psykiskt trasiga föräldrar förmår inte sopa på något sätt, och hemmet utgör snarare ett kaos än ett kosmos.

I den fristående fortsättningen ”Hungerflickan” möter vi en något äldre Irmeli, en tonåring på väg in i vuxenvärlden som brottas tufft med alla relationer i sitt liv: relationer till sina föräldrar, till sina kompisar, till kärleken och sist, men inte mist, till sig själv.
Irmeli hyser ett stort självförakt – hon är inte tillräckligt snygg, tillräckligt smal, tillräckligt duktig eller tillräckligt någonting.
Hemmet och föräldrarna utgör fortfarande kaos, och inga sociala nätverk fångar upp hennes otrygghet, ångest eller behov av bekräftelse (läs kärlek).

Vem ska då trösta knyttet? Hur hantera alla undertryckta känslor och behov? I Irmelis/Hillevis fall blir svaret: MAT

”Att inte kunna kontrollera hungern, suget, att inte ha kraft att stå emot den där förbannade avgrundskraften. Det var som om en jättelik dammsugare sög in mig i matens svarta hål. Det dånade och skrek i öronen, det var som om hjärtat sögs ut ur kroppen och åkte in i hålet först. Sedan kom magen, tarmarna, magsäcken. Och sedan kom jag”.

Irmeli åker som utbytesstudent till USA, pappans drömland ­- ”home of the brave, land of the free”-­ med förhoppning om att komma ur ”ufo-dräkten” och börja om på nytt. Istället förvärras problemen och Irmelis matmissbruk går över i svår bulimi. Ufo-dräkten är fortfarande på, det svarta hungerhålet växer och behovet av bekräftelse har inte stillats.

Vem ska trösta knyttet? Kärleken? Tidens gång och mognad?

I Hillevi Wahls fall kan svaret mycket väl också vara: en bok.
En självutlämnande, lättsamt skriven, understundom rolig och, mitt i allt elände, underhållande bok där karaktärerna ofta är skojfriska och hurtiga.
Och det är väl det jag har invändning mot, om något. Under läsningen av boken hamnar jag i rollen av en pseudo-psykolog som försöker läsa mellan raderna, läsa bortom de klämkäcka med glimten-i-ögat-beskrivningarna av det som är jobbigt och svårt, och ser att Hillevi Wahls behov av just bekräftelse överröstar allt viktigt som finns där att fördjupa och förmedla.
Man kunde önska att Hillevi Wahl hade närmat sig den viktiga problematiken ­- ätstörningar, missbruk, kroppsideal/fixeringar, självbild, etc.- med aningen mindre idealiseringar (pappan!) och ett något större allvar.

Dock har det viktiga Hillevi Wahl skriver om, mig veterligen, inte behandlats i romanform tidigare. Så, faktiskt:­ läs!

/Susanne

Visa & Poesi 15 april Gamlestadens bibliotek

Visa & Poesi
Torsdag 15 april kl. 19.00

Gamlestadens bibliotek
På scen:
Anton Höber - poet och vissångare
Anna Fölsch & Sebastian Engvall Andersson - Singers/Songwriters
Agneta Ekström & Lars Svensson - "Upp ur diket", poesi till baskomp
Karin Hultenheim - poet
Därefter öppen scen
Fri entré
Visa & Poesi - scen för poeter och vissångare, ett samarbete mellan Gamlestadens bibliotek och ABF Göteborg.

/Per

Vampyrcirkel på måndag! Några få platser kvar.

Stadsdelen Gamlestaden har sin anor i 1400-talet och är ungefär jämnårig med den första kända vampyren Vlad III Dracula från Rumänien. Vissa rykten säger att Vlad gjorde en hemlig resa till Gamlestaden, eller Nya Lödöse som det hette då. Samma rykte förklarar att Vlad planterade en liten vampyrstam i Nya Lödöse. Vampyrer som sedan länge självklart är utdöda, om de ens har funnits. Men ändå ett spännande rykte som vi bestämde oss att göra någonting av. Därför beslutade vi oss att hålla en vampyrcirkel på Gamlestadens bibliotek.

Cirkeln kommer att handla om Vlad, Twilight och andra vampyrer. Vi kommer också att tipsa om olika vampyrböcker och filmer, visa prov på hur man kan klä sig som en vampyr (de är ju så sjukt snygga ). Vampyrlajvare kommer på besök och berättar om sitt lajv.

Anmäl er på telefonummer 365 30 80

Karin

Pick up

Pick up, med undertiteln en romantisk komedi, är Eva Dozzis andra roman. Pelle Svärd som är i trettiårsåldern är efter några misslyckade försök i tonåren livrädd för kärlek. Han vet inte alls hur han ska bära sig åt för att få kontakt med tjejer.
På nätet hittar han lösningen; Charismatic Seductions. De har ett bootcamp där alfahannar, mot saftig betalning, lär töntar raggning av den råaste sorten. Tekniken bygger på den välkända boken Spelet av Neill Strauss.
Författarens förklaring till att killarna i boken använder pick-up metoden är att alla har de blivit mobbade och/eller avvisade när de var yngre. Det verkar lite väl förenklat tycker jag.
Sådana här kurser finns ju på riktigt och det hemska är att denna form av härskarteknik och maktutövning som lärs ut ger napp.
Makeovern förvandlar dock inte Pelle till någon stor förförare för, till sin kursledares förtret, drabbas han av en sk one-itis, dvs han blir kär. I Astrud en ensamstående mamma,som inte heller hon mår så bra. Efter diverse förvecklingar blir de tillsammans, men då deras förhållande bygger på en stor lögn så...
Utgången är väldigt förutsägbar, men historien är drivet berättad i ett högt tempo så det blir ändå rätt underhållande.

/leif

Författarbesök på Kortedala bibliotek!

På torsdag den 8 april kl.19.00 kommer Dodo Parikas och diskuterar skönlitteratur utifrån sin bok HBT speglat i litteraturen. Läs Annas blogginlägg om boken.

Välkomna!

Kortedala bibliotek i samarbete med ABF Göteborg

Fosterland

Dilsa Demirbag-Stens andra självbiografi heter Fosterland. Den inleds med att hennes familj flyttar från turkiska delen av Kurdistan till Uppsala. Det är mitten av sjuttiotalet, och storasystern Dilsa är då sex år.
Hennes kommunistiska far och religiösa mor börjar arbeta som städare och familjen försöker anpassa sig och skapa sig en framtid i det nya landet.
Fast framför allt är det här en fin och mycket personlig skildring av den unga Dilsas uppväxt, utveckling och sökande efter sin egen identitet.
Som första generationens svensk blir hon klämd mellan två vitt skilda livsmönster. Hennes egna drömmar om ett självständigt liv kolliderar med mammans vilja att hon ska följa den kurdiska konventionens traditioner.Denna konflikt skapar en stor, och ständigt närvarande vånda under uppväxten då hon helst inte vill såra sin mor. Samtidigt vill hon inte under några omständigheter ge upp makten över sitt eget liv.
Under tonåren är hennes rörelsefrihet starkt begränsad, och skolan blir en frizon. Som femtonåring är hon rentav nära att bli bortgift mot sin vilja. Hon lyckas dock frigöra sig, och det utan att det förorsakar en brytning med familjen, och hon kan fortsätta att söka sin egen väg i livet.

/leif