Stjärnlösa nätter

Stjärnlösa nätter är en roman med självbiografiska inslag av Arkan Asaad. Huvudpersonen Amaí växer upp i en traditionell kurdisk familj som bor i en svensk småstad. Han drömmer om att jobba inom filmen. Pappan däremot förväntar sig att han ska bli doktor.
När Amaí är nitton år så åker de på semester till irakiska Kurdistan där de hälsar på tjocka släkten. Han stortrivs med den fina gemenskapen där, och för första gången upplever han att han blir behandlad som en vuxen man. Så småningom går det dock upp för honom att det inte är fråga om någon vanlig semesterresa. Chockad erfar han att pappan har "lovat bort" honom till en kusin.
När han kämpar emot giftemålet så tar släkten till alla upptänkliga medel för att få honom att ändra sig. Det utvecklas till en bitter strid mellan honom och fadern. Om han böjer sig för pappans vilja så slocknar stjärnorna på hans egen himmel. Vägrar han så vanärar han för evigt sin egen familj, och han själv blir en paria utstött ur gemenskapen.
Boken utgår från författarens egna erfarenheter av det som kallas hederskultur (men som kanske istället borde kallas skamkultur?). Tvångsgifte är något som den äldre generationen ofta använder för att försöka hålla ihop släkten. Det är en angelägen, dramatisk och djupt tragisk historia som berättas.
Låna boken här.

/leif

40 piskrapp för ett par byxor

Den sudanesiske journalisten och människorättskämpen Lubna Ahmad Al-Hussein greps sommaren 2009 i Khartoum av sedlighetspolisen för att hon var iklädd byxor. Nära femtitusen kvinnor grips årligen av dessa poliser i Sudan, och de döms till 40 piskrapp, böter eller fängelse. Lubna vägrade att ta sitt spöstraff och bestämde sig istället för att göra uppror. Hon skrev boken 40 piskrapp för ett par byxor.
Vi får inte bara läsa om gripandet och vad som följde därefter utan också om hennes uppväxt i en välbärgad familj. Som sjuåring blev hon könsstympad och en av hennes bästa vänner dog i sviterna av övergreppet. Vidare får vi följa hur hon studerade vid Universitetet och där kämpade mot det islamistiska förtrycket, och hur censuren försökte tysta henne när hon arbetade som journalist.
Nu befinner hon sig i exil. Efter en utlandsresa nekades hon inresa i sitt eget land.
Det här är en rappt skriven och engagerande berättelse. Hennes nästa bok är tänkt att handla om kvinnors rättigheter ur ett islamiskt perspektiv.

/leif

Nomad

Nomad är en ny bok av den somaliske författaren och kvinnorättskämpen Aayan Hirsi Ali. I den här boken berättar hon utlämnande sin egen familjs tragiska historia. Relationerna fungerade inte på något plan som de borde, och de har svårt att anpassa sig till livet i väst. Istället drömmer de om att återvända till ett hemland som bara existerar i deras fantasi.
Att familjen är dysfunktionell beror på att islam skapar icke-fungerande familjer, menar hon. Islam bygger på sexuell ojämlikhet och förtryck av kvinnorna, och det visar sig bla i att man tillåter barnäktenskap, könsstympning, våldtäkt inom äktenskapet mm mm.
Författaren har själv fått betala ett mycket högt pris för sin kamp mot könsapartheid. Sedan flera år lever hon under ständigt dödshot från islamiska fundamentalister, och hon är dygnet runt skyddad av livvakter.
Uppväxande muslimska ungdomar i väst är desorienterade och en tacksam rekryteringsbas för extrema fundamentalister, säger hon. Radikala islamister är ett reelt hot mot det öppna samhället. Författaren pekar på att det är många fler än hon som lever med samma dödshot, och att terrorn är effektiv den gör att många hukar och inte vågar ta debatten.
Liksom många andra anser hon att det behövs en reformation/upplysning inom islam. Vidare tycker hon att feministerna, den kristna rörelsen och samhället borde göra mer för att hjälpa flickor och kvinnor som utsätts för hedersvåld och könsförtryck.

/leif

Fosterland

Dilsa Demirbag-Stens andra självbiografi heter Fosterland. Den inleds med att hennes familj flyttar från turkiska delen av Kurdistan till Uppsala. Det är mitten av sjuttiotalet, och storasystern Dilsa är då sex år.
Hennes kommunistiska far och religiösa mor börjar arbeta som städare och familjen försöker anpassa sig och skapa sig en framtid i det nya landet.
Fast framför allt är det här en fin och mycket personlig skildring av den unga Dilsas uppväxt, utveckling och sökande efter sin egen identitet.
Som första generationens svensk blir hon klämd mellan två vitt skilda livsmönster. Hennes egna drömmar om ett självständigt liv kolliderar med mammans vilja att hon ska följa den kurdiska konventionens traditioner.Denna konflikt skapar en stor, och ständigt närvarande vånda under uppväxten då hon helst inte vill såra sin mor. Samtidigt vill hon inte under några omständigheter ge upp makten över sitt eget liv.
Under tonåren är hennes rörelsefrihet starkt begränsad, och skolan blir en frizon. Som femtonåring är hon rentav nära att bli bortgift mot sin vilja. Hon lyckas dock frigöra sig, och det utan att det förorsakar en brytning med familjen, och hon kan fortsätta att söka sin egen väg i livet.

/leif

I hederns skugga

Det hedersrelaterade våldet och förtrycket mot flickor och kvinnor har uppmärksammats på senare tid.Enligt en kartläggning i Stockholm, från i år, så lever mer än var tionde 15-årig flicka i en hederskodex som inskränker deras frihet.Unga män som själva är uppväxta med hedersnormer är ofta de aktiva utövarna av förtrycket.
Socionomen Dilek Baladiz har i boken I hederns skugga: de unga männens perspektiv, sammanställt tio individuella intervjuer med unga män, mellan 15 och 23 år. De har sina rötter i olika grupper och religioner, men de har det gemensamt att de härstammar från samhällen med hedersnormer. Pojkarna berättar om de krav och förväntningar deras familjer har på dem, och vilka förväntningar de själva har på sina systrar och framtida partners. Vi får veta hur de ser på relationer, sexualitet, jämställdhet, hedersrelaterat våld och förtryck, tvångsäktenskap och arrangerade giftemål.
Dilek Baladiz intryck är att killarna tidigare inte har reflekterat på djupet kring dessa frågor. De hade lätt att uttrycka sina åsikter, men de hade svårt att förklara och motivera varför de hade dessa värderingar. Hennes slutsats är att det finns ett stort behov bland ungdomar att diskutera jämställdhets- och hedersrelaterade frågor.
Nyckeln till att komma framåt är, enligt henne, att få killarna att förstå att det här är ett gemensamt problem, att också de drabbas. När kollektivet kräver att medlemmarna lever ett liv enligt hedersnormerna så blir alla offer, om än på olika sätt.
Boken är en utmärkt utgångspunkt för diskussioner med ungdomar. Den innehåller också många förslag på övningar med vilka grupper kan arbeta med den här problematiken.

/leif

Modiga kvinnor

Maria Hagberg är en av initiativtagarna till Nätverket mot hedersrelaterat våld som bildades för ett par år sedan och som har ca 60 organisationer och 600 enskilda från hela världen som medlemmar. Den bakomliggande idén är att man ska trycka på så att samhället gör sitt yttersta för att förhindra hedersrelaterat förtryck och våld.
Hon har även de senaste åren arbetat som projektledare med att ordna skyddat boende för unga tjejer som blivit utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld.
Från Olof Palmes minnesfond har hon fått stipendium för att skiva en bok om ämnet. Resultatet är Vid 20 börjar den ruttna: om hedersvåld och modiga kvinnor. Boken bygger på djupintervjuer med unga kvinnor med olika etnisk bakrund som alla har bott hela, eller nästan hela sina liv i Sverige. De berättar om uppväxten, familjen, vardagen, sexualitet, skola och arbete, och inte minst om sina egna erfarenheter av utsatthet, förtryck och våld. Men de talar också om hur de slutligen lyckades bryta sig loss och skapa självständiga liv.
Låna boken i Gotlib.

/leif

Stamtavlor

Jag vill puffa för en självbiografi som kom 2005, det är Dilsa Demirbag-Stens Stamtavlor. Hon har främst blivit känd som debattör i TV och frispråkig skribent i olika dagstidningar i integrationsfrågor och i frågor om kvinnors rättigheter.
Hon kom till Sverige från Turkiet som sexåring i mitten av sjuttiotalet. Hennes kurdiska klan bodde i tält i bergen och männen styrde med järnhand. Kvinnorna skulle lyda och tjäna männen, gifta sig med någon som familjen hade valt ut, och befläckade de stammens heder så riskerade de att mördas.

Boken är en skildring av tre kvinnogenerationers liv, mormoderns, mammans och Dilsas eget. Trots flytten till Sverige levde de gamla kraven och patriarkala traditionerna kvar. Klanen stod fortfarande i centrum och dess överlevnad ansågs bygga på att alla offrade sin individualitet och i gengäld fick man dess beskydd.
Som fjortonåring var hon ytterst nära att bli bortgift med en man mot sin vilja, men delvis med hjälp av sin mormor lyckades hon frigöra sig från sitt öde och forma sin egen framtid.
Låna boken i Gotlib.

/leif

En fri röst

Den 2 november 2004 mördades regissören Theo van Gogh (bild ovan) på öppen gata i Amsterdam. Han sköts till döds och fick halsen avskuren. När han hittades hade han två knivar i bröstet, i den ena satt en lapp med ett dödshot mot Ayaan Hirsi Ali. Hon har skrivit manus till filmen Underkastelsen som han filmade och regisserade. Titeln är en direkt översättning av ordet islam. Filmen handlar om olika islamska regler som förtrycker kvinnor. Det är t ex förbudet mot att ha sex utanför äktenskapet, kvinnomisshandel, att hon inte ens får gå ut utan en man, att kvinnor måste skyla sina kroppar. Filmen är en monolog framförd av en ung, muslimsk kvinna och under tiden visas misshandlade kvinnokroppar med citat från Koranen skrivna på dem.

I sin självbiografi En fri röst skildrar Ayaan Hirsi Ali sin uppväxt. Hon föddes i Somalia och som femåring blev hon könsstympad. I unga år blev hon av sin far tvingad att gifta sig med en man hon aldrig träffat. Trots att hon sade nej genomdrev fadern äktenskapet, hon flydde då till Holland. Där satt hon i parlamentet från 2003 – 2006, därefter flyttade hon till USA. Sedan november 2004 lever hon under ständigt dödshot, men fortsätter envetet sin kamp mot könsapartheid. Hon har grundat en stiftelse AHA Foundation vars syfte är att hjälpa kvinnor mot islamisk fundamentalism.

I sin bok Kräv er rätt! skriver hon att det alla muslimska kvinnor önskar är frihet att välja sina liv, och att det största hindret för utveckling i de muslimska samhällena är den stränga sexualmoral, hämtad från 600-talet, som finns inom islam. Hon ger även unga somaliska flickor råd hur de ska kunna rymma hemifrån och börja nya liv med nya identiteter.

Jag såg henne själv på bokmässan 2006 och blev mäkta imponerad av hennes övertygelse och mod.

Här på Kortedala bibliotek är Ayaan Hirsi Ali nu aktuell med en nyinskaffad bok Caged Virgin. Det är en skrämmande läsning om kriminella övergrepp som begås av män mot kvinnor; tvångsäktenskap, könsstympning, sexuella övergrepp, förhindrande av skolgång mm. Hon säger till sina kvinnliga läsare att de inte längre ska stå ut med detta. I boken är originalmanuset till Submission,part 1 också med(ursprungligen var det tänkt att bli tre delar).

Se intervju på Svt Agenda med Ayaan Hirsi Ali;

Av Ayaan Hirsi och Theo van Gogh kan vi alla lära att det är nödvändigt att stå upp för alla människors lika värde och att stå upp för det fria ordet.

Låna Kräv er rätt i Gotlib

Låna En fri röst i Gotlib

Låna Caged Virgin i Gotlib
/leif