Karin är snabb med utvecklingen av Bibliotek 5.0
Vill du vara med och debattera folkbiblioteken?
Skicka ditt inlägg till gamlestadens.bibliotek@kortedala.goteborg.se
Visar inlägg med etikett julkalender. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett julkalender. Visa alla inlägg
söndag 19 december 2010
torsdag 16 december 2010
Julkalender lucka 16
Nya sätt att höja statistiken...
Vill du vara med i Julkalendern och debattera? Skicka in ditt bidrag till gamlestadens.bibliotek@kortedala.goteborg.se
Vill du vara med i Julkalendern och debattera? Skicka in ditt bidrag till gamlestadens.bibliotek@kortedala.goteborg.se
tisdag 7 december 2010
Julkalender: Lucka 7
Idag finner vi Karin bakom lucka 7:
Vill du vara med i och debattera i vår julkalender?
Skicka in ditt bidrag till gamlestadens.bibliotek@kortedala.goteborg.se
Vill du vara med i och debattera i vår julkalender?
Skicka in ditt bidrag till gamlestadens.bibliotek@kortedala.goteborg.se
måndag 6 december 2010
Julkalender: Lucka 6
Av kärlek kan ingen leva
Mycket pekar på att folkbiblioteken i Sverige inte hämtat sig sedan den ekonomiska krisen på 90-talet. Från 1950 ökade antalet folkbibliotek i Göteborg från 5 till 27 bibliotek och fem bokbussar 1990. I dag har vi 24 folkbibliotek, två bokbussar.
Inför valet 2006 så sa Fredrik Reinfeldt att han ville införa avgifter på biblioteken. Men han fick backa, mötte på motstånd hos de andra regeringspartierna. Alldeles nyligen sa kulturminister Lena Adelsson Liljeroth att hon vill ha flera volontärer i de svenska kulturinstitutionerna.
På vår egen arbetsplats har vi 2 % nedskärningar varje år . Något som man kallar effektivisering men som också kallas osthyvelprincipen. En princip som vi har förstått gäller hela Göteborgs stad.
Att det pågår en allmän nedskärning av offentligt ägda institutioner är inget vi själva hittar på. Exempelvis har vi ett allt för dåligt underhållet järnvägsnät, som var ganska okej för 10 år sedan. Antalet barn på fritids har bara sedan 1998 ökat med 11 % samtidigt som årsarbetarna på fritids minskat med 10 % och så vidare och så vidare.
Förra våren deltog jag, Karin, i egenskap av boende i Linnéstaden i Göteborg i ett antal möten i samband med att politikerna plötsligt och utan förvarning bestämt sig för att lägga ned Linnéstadens bibliotek. Politikerna fick backa, att lägga ner ett bibliotek är inte särskilt enkelt och speciellt inte ett så välbesökt bibliotek som vårt. Att denna politikerfadäs fick så mycket uppmärksamhet var inte heller någon slump eftersom det bor mycket folk från medie- och kulturbranchen i Linnéstaden. Men det är aldrig lätt att lägga ner ett bibliotek, eftersom de som besöker bibliotek ofta äger språket. Där ser ni också en av folkbibliotekens viktigaste uppgifter, en plats där folk kan utveckla sin språklighet och sin person och på så sätt bidra till en samhällsutveckling.
Förra året, i spår av den ekonomiska världskrisen som Sverige nu verkar hämtat sig ifrån, så fanns det många förslag på att lägga ner bibliotek, även om vi inte vet just hur många som faktiskt lades ner. I Göteborg var det tre bibliotek som var på tal, men det blev ett som stängdes igen. I Göteborg just nu så finns ett antal förslag om att slå ihop små bibliotek till färre men större. Det är bra med fler större bibliotek för oss som är rörliga, men för pensionärer och barn är det också viktigt med närhet till biblioteken. Men att i dag tänka på en förtätning av antalet folkbibliotek verkar vara en tanke som inte ens får plats hos bibliotekets försvarare.
I den här bloggen har vi försökt att starta en debatt om folkbiblioteken i just denna julkalender. Det har gått trögt, vi har knappt fått några svar. Att det är så kan ju bero på att det snart är jul. Men vi har i stort sett vänt oss till hela landet, både till privatpersoner och fackfolk, så 24 luckor borde inte vara något problem att få ihop trodde vi. Men där hade vi fel. Varför kan man undra? Kanske för att alltför många tror att det inte finns något att debattera. Kanske för att vi är rädda för att sticka ut hakan. Vi vet inte. Men vi måste tänka på framtidens bibliotek. Att vi måste vässa argument och fundera ut hur våra bibliotek skall se ut. I dag läggs alltför mycket tyngdpunkt vid diskussioner om den tekniska utvecklingen av biblioteken, som på något sätt ändå är självklar. Men hur våra läsinstrument ser ut är väl egentligen mindre viktigt, det är innehållet vi måste diskutera, så vi har svar på tal om hur och varför!
I den värsta av möjliga utvecklingar så blir folkbiblioteken sponsrade, bibliotekslånen avgiftsbelagda och bibliotekarierna ersatta av volontärer. Detta är faktiskt inte en särskilt omöjlig utveckling tjugo, trettio år framåt i tiden om vi inte slutar mumla i skägget och förklarar varför vi behövs.
Må vara att vår julkalender är ett fiasko. Men det är faktiskt inte vår idé som är ett fiasko utan snarare tystnaden. Fast vi kommer inte ge oss. Även om vi så skall skriva varenda återstående lucka själva så skall vi ha biblioteksdebatt ända fram till julafton. Självklart återkommer vi även nästa år.
/Karin & AnnaJ
Mycket pekar på att folkbiblioteken i Sverige inte hämtat sig sedan den ekonomiska krisen på 90-talet. Från 1950 ökade antalet folkbibliotek i Göteborg från 5 till 27 bibliotek och fem bokbussar 1990. I dag har vi 24 folkbibliotek, två bokbussar.
Inför valet 2006 så sa Fredrik Reinfeldt att han ville införa avgifter på biblioteken. Men han fick backa, mötte på motstånd hos de andra regeringspartierna. Alldeles nyligen sa kulturminister Lena Adelsson Liljeroth att hon vill ha flera volontärer i de svenska kulturinstitutionerna.
På vår egen arbetsplats har vi 2 % nedskärningar varje år . Något som man kallar effektivisering men som också kallas osthyvelprincipen. En princip som vi har förstått gäller hela Göteborgs stad.
Att det pågår en allmän nedskärning av offentligt ägda institutioner är inget vi själva hittar på. Exempelvis har vi ett allt för dåligt underhållet järnvägsnät, som var ganska okej för 10 år sedan. Antalet barn på fritids har bara sedan 1998 ökat med 11 % samtidigt som årsarbetarna på fritids minskat med 10 % och så vidare och så vidare.
Förra våren deltog jag, Karin, i egenskap av boende i Linnéstaden i Göteborg i ett antal möten i samband med att politikerna plötsligt och utan förvarning bestämt sig för att lägga ned Linnéstadens bibliotek. Politikerna fick backa, att lägga ner ett bibliotek är inte särskilt enkelt och speciellt inte ett så välbesökt bibliotek som vårt. Att denna politikerfadäs fick så mycket uppmärksamhet var inte heller någon slump eftersom det bor mycket folk från medie- och kulturbranchen i Linnéstaden. Men det är aldrig lätt att lägga ner ett bibliotek, eftersom de som besöker bibliotek ofta äger språket. Där ser ni också en av folkbibliotekens viktigaste uppgifter, en plats där folk kan utveckla sin språklighet och sin person och på så sätt bidra till en samhällsutveckling.
Förra året, i spår av den ekonomiska världskrisen som Sverige nu verkar hämtat sig ifrån, så fanns det många förslag på att lägga ner bibliotek, även om vi inte vet just hur många som faktiskt lades ner. I Göteborg var det tre bibliotek som var på tal, men det blev ett som stängdes igen. I Göteborg just nu så finns ett antal förslag om att slå ihop små bibliotek till färre men större. Det är bra med fler större bibliotek för oss som är rörliga, men för pensionärer och barn är det också viktigt med närhet till biblioteken. Men att i dag tänka på en förtätning av antalet folkbibliotek verkar vara en tanke som inte ens får plats hos bibliotekets försvarare.
I den här bloggen har vi försökt att starta en debatt om folkbiblioteken i just denna julkalender. Det har gått trögt, vi har knappt fått några svar. Att det är så kan ju bero på att det snart är jul. Men vi har i stort sett vänt oss till hela landet, både till privatpersoner och fackfolk, så 24 luckor borde inte vara något problem att få ihop trodde vi. Men där hade vi fel. Varför kan man undra? Kanske för att alltför många tror att det inte finns något att debattera. Kanske för att vi är rädda för att sticka ut hakan. Vi vet inte. Men vi måste tänka på framtidens bibliotek. Att vi måste vässa argument och fundera ut hur våra bibliotek skall se ut. I dag läggs alltför mycket tyngdpunkt vid diskussioner om den tekniska utvecklingen av biblioteken, som på något sätt ändå är självklar. Men hur våra läsinstrument ser ut är väl egentligen mindre viktigt, det är innehållet vi måste diskutera, så vi har svar på tal om hur och varför!
I den värsta av möjliga utvecklingar så blir folkbiblioteken sponsrade, bibliotekslånen avgiftsbelagda och bibliotekarierna ersatta av volontärer. Detta är faktiskt inte en särskilt omöjlig utveckling tjugo, trettio år framåt i tiden om vi inte slutar mumla i skägget och förklarar varför vi behövs.
Må vara att vår julkalender är ett fiasko. Men det är faktiskt inte vår idé som är ett fiasko utan snarare tystnaden. Fast vi kommer inte ge oss. Även om vi så skall skriva varenda återstående lucka själva så skall vi ha biblioteksdebatt ända fram till julafton. Självklart återkommer vi även nästa år.
/Karin & AnnaJ
söndag 5 december 2010
Julkalender: Lucka 5
Nu är det andra advent och i dagens lucka har vi ett inlägg från Anonyme Bibliotekarien:
Tack för denna chans att diskutera biblioteken. Ett mycket bra initiativ! Jag tänker dock ta upp något som inte rör biblioteken som institution, utan situationen för bibliotekarier och biblioteksassistenter och vår yrkeskår. Många är de som inte vet att det krävs en magisterexamen för att bli bibliotekarie. Detta hänger med ganska hög sannolikhet samman med att få vet om vad en bibliotekarie egentligen gör förutom att ställa upp böcker. Att vi köper in litteratur är en viktig del, där det gäller att sålla i ett enormt utgivningsflöde, välja sådant som passar just det specifika bibliotekets målgrupp samt verka för ett balanserat utbud av både smalt och brett. Sedan är vi skickliga på att söka information och sålla bland all den information som finns både på nätet och rent fysiskt. Vi har kunskap om litteratur och kan tipsa om det mesta. Vi kan hålla bokprat och visningar av biblioteket för allt från skolklasser till SFI-grupper. Vi arrangerar olika kulturevent och arrangemang på biblioteken och mycket mer. Vi har en bred kompetens helt enkelt. Många gånger har jag fått frågan: ”Jaha är du bibliotekarie. Ja det är väl ett ganska lugnt jobb, du sitter väl och läser hela dagarna”. Och då kan man bli lite indignerad och puffa upp sig lite. Men det är väl inte så konstigt att folk inte vet vad vi gör? Hur ska de få reda på det? Denna fråga är också lite kluven, för å ena sidan kan man få denna reaktion, å andra sidan förväntar sig många att man ska kunna hjälpa till med nästan vad som helst på biblioteket. På så sätt har biblioteken och bibliotekarierna ett väldigt starkt förtroende. Vi måste helt enkelt stärka vår yrkesidentitet som ett sätt att legitimera biblioteken och som ett led i att höja vår status. Hur detta ska gå till lämnar jag öppet.
/Tack Anonyme Bibliotekarie
Tack för denna chans att diskutera biblioteken. Ett mycket bra initiativ! Jag tänker dock ta upp något som inte rör biblioteken som institution, utan situationen för bibliotekarier och biblioteksassistenter och vår yrkeskår. Många är de som inte vet att det krävs en magisterexamen för att bli bibliotekarie. Detta hänger med ganska hög sannolikhet samman med att få vet om vad en bibliotekarie egentligen gör förutom att ställa upp böcker. Att vi köper in litteratur är en viktig del, där det gäller att sålla i ett enormt utgivningsflöde, välja sådant som passar just det specifika bibliotekets målgrupp samt verka för ett balanserat utbud av både smalt och brett. Sedan är vi skickliga på att söka information och sålla bland all den information som finns både på nätet och rent fysiskt. Vi har kunskap om litteratur och kan tipsa om det mesta. Vi kan hålla bokprat och visningar av biblioteket för allt från skolklasser till SFI-grupper. Vi arrangerar olika kulturevent och arrangemang på biblioteken och mycket mer. Vi har en bred kompetens helt enkelt. Många gånger har jag fått frågan: ”Jaha är du bibliotekarie. Ja det är väl ett ganska lugnt jobb, du sitter väl och läser hela dagarna”. Och då kan man bli lite indignerad och puffa upp sig lite. Men det är väl inte så konstigt att folk inte vet vad vi gör? Hur ska de få reda på det? Denna fråga är också lite kluven, för å ena sidan kan man få denna reaktion, å andra sidan förväntar sig många att man ska kunna hjälpa till med nästan vad som helst på biblioteket. På så sätt har biblioteken och bibliotekarierna ett väldigt starkt förtroende. Vi måste helt enkelt stärka vår yrkesidentitet som ett sätt att legitimera biblioteken och som ett led i att höja vår status. Hur detta ska gå till lämnar jag öppet.
/Tack Anonyme Bibliotekarie
lördag 4 december 2010
fredag 3 december 2010
Julkalender: Lucka 3
I dagens lucka finner vi ett inlägg från Lena:
"Vad ska man med biblioteken till är frågan. Folkbiblioteken är en självklar beståndsdel i vårt samhälle. Så pass självklar att de ofta tas för givet. Besökarna förväntar sig att bibliotekarierna ska kunna svara på deras frågor och hjälpa dem med allt mellan himmel och jord. Det är en bank av kunskap och information, ett rum som är till för alla, oavsett bakgrund, läggning, kön och så vidare. Ett rum där inga förväntningar eller krav ställs på den som använder det. Ett unikt fenomen, med urgamla anor. Det är kostnadsfritt att låna böcker, att använda datorer, att använda sig av de tjänster som erbjuds. Det är trots allt skattebetalarna som finansierar biblioteken. Men i alla länder är det sannerligen ingen självklarhet. Trots allt detta så skärs det ned, det hotas med nedläggningar samtidigt som politikerna pratar och pratar om hur bra det är med bibliotek. Men var finns satsningarna? Och vi tar det för givet. Ända tills vårt bibliotek blir nedläggningshotat. Då blir det ljud i skällan. Så vad ska vi göra? Älska ert bibliotek, men gör det inte i det tysta. Ställ krav på politikerna. Om du undrar vad vi ska med bibliotek till, ställ dig då frågan, vad skulle du göra utan ett bibliotek? "
/Tack Lena!
"Vad ska man med biblioteken till är frågan. Folkbiblioteken är en självklar beståndsdel i vårt samhälle. Så pass självklar att de ofta tas för givet. Besökarna förväntar sig att bibliotekarierna ska kunna svara på deras frågor och hjälpa dem med allt mellan himmel och jord. Det är en bank av kunskap och information, ett rum som är till för alla, oavsett bakgrund, läggning, kön och så vidare. Ett rum där inga förväntningar eller krav ställs på den som använder det. Ett unikt fenomen, med urgamla anor. Det är kostnadsfritt att låna böcker, att använda datorer, att använda sig av de tjänster som erbjuds. Det är trots allt skattebetalarna som finansierar biblioteken. Men i alla länder är det sannerligen ingen självklarhet. Trots allt detta så skärs det ned, det hotas med nedläggningar samtidigt som politikerna pratar och pratar om hur bra det är med bibliotek. Men var finns satsningarna? Och vi tar det för givet. Ända tills vårt bibliotek blir nedläggningshotat. Då blir det ljud i skällan. Så vad ska vi göra? Älska ert bibliotek, men gör det inte i det tysta. Ställ krav på politikerna. Om du undrar vad vi ska med bibliotek till, ställ dig då frågan, vad skulle du göra utan ett bibliotek? "
/Tack Lena!
onsdag 1 december 2010
Veckans fråga
Släkten vann med knapp marginal före Julklappshetsen förra veckans fråga om vad som är värst med julen. Det tål att tänkas på. Nu går vi in i december och Julkalendern drar igång både i TV och radio. Veckans fråga är vilken eller vilka av julkalendrarna i TV som har varit bäst och mest minnesvärda? Skriv gärna till egna förslag om våra inte räcker till. Jag har inte hunnit se årets Julkalender ännu. Någon som sett, tyck gärna till!/malin
fredag 19 november 2010
Diskutera folkbiblioteken i vår julkalender!
Vad ska vi med folkbiblioteken till? Svara med en lucka i julkalendern i KG biblioteksblogg!
Under december månad bjuder vi in till diskussion om folkbiblioteken på vår blogg. Varje dag får en enskild person eller organisation lov att skriva något om folkbiblioteken, i dag eller i framtiden. Vi vänder oss till hela landet och vill gärna ha inlägg av både låntagare och fackmän. Eftersom folkbiblioteken är en skattefinansierad institution som vänder sig till alla invånare i samhället så borde det vara en angelägenhet för alla. Hur skall framtidens folkbibliotek se ut? Vilka brister har dagens folkbibliotek? Dessa är några av de frågor som vi tror att ni vill diskutera.
Vill ni vara med så skicka ert bidrag i en word-fil till gamlestadens.bibliotek@kortedala.goteborg.se
Vi tar emot bidrag fram till den 23 december, men ni får gärna lov att skicka in förslag till innehåll i luckorna d.v.s. debattinlägg redan nu.
Man har viss frihet i formen på inlägget, i vilken form man vill skriva eller om man kanske vill skicka in ett filmklipp (i så fall en längd på högst 4 minuter). Vill man skriva under pseudonym går det bra men då vill vi att ni skickar er riktiga identitet till oss. Vi förbehåller oss rätten att själva välja ut vilka bidrag som kommer med, men förespråkar åsiktsmångfald. Någon ersättning utgår ej.
Hälsningar
Kortedala och Gamlestadens bibliotek
Under december månad bjuder vi in till diskussion om folkbiblioteken på vår blogg. Varje dag får en enskild person eller organisation lov att skriva något om folkbiblioteken, i dag eller i framtiden. Vi vänder oss till hela landet och vill gärna ha inlägg av både låntagare och fackmän. Eftersom folkbiblioteken är en skattefinansierad institution som vänder sig till alla invånare i samhället så borde det vara en angelägenhet för alla. Hur skall framtidens folkbibliotek se ut? Vilka brister har dagens folkbibliotek? Dessa är några av de frågor som vi tror att ni vill diskutera.
Vill ni vara med så skicka ert bidrag i en word-fil till gamlestadens.bibliotek@kortedala.goteborg.se
Vi tar emot bidrag fram till den 23 december, men ni får gärna lov att skicka in förslag till innehåll i luckorna d.v.s. debattinlägg redan nu.
Man har viss frihet i formen på inlägget, i vilken form man vill skriva eller om man kanske vill skicka in ett filmklipp (i så fall en längd på högst 4 minuter). Vill man skriva under pseudonym går det bra men då vill vi att ni skickar er riktiga identitet till oss. Vi förbehåller oss rätten att själva välja ut vilka bidrag som kommer med, men förespråkar åsiktsmångfald. Någon ersättning utgår ej.
Hälsningar
Kortedala och Gamlestadens bibliotek
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)