Svikaren

Katarina Wennstams fjärde roman Svikaren är första delen i en planerad trilogi. I bokens början mördas en fotbollsspelare med besinningslöst våld. Sedan han har bytt klubb har han blivit utsatt för hot och trakasserier. Är det kanske en fanatisk supporter som har mördat honom?
Snart kommer nya fakta fram i utredningen. Den leds av kriminalinspektör Charlotta Lugn. Hon och Shirin Sundin, som blir offrets familjs målsägandebiträde, är huvudpersonerna i romanen.
Det visar sig att mordoffret var homosexuell och det hela blir en  samtidsskildring om intolerens, homofobi och hatbrott.Författaren upprepar på sätt och vis problematiken från Alfahannen, men hon vänder på perspektivet.
Jag tycker att det här är Katarina Wennstams hittills bästa roman. (Men jag gillade iofs de tidigare med). Huvudpersonernas karaktärer är djupare, språket flyter bättre och hon har blivit bättre på att gestalta, och det hela blir till en spännande läsning.
Låna boken i Gotlib.

                                                                                                                    /leif

Alfahannen

Alfahannen är den avslutande och tredje romanen om mäns våld mot kvinnor av Katarina Wennstam. Innan har vi mött åklagaren Madeleine Edwards och advokaten Jonas Wahl i Smuts och Dödergök som jag tipsat om i ett tidigare blogginlägg.

Denna gång är det den framgångsrika skådespelare Jack Rappe som står i centrum. Han charmar och sen utnyttjar unga kvinnor. Genom manipulativ övertalning, hot eller våld driver han igenom sin sexuella vilja. Det är även historien om Emma Wahl, en ung skådespelare i början av karriären, som får sin första stora roll i samma film som Rappe. Hon blir förälskad och utnyttjad precis som många andra kvinnor som korsat Rappes väg. Skillnaden är att Wahl till slut får nog och hugger en avslagen flaska i magen på honom och hans liv hänger på en skör tråd… Frågan är nu vem det är mest synd om? Fängslad av spänningen men med en obehaglig magkänsla sträckläser jag denna otäcka historia precis som Wennstams två andra romaner. Återigen lyckas hon skildra kvinnohatet på ett sätt som känns trovärdigt. Det enda som jag inte tycker tillförde så mycket är historien och relationen mellan åklagaren och advokaten. Det är en följetång i de tre romanerna men ger ingen extra krydda.

/Anna

Två av en

Journalisten Katarina Wennstam har skrivit två spänningsromaner där hon, som det står skrivet i efterordet till Dödergök, har använt dramaturgin för att berätta hela historien om något verkligt som händer dagligen, men som många gånger bara blir en notis i dagsmedia. Hon vill med Dödergök få läsaren att fundera över och förstå vad som döljer sig bakom löpsedelsrubriken Ett familjedrama.

Dödergök är en spännande och skrämmande berättelse. Spännande för att den får en att vilja vända blad och inte veta vad som väntar en där, skämmande för att handlingen är vardag för många kvinnor i vår omgivning. Och för att handlingen tar upp brott som i regel går strafflösa och Wennstam avslöjar några av det svenska samhällets allra djupaste fördomar. Uttrycket Verkligheten slår alltid dikten gör sig påmind och får en att rysa. Kan livet vara mer djävligt?

Några av karaktärerna i Dödergök kan vi möta redan i Wennstams tidigare roman Smuts som är ett spännande familjedrama som landar mitt i debatten om sexköp och trafficking. Det är en skarp skildring av en värld där mäns rätt till kvinnors kroppar står över allt annat och där domstolarna väljer att titta åt ett annat håll. Känns detta igen?

Kolla även in på Katarina Wennstams hemsida

För att se om böckerna finns inne på ditt närmaste bibliotek, gå in här Dödergök respektive Smuts.

/Anna