Börja det nya året med poesi

Som start på 2009 vill jag tipsa om lite god poesi. Inger Christensen, som ofta nämnts i Nobelprissammanhang och som räknas som en av Skandinaviens största moderna diktare har i dagarna gått bort. Hennes poesi är både koncentrerat enkel och samtidigt intrikat och systematiserad. Alfabet (1981) bygger exempelvis på både en alfabetisk ordning och på Fibonaccis talserie. Naturen, livet ställs mot död och (människans) destruktiva krafter. Den fantastiska samlingen Fjärilsdalen (Sommerfugledalen 1991) består av sonetter där varje avslutande rad är början på nästa dikt. Klockrent och vackert. För den som inte läst något av Inger Christensen kan jag varmt rekommendera hennes poesi.


Ett annat stort lyriskt författarskap är Ann Jäderlunds. Liksom hos Christensen är formen central hos Jäderlund. I hennes tidigare samlingar, som exempelvis Rundkyrka och sjukhuslängor (...) (1992) och Mörker mörka mörkt kristaller (1994), är formen upprepad och sammanhållen. I de senare, och framförallt de senaste, samlingarna är formen mer upplöst. Form och innehåll är tätt sammanknutet hos Jäderlund. Tematiskt rör sig ofta dikterna kring svåra etiska frågeställningar. Liksom hos Christensen är även naturen ständigt närvarande i Jäderlunds poesi. Jäderlund utkommer i vår med en ny diktsamling Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar.

En ny stjärna på den svenska poesihimlen är Kristofer Flensmarck som skriver säregen poesi med stark anknytning till naturen. Han har givit ut Stilla en björn (2005) och Den sista expeditionen(2007) och är i vår aktuell med Almanacka, som han beskriver som dokumentärlyrik. Utgångspunkten har varit hans farmors anteckningar. Jag ser fram emot att få läsa den. Leif Holmstrands Myror (2008) var en av de lyriska höjdpunkterna 2008. En annan var Lina Ekdahls Sprid glädje på Sjömansgården Anette. Kom in och botanisera, vi har skyltat upp med många goda samlingar!
/malin