Great House av Nicole Strauss är en komplex historia om förlust och människors försök att bringa reda i det förflutna och kompensera för det som gått fel. Boken är uppdelad i två delar, i varje del ryms fyra berättelser. I centrum finns ett stort skrivbord som får en återkommande roll i de olika berättelserna. Vissa skeenden får ett nytt perspektiv och små ledtrådar och knytpunkter går att finna här och där. Men vad är det som berättas egentligen? I början tycker jag inte att det är särskilt engagerande att lyssna på karaktärernas vittnesmål. I fjärde kapitlet "Lies told by children" får berättelsen lite nerv och blir riktigt intressant. Här handlar det om en ung kvinnas kärlekshistoria med den udda Yoav och triangeldramat mellan dem och Yoavs syster. Över dem alla tronar syskonparets fader. Kanske gillar jag just denna för att det handlar om udda studenter i brittisk skolmiljö a la Den hemliga historien eller The poison tree? I andra delen av boken får hela historien fart men den tar inte den riktning som jag väntar. Jag lämnas med frågetecken som jag inte orkar räta ut.
Först blev jag lite frustrerad under läsningen, vad var det jag missade? Hur förhåller sig karaktärerna och berättelserna till varandra? När jag väl läst färdigt så brydde jag mig inte längre. Great house är välskriven och bitvis intressant och den kräver en uppmärksam läsare. Men eftersom den inte var så pass intressant att den väckte mitt engagemang så låter jag den bara vara. Kanske att den lyfter om någon vill diskutera den med mig eller om jag läser om den. Men i ärlighetens namn kommer jag aldrig att göra det.
AnnaJ
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar