Frihet är det bästa ting...

I debattboken Till frihetens försvar argumenterar Dilsa Demirbag-Sten och Per Bauhn kraftfullt mot vad de kallar den normativa multikulturalismen, som de menar har växt fram de senaste årtiondena. Detta är en föreställning att kulturell tillhörighet kan kopplas samman med specifika moraliska rättigheter och skyldigheter för en grupp. Den idén hotar individernas fri- och rättigheter, i religionens och kulturens namn, säger de.
Författarna hävdar att det är individerna som skapar kulturer, och inte tvärtom, och att medborgerliga rättigheter och skyldigheter är oavhängiga av kulturell identitet. Istället är det den enskildes rätt till frihet som är det grundläggande. Tanken om lika rättigheter för alla är den bästa lösningen på svåra frågor i ett mångkulturellt samhälle, anser de. Vare sig det gäller rätten att bära slöja, äktenskap, religonens roll i samhället etc, etc. Respekterar vi inte individens rätt till frihet så kan vi varken ha kultur eller demokrati.
Vidare säger de att främlingsfientlighet och multikulturalism är varandras spegelbilder. Båda dessa tankemodeller reducerar individerna till bärare av gruppidentiter och man vill ge eller ta ifrån individer rättigheter pga deras kulturella eller religiösa bakrund.
Den normativa kulturalismen hotar att inskränka såväl den personliga friheten som yttrandefriheten i stort menar de, och dessutom kan den leda till motsättningar mellan olika grupper i samhället när den omsätts i praktisk politik, då den snarare motverkar integration än bidrar till den.

/leif

Född fördömd

Journalisten Irka Cederberg berättar i Född fördömd. Romerna – ett europeiskt dilemma, romernas historia och de förföljelser de utsatts för, och de förföljelser som i realtid fortfarande drabbar dem.
Den 12 juni 1938 inledde nazisterna aktionen Zigenarröjningen i Tyskland . En brutal etnisk rensningsaktion då romer misshandlades och fördes till koncentrationsläger. Knappt fem månader senare, den 9 november inträffade Kristallnatten då nazisterna dödade hundratals judar, brände och skövlade hundratals butiker och synagogor. Avsikten var att visa att judar och romer var lovligt byte. Nazisternas uttalade mål var att utrota de båda folkgrupperna, och ca 80 % av romerna och judarna i de ockuperade områdena dödades i ett organiserat vanvett. Men vid Nürnbergrättegångarna var det ingen som ställdes till svars för brotten mot romerna!
Författaren gör en historisk genomgång av den förföljelse som genom århundradena har drabbat detta folk. Hon presenterar de senaste spännande forskningsrönen om hur folkgruppen uppstod och hur de kom till Europa . Men boken är kanske främst inriktad på deras svåra situation i dagens Europa. Grundligt, med återhållen vrede, går hon igenom deras svåra situation i land efter land. Rasismen mot romer är alltjämt på många håll rumsren.
Undertiteln anknyter till Gunnar Myrdals An american dilemma där han beskrev motsättningen mellan USA´s stolta officiella ideal och den faktiska behandlingen av de svarta. Irka Cederbergs bok blottlägger diskrepansen mellan Europas höga ideal och behandlingen av en stor europeisk minoritet.
I Sverige har de också genom historien varit utsatta för främlingsfientlighet. På 1600-talet förvisades de flesta av dem till Finland. 1934 inrättades i landet en lag om tvångssterilisering med tydlig rashygienisk motivering. ”Felaktiga element”, däri inbegreps bl a ”zigenare” skulle hindras att fortplanta sig. Ända till 1971 gällde lagen. Under nästan hela 1900-talet har romerna här förvägrats rätt till arbete, bostäder och skolgång för barnen. Så sent som 1986 i Jan Guillous TV- program Rekordmagasinet påstods det att ” 50 procent av alla zigenare är kriminella”.
Det är ett europeiskt dilemma, som angår oss alla, att tolv miljoner människor här är födda fördömda. Författaren menar att vi måste erkänna romerna som ett europeiskt folk och lära känna deras historia. Vi behöver även granska och göra upp med våra egna fördomar och vår egen antiziganismiska historia.

/leif