Historien om F

Ordet feminism väcker starka känslor. Feministisk forskning har utvecklats starkt under de senaste decennierna. Ofta välkomnas och efterfrågas de rön och kunskaper som kommer fram därifrån – men ofta blir reaktionerna negativa.
I boken Motstånd & fantasi: historien om F kartläggs och analyseras det motstånd som feminister möter. Författare är Anna Wahl, Maud Eduards, Charlotte Holgersson, Malin Rönnblom, Pia Höök och Sophie Lindhag, och de har utgått ifrån sina egan erfarenheter.
I första delen skildrar de situationer där F blivit ifrågasatt och mött motstånd. F står här för både den feministiska forskaren, den feministiska forskningen och den feministiska ideologin.
Man beskriver hur motståndet yttrar sig och vilka föreställningar det finns om den feministiske forskaren. Med hjälp av teorier om kön och makt analyseras processer av motstånd som en del av hur könsordningen i samhället återskapas.
Längre fram i boken tar författarna till det intressanta greppet att, i fantasins form, skriva om minnena och låta F bemöta motståndet. Därigenom kan de utforska och tänja gränserna för vad som är möjligt - i tanke och handling.

Låna boken i Gotlib.

/leif

Stridslystna valkyrior och heliga mödrar

I God dag kampsyster! : kvinnorna i extremhögern undersöker Expomedarbetarna Maria Blomquist och Lisa Bjurwald vilka kvinnor som blir medlemmar i högerextrema organisationer och varför de blir det. De har studerat drygt hundra kvinnor som var medlemmar i Nationalsocialistisk front (nu heter de Folkfronten) i början av seklet.
Bilden som framträder är att många är lågutbildade med små inkomster och bor i mindre städer. Många av dem kom in i rörelsen via sina pojkvänner men det finns även en kärna av unga tjejer som är ideologiskt övertygade nazister. Många har också följt med andra familjemedlemmar in i rörelsen. Ofta har de halkat med pga intresse för vit makt -musik, eller också har irritation mot vissa specifika invandrarkillar varit anledningen.
Författarna menar att andelen kvinnor ökat mycket i de högerextrema rörelserna under de senaste åren, men fortfarande är de förhållandevis få, ca en sjättedel av medlemmarna. En anledning kan kanske vara att deras roll och möjligheter är rätt begränsade. Det inte är meningen att kvinnorna ska ha någon ledande roll i naziströrelsen, fast det finns i och för sig ett valkyrieideal, en mytbild om den kvinnlige krigaren. Deras uppgift är främst att rädda den vita rasen genom att föda många barn, även om det är käckt att ha blonda flickor som fanbärare i demonstrationstågen .
De har intervjuat några tjejer men tyvärr känns det som om de inte har lyckats tränga in riktigt på djupet, och den historiska tillbakablicken känns lite för uttömmande. Kvinnornas och männens roller är så diametralt olika i naziströrelsen så jag utgår från att deras motiv för att bli medlemmar skiljer sig åt, det hade varit intressant om författarna hade analyserat det.
Låna boken i Gotlib.

/leif

Dissekerad manlighet

I sin bok Den ensamma fallosen undersöker Anja Hirdman hur manlig sexualitet skildras och skapas i bildform i media. Det är hennes andra bok, hon har tidigare gett ut boken Tilltalande bilder, och den här boken kan på ett sätt sägas vara en fortsättning på den.
Manlig heterosexualitet är normen som kvinnors sexualitet och mäns homo- och bisexualitet ställs emot och den tas för självklar och given.
I media och reklam används det och anspelas det ständigt på sex, men heteromannen är frånvarande där. Utan att synas är hans sexualitet på en gång överallt och ingenstans.
Författaren har undersökt hur maskulinitet och sexualitet skapas och formas inom pornografin, och på Internet. Spridningen av pornografin har accelererat lavinartat med Internet och dess bildspråk inlemmas mer och mer i reklamen.
Hon har också gjort en ingående studie av den bland ungdomar så populära sajten Snyggast.se. Kommunikationen där sker till stor del med bilder, det är dessa som ska visa vem man är. Könsrollerna är föga förvånande hårt cementerade där också.
Det är den ”manliga blicken” som formar kvinnan till ett tillgängligt objekt. Denna blick är förstås ett uttryck för makt, kvinnor ska låta sig betittas och männen beskåda dem.
Enligt författaren kan man blottlägga maskuliniteten genom att analysera hur kvinnor framställs. I massmedia är det ”mjukporren” som dominerar och befäster bilden av kvinnan som ett villigt objekt för mannens öga. Den manliga blicken skildras där som om den speglar en naturlig relation mellan man och kvinna, där hon längtar och är redo att underkasta sig, medan han är självständig.
Grunden för den heteronormativa manligheten är att den manliga sexualiteten ses som något som är åtskilt från mannen, och från andra känslotillstånd, hävdar Anja Hirdman. Hans sexualitet reduceras till könsorganet, och fallosen ses som en metafor för auktoritet och mystik.
I mytbilden ingår också att mannen ska kunna kontrollera sina känslor, vara oberoende och vara auktoritär. Han ska ha distans till sin egen och andras kroppar. Det är det som ger upphov till dubbelheten inför det feminina.
Kvinnans dragningskraft består i att hon är allt det som han inte får vara, hon står för känslor och beteenden som han måste lägga utanför sig själv. Hon blir både lockande och hotande, hon både åtrås och föraktas, men framför allt framstår hon som annorlunda, säger författaren.
I själva verket är den manliga blicken något helt annat än vad den utger sig för att vara. Den är inte följden av ett naturligt begär, utan den är en föreställning om en manlighet där en mängd känslor och egenskaper ska kontrolleras eller undertryckas.
Anja Hirdman tror dock att en förändring kommer att ske ganska snart, och hon menar att mäns och kvinnors sexuella begär och längtan efter kärlek i själva verket egentligen är ganska lika.
Jag tror att hon har rätt i det, och jag tycker att det här är en mycket bra bok som inte riktigt fått det genomslag den förtjänar.

Låna Den ensamma fallosen och Tilltalande bilder i Gotlib.

/leif