Kjolen: frihet eller fängelse?

Kjolen: frihet eller fängelse? är en betraktelse över kjolens historia , ur främst ett franskt perspektiv, av Christine Bard. Hon är professor i nutidshistoria vid Angers Universitet och hon har skrivit ett flertal böcker om feminism och kvinnohistoria.
I slutet av 1700-talet slutade männen att klä sig pråligt. De skulle ha funktionella kläder. Men kvinnorna stängdes in i opraktiska kläder. År 1800 förbjöds Paris kvinnor i en förordning att klä sig som män (en bestämmelse som formellt gäller än idag - även om den inte tillämpas). Kjolen blev en symbol för kvinnlighet vilket var liktydigt med brist på makt.
Under början av 1900-talet började debatten på allvar om en reformering av kvinnans kläder. Men det skulle dröja ända till 1960-talet innan skillnaderna mellan könens klädsel luckrades upp. Byxan som hade varit en symbol för mannens frihet och och makt började bli ett allmänt accepterat plagg för kvinnor både privat och i arbetslivet.
Traditionellt har det varit än mer tabu för män att klä sig som kvinnor. Men enligt författaren börjar allt fler män hävda sin rätt "att slippa byxans tyranni". De menar att männen måste få samma valmöjligheter som kvinnor vad gäller klädseln.
På senare år har det också blivit en renässans för kjolen då den fått status som en symbol för frigörelse. Ett franskt uttryck för motstånd mot den muslimska förortskulturen ,som föreskriver att kvinnan ska skyla sig med slöja och långbyxor. Kjolen blir då alltså en symbol för kvinnors rätt att klä sig som de själva vill.
Låna boken i Gotlib.

/leif

Att passa och att passa in

Varför väljer män så sällan fritid, aktiviteter och jobb som uppfattas som feminina?
Det undersöker Sofia B. Karlsson i boken Passa och passa in: om manlighet, fotboll och utbildningsval. Boken är en del av ett projekt på Karolinska institutet vars utbildningar har en låg andel manliga sökande. Man antog att det berodde på normer om maskulinitet, och inledde ett samarbete med fotbollsklubben AIK för att lära sig mer om skapandet av dessa normer.
Karlsson har låtit ett pojklag besvara en enkät, gjort djupintervjuer och fört en gruppdiskussion med dom.
Författaren beskriver också i boken några teorier om maskulinitet samt redogör för den rådande situationen med könsbundna utbildningsval.
Fotbollens omklädningsrum ser författaren som en manlig basstation. En manlig fostringsmiljö där manlighet uttryckes genom att ta avstånd från det avvikande. Som avvikande räknas då det kvinnliga, liksom homosexuella och invandrare.
Det är i omklädningsrummet som gemenskapen skapas, man blir en i gänget. Likadant är det i arbetslivet det gäller att smälta in. Samtalen ger vid handen att rädslan för att inte passa in är en faktor för att välja bort ett kvinnodominerat yrke.
Dessutom upplever alla ett stort tryck från omgivningen att välja något lämpligt, och detta präglar till stor del deras tankar av val avseende yrke och utbildning.
Författaren menar att det behövs att vi vågar att ifrågasätta våra egna idéer om vem som passar var, samt att vi tar ansvar för att skapa sammanhang där olika typer av människor tillåts.
Låna boken i Gotlib.

/leif

Den som bakat flest cupcakes när hon dör vinner

Traditionella hemmafrusysslor har blivit inne igen. Bland annars moderna och jämställda kvinnor frodas husmorsromantiken. Att laga mat från grunden har blivit trendigt. Det knådas surdegsbröd som aldrig förr , och det stickas och manglas för fullt.
I boken Hemmafru 2.0:om inredningsmani, värdinnehybris och andra moderna kvinnofällor skärskådar journalisten Marina Nilsson fenomenet. Tv serier som Mad Men och Leila på landet underblåser trenden. Idealen kommer kamouflerade som någonting annat; som en längtan efter ett enklare och naturligare liv.
Det är inte konstigt att många vill ha mat utan tillsatser, säger författaren. Problemet är att de traditionella hemmafruarna ägnade sig åt syltning, saftning etc, etc på vardagarna mellan 9 och 16. Nu ska Hemmafru 2.0 göra samma saker efter sin arbetstid, alltså på kvällar och helger.
I boken varvar hon egna iakttagelser med teorier och kommentarer från forskare, psykologer och trendanalytiker. Hon konstaterar att kvinnor som lägger mycket tid på hushållsarbete oftast mår sämre än andra. ( I synnerhet jämfört med män, som generellt sett inte tar hemarbetet på lika blodigt allvar). Många kvinnor går dessutom ner i arbetstid för att satsa mer tid på hemmet och barnen och de förlorar då mycket i livsinkomst,och dessutom får de då slutligen väsentligt lägre pensioner.
Låna boken i Gotlib.

/leif

En dåre fri

Den slutna psykvården är i mångt och mycket just en sluten värld som få har inblick i. Jag lyssnade Anna Odells sommarprat och tyckte det var intressant att få höra hennes motiv. Ambitionen att rikta ljus mot en sluten institution tycker jag är bra eftersom de som berörs ofta kanske inte är så starka att de kan föra sin egen talan. Tyvärr blev ju inte detta riktigt resultatet i den infekterade debatt som drogs igång, ljuset kom att riktas åt andra håll.

Beate Grimsrud riktar i sin senaste roman En dåre fri inte bara ljuset utan hela strålkastarbelysningen mot denna värld. Beate Grimsrud är författare av skönlitteratur för vuxna och barn. Hon har skrivit dramatik och gjort film. Hennes bok Jag smyger förbi en yxa nominerades till Nordiska rådets litteraturpris 1999. Uppföljaren Vad är det som finns i skogen barn handlar om ett syskonpar som söker sin försvunne bror i fjällvärlden. En mycket vacker bok som handlar om ensamhet och om att bli vuxen. I sin senaste roman En dåre fri, skriver Grimsrud med självbiografisk grund. Berättelsen handlar om Eli, som växer upp med sin stora familj, fyra syskon, mamma och pappa. Namnet Eli kan vara både ett manligt och ett kvinnligt namn, vilket också passar på Eli som inte känner sig hemma i sitt långa flickhår och söta utseende. En dag, när hon spelar en roll i en skolpjäs (nio-tioårsåldern) flyttar en av pjäsens rollfigurer i henne. Det är en pojke som heter Espen. Senare kommer rösterna att fyllas på av fler pojkar av olika karaktär och ålder. Man får följa Elis uppväxt, hennes kamp för att hitta rätt i världen och i sig själv. Hon testar alkohol, droger, Gud men inget funkar. Hon hamnar i psykvården, blir bältad och medicinerad halvdöd otaliga gånger. Parallellt med uppväxtskildringen får man följa Eli i vuxen ålder när hon går i kognitiv terapi för att försöka lära sig leva med rösterna, att lära sig kontrollera dem. Detta är en fantastisk berättelse skriven på ett flödande rikt språk och full av både humor och svärta som talar detaljerat om hur det är att leva i psykoser och vara osäker på sin könstillhörighet. Vem är egentligen normal? Vem bestämmer vad som är verkligt och inte? Detta är befriande läsning som väcker många viktiga frågor tycker jag.

/malin

Myllret är bara skenbart

I det rådande samhällsklimatet är det fulaste man kan göra att se någon som offer, menar debattören Kajsa Ekis Ekman. I sin bok Varat och varan: prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan går hon till storms mot sexindustri, prostitution och surrogatmödraskap.
Att tabubelägga offret är enligt henne ett medel för att bibehålla och legitimera ojämlikheter mellan könen och mellan klasser. När ingen får vara offer så ses den som drabbas av övergrepp, olycka, sjukdom etc istället som svag. Allt ses som varandes upp till den enskilda individen som anses vara fri att välja. Detta legitimerar ett samhälle där de ekonomiskt starka gruppernas önskemål om sexuella tjänster, barnafödande mm ses som rättigheter.
Hon är emot en samhälleligt sanktionerad surrogatmödraverksamhet som hon menar bara kommer att användas som ett medel för att rättfärdiga exploateringen av fattiga kvinnors kroppar i tredje världen.
Enligt prostitutionsliberalerna så är det en slumpen som styr vem som blir prostituerad. Författaren visar otvetydigt att det i själva verket är ekonomiska och sociala förhållanden som styr detta.
Hennes argumentation är klar och målande.Hon skriver tex om stadsdelen Raval i Barcelona där de boende inbillar sig att de bor i en smältdegel. Där festar de alternativa människorna på krogarna och de afrikanska kvinnorna säljer sina kroppar på gatorna utanför. Det finns en knivskarp linje som skiljer dem åt. Aldrig någonsin byter de plats. De afrikanska kvinnorna går aldrig in på krogarna, och aldrig ställer sig heller kroggästerna på gatan och säljer sig själva. Visserligen rör de sig kring varandra hela tiden, men myllret är bara skenbart.
Låna boken i Gotlib.

/leif

Myten om det motsatta könet

För ett par år sedan kom Ingemar Gens bok Myten om det motsatta könet: från förskolpedagogik till det maskulina samhällets undergång. Den blev ganska uppmärksammad inte minst för att han förutspådde att kvinnorna skulle ta makten i samhället inom tjugo år. De passar bättre in i det nya kommunikationssamhället, menar han än männen som är fångna i en mansroll som har blivit passé.

Han blev först känd då han utvecklade en pedagogik vid en förskola där barnen fick lära sig att överbrygga de traditonella könsrollernas begränsningar.

Tesen han driver är att om vi ska uppnå jämställdhet så måste pojkar uppfostras mer som flickor - och tvärtom. Annars kommer grabbarna ohjälpligt att hamna på efterkälken.Tjejer ska tränas att leka i grupp etc. Killarna däremot ska tränas att utveckla språk, empati o dyl.

/leif

Dissekerad manlighet

I sin bok Den ensamma fallosen undersöker Anja Hirdman hur manlig sexualitet skildras och skapas i bildform i media. Det är hennes andra bok, hon har tidigare gett ut boken Tilltalande bilder, och den här boken kan på ett sätt sägas vara en fortsättning på den.
Manlig heterosexualitet är normen som kvinnors sexualitet och mäns homo- och bisexualitet ställs emot och den tas för självklar och given.
I media och reklam används det och anspelas det ständigt på sex, men heteromannen är frånvarande där. Utan att synas är hans sexualitet på en gång överallt och ingenstans.
Författaren har undersökt hur maskulinitet och sexualitet skapas och formas inom pornografin, och på Internet. Spridningen av pornografin har accelererat lavinartat med Internet och dess bildspråk inlemmas mer och mer i reklamen.
Hon har också gjort en ingående studie av den bland ungdomar så populära sajten Snyggast.se. Kommunikationen där sker till stor del med bilder, det är dessa som ska visa vem man är. Könsrollerna är föga förvånande hårt cementerade där också.
Det är den ”manliga blicken” som formar kvinnan till ett tillgängligt objekt. Denna blick är förstås ett uttryck för makt, kvinnor ska låta sig betittas och männen beskåda dem.
Enligt författaren kan man blottlägga maskuliniteten genom att analysera hur kvinnor framställs. I massmedia är det ”mjukporren” som dominerar och befäster bilden av kvinnan som ett villigt objekt för mannens öga. Den manliga blicken skildras där som om den speglar en naturlig relation mellan man och kvinna, där hon längtar och är redo att underkasta sig, medan han är självständig.
Grunden för den heteronormativa manligheten är att den manliga sexualiteten ses som något som är åtskilt från mannen, och från andra känslotillstånd, hävdar Anja Hirdman. Hans sexualitet reduceras till könsorganet, och fallosen ses som en metafor för auktoritet och mystik.
I mytbilden ingår också att mannen ska kunna kontrollera sina känslor, vara oberoende och vara auktoritär. Han ska ha distans till sin egen och andras kroppar. Det är det som ger upphov till dubbelheten inför det feminina.
Kvinnans dragningskraft består i att hon är allt det som han inte får vara, hon står för känslor och beteenden som han måste lägga utanför sig själv. Hon blir både lockande och hotande, hon både åtrås och föraktas, men framför allt framstår hon som annorlunda, säger författaren.
I själva verket är den manliga blicken något helt annat än vad den utger sig för att vara. Den är inte följden av ett naturligt begär, utan den är en föreställning om en manlighet där en mängd känslor och egenskaper ska kontrolleras eller undertryckas.
Anja Hirdman tror dock att en förändring kommer att ske ganska snart, och hon menar att mäns och kvinnors sexuella begär och längtan efter kärlek i själva verket egentligen är ganska lika.
Jag tror att hon har rätt i det, och jag tycker att det här är en mycket bra bok som inte riktigt fått det genomslag den förtjänar.

Låna Den ensamma fallosen och Tilltalande bilder i Gotlib.

/leif

Är sex arbete?

Med sin avhandling Är sex arbete? har Susanne Dodillet lyckats med konststycket att skriva en idéhistorisk avhandling på 600 sidor som både har fått mycket uppmärksamhet och har förorsakat en hetsig debatt. Det är en jämförelse mellan svensk och tysk prostitutionspolitik från sjuttiotalet till våra dagar.
Samtidigt som Sverige blev det första landet att kriminalisera sexköparna, men inte sexsäljarna, så legaliserade Tyskland prostitutionen. Länderna är i många avseenden ganska lika, så hur kommer det sig att man har så diametralt olika syn på prostitutionen?
Enligt författaren beror skillnaden främst på radikalfeministernas inflytande i Sverige, men även till viss del på att det här finns en sträng sexualmoral präglad av kristna värderingar, samt slutligen på att man har olika syn på Statens roll.
I Tyskland växte det fram en rörelse som såg prostitution som ett feministiskt vapen, ett sätt för kvinnor att få frihet och makt.
Här sågs sexsäljarna däremot som offer för ett strukturellt förtryck, och då de själva inte insåg sitt eget bästa så lät man inte dem själva komma till tals, hävdar författaren.
Varje kapitel i boken avslutas med att avsnitt som Dodillet kallar "Diskussion" och där lämnar hon forskarrollen och angriper radikalfeministerna med den queerfeminism som hon menar har genomsyrat den tyska prostitutionspolitiken. T ex så skriver hon bl a följande i slutet av kapitel ett:
"Man skulle kunna säga att sex måste överensstämma med den svenska välfärdsstatens traditionella ideal och normer för att accepteras i Sverige".
Hon ifrågasätter den självsäkra svenska självbilden av sexköpslagen som ett föredöme att vara stolt över och avslutar boken med att förorda en total avkriminalisering på området och hon menar att de som säljer sex därigenom skulle få en starkare ställning.
Som sagt är det en mycket kontroversiell avhandling som har fått en hel del kritik. Oavsett vad man tycker i ämnet så är boken en intressant läsning.

Låna Är sex arbete? i Gotlib

/leif

Flicka möter pojke

"Nu ska jag berätta om när jag var flicka, säger farfar.", så inleds Flicka möter pojke av den skotska författarinnan Ali Smith.
Romanen ingår i ett världsomspännande projekt, i mer än 35 länder ges verk ut av författare som har valt en myt som de återberättar i en modern, personlig tappning. Här är det en omarbetning av en av Ovidius förvandlingsmyter i "Metamorfoser" nämligen Iphismyten: En flicka uppfostras som pojke och blir förlovad med sin väninna. Efter att ha beklagat sig för gudarna förvandlas hon till en riktig man så att äktenskapet skall kunna fullbordas.
Smith gör om historien till två gränsöverskridande kärlekshistorier i nutid. Könen är utbytbara. Allt flyter, allting rör sig: identiteter, kärlekar, historier - Allt är förvandlingar.
Det är också en berättelse om syskonskap. Båda systrarna, Imogen och Anthea, arbetar på ett multinationellt storföretag, Pure, som säljer vatten på flaska och som inte ser tillgången på vatten som en mänsklig rättighet utan som en handelsvara, och det enda som räknas är pengar och marknadsföring.
En dag ser Anthea den vackraste pojke hon någonsin sett klottra protester på Pures skyltar. Naturligtvis blir de förälskade i varandra - men han visar sig vara en flicka. De förenas och tillsammans blir dom den sanna rebellen.
Boken har ett starkt ekologiskt, queeerfeministiskt och anti-kapitalistiskt budskap, och det är litterärt skickligt gestaltad samhällskritik.
På svenska finns sedan tidigare, av Ali Smith, den prisbelönta Jag är allt du drömt.

Se om Flicka möter pojke finns inne i Gotlib

Se om Jag är allt du drömt finns inne i Gotlib

/leif

Det dom inte sa

”Man föds inte till kvinna, man blir det.” sa Simone Beauvoir. Inte heller föds man till feminist. I Det dom inte sa :om hur jag blev feminist berättar Lisa Lindén, utifrån sina erfarenheter, om sin väg till att bli feminist.
Boken är tänkt för ungdomar från femtonårsåldern och uppåt och det är en introduktion till feministiska frågor. Varje kapitel inleds fyndigt med ett låtcitat och texten lättas ibland upp av svartvita bilder.
T ex så inleds kapitel 16 så här:
Stupid girl
What happened to the dream of a girl president?
She´s dancing in the video next to 50 cent.
Pink
Det är lättillgängligt, lättfattligt och överskådligt utan att det blir för tunt.
Hon inleder med att beskriva hur feminister framställs i massmedia och fortsätter sedan med att berätta om sin uppväxt. Lisa Lindén berättar om hur hennes föräldrar, ofta inte medvetet, behandlade henne och hennes syskon olika pg a kön.
Författaren använder verkligheten som omger henne för att visa på bristen på jämställdhet i samhället. Det finns också ett avsnitt med feminismens historia och hon förklarar viktiga begrepp. Hon redogör också för de olika härskarteknikerna.
Syftet med boken är att väcka engagemang och att få oss att inse vad feminism egentligen handlar om.
Avslutningsvis citerar jag baksidestexten:
”Vad är det som gör att duschgelé för killar marknadsförs med bilar och segling medan duschgelé för tjejer marknadsförs med en leende kvinna som tvålar in sin kropp? Vad är det som gör att man som tjej ibland kan känna att man har en lapp i pannan där det står: "Stör mig!" eller ”Rör mig!"

Se om boken finns inne i Gotlib

/leif

Det gröna fältets schack

För oss fotbollsnördar är biblioteket en guldgruva. Det finns årsböcker, VM- och EM- böcker, biografier om våra idoler mm.
Två verk är oundgängliga för varje sann fotbollsnörd;


I Fotboll Hur världens största sport växte fram, Åke Jönsson, skildras utvecklingen från medeltiden till den moderna fotbollen. Man får veta hur spelets regler och seriesystem kom till.




Kung Fotboll: den svenska fotbollens kulturhistoria, Torbjörn Andersson redogör författaren för den svenska fotbollens framväxt från slutet av 1800-talet till femtitalet i ett samhälleligt perspektiv.
I Anderssons bok finns även ett spännande avsnitt om den bortglömda damfotbollen som blomstrade kort i början av förra seklet innan den bryskt kvävdes.






Amasoner på planen, Jonny Hjelm handlar om den svenska damfotbollens framväxt från mitten av sextiotalet till åttitalet, där man förstås kan läsa om pionjärerna i Öxabäck, Jitex, Djurgården, Sandåkern och IFK Malmö.







Damelvan av Jennifer Wegerup, är en bok om genombrottet för damfotbollen, om de internationella succéerna och de hyllade stjärnorna: Pia Sundhage, Victoria Svensson, Malin Moström, Marta Viera da Silva m fl.







I Fotboll förklarar världen, Franklin Foer, gör han intressanta nedslag i den globala fotbollsvärlden, av speciellt intresse är kanske historien om Rangers och Celtic i Glaskow.










Fotbollens himmel och helvete, Eduardo Galeano är en vacker kärleksförklaring till sporten ur ett sydamerikanskt perspektiv. Den innehåller många pärlor, en är historien om Artur Friedenreich, han gjorde till och med fler mål än Kung Pelé, och han spelade 25 säsonger i högsta brasilianska ligan utan att tjäna ett öre på sitt bollsparkande. En annan godbit är den näpna berättelsen om Albert Camus målvaktskarriär.






En av grabbarna, Johan Höglund handlar om fotbollens mörkaste kapitel. Inifrån skildras hur en ung pojke skapar sig en identitet som fotbollshuligan








Genom helvetet, Tina Nordlund, en av landets genom tiderna bästa högeryttrar, är den kanske mest läsvärda, och definitivt mest självutlämnande självbiografin av en svensk fotbollspelare.





/Leif

Andra gången

I höstens stora bokflod vill jag presentera fyra författare som har det gemensamt att de nu kommer med sin andra bok.

Marjaneh Bakhtiari gjorde succé med Kalla det vad fan du vill, där hon på pricken, dråpligt skildrade den svensk-iranska subkulturen. Uppföljaren, Kan du säga schibbolet?, är avsevärt djupare och mörkare och den beskriver iranier, och integrationsproblematiken, träffsäkert och vemodigt.

Sofi Oksanen är kanske den mest spännande unga finska författaren just nu. Hennes andra bok handlar om paniksyndrom och om lesbisk kärlek. Boken kännetecknas av att den har en stark berättarröst som omedelbart fångar läsaren i sitt grepp och håller kvar det till den sista meningen.


Åsa Mattsons nya bok är en flyhänt skriven, men lite stereotyp, nyckelroman. Den lanseras av förlaget som en ”feministisk Röda Rummet”. Mycket i boken kan nog snarare uppfattas som anti-feministiskt. Uppseende lär den säkert väcka.




Gertrud Hellbrand från Vikbolandet, utanför Jantes huvudstad Norrköping, är en duktig stilist. Här fortsätter hon sitt utforskande av de mörkare sidorna i människans natur. I bokens centrum står ett våldsbenäget ungdomsgäng.

En fackbok och en pocket vill jag också puffa för.

Petra Östergren är redaktör för den här boken i vilken olika skribenter personligt och ibland provokativt behandlar ämnen som queerfeminism, våldtäkt, sexualitet och prostitution.

Angela Carters kultförklarade klassiker Den nya Evas passion kommer vältajmat nu i en nyutgivning som pocket. Det är en allegorisk framtidsskildring av ett Amerika i sönderfall (för att inte säga hela den västerländska/kristna civilisationen).

/Leif