måndag 9 februari 2009

Deckarstafetten fortsätter!

Här kommer den spännande fortsättningen på deckarstafetten, denna gång från Martinaskolan.









Klass 5 Martinaskolan kapitel 3

Just när de håller på att bli upptäckta får Achmed en listig idé. Achmed är ganska smart när det kommer till svåra situationer. Han kastar iväg en tjock gren och hunden Dino springer iväg efter den. Mannen ropar på sin hund och går efter hunden. Pust, nu var de räddade i sista sekunden.

– Vilken bra idé, vad fick du den ifrån? frågar Eva när mannen och hunden kommit en bra bit ifrån dem.
– Öh, jag vet inte, den bara kom, svarar Achmed och känner att han rodnar lite grann när Eva fortsätter att titta på honom.
– Okej, nu är dom borta, viskar Pelle. Eva, jag och de andra tycker att det är bäst om du går hem nu. Att stanna kvar här kan vara farligt för dig eftersom du är tjej, säger Pelle.

Eva blir upprörd och säjer att hon inte alls behöver gå hem bara för att hon är en tjej. Till slut blir hon riktig arg på dem och skriker mot dem att de är taskiga och egoister. Hon springer ifrån dem ner mot spårvagnen. Efter en kort stund får hon ett sms där det står: Va, så himla sur då, vi säger bara sanningen. Du är tjej. Du är feg. När Eva läst sms:et känner hon att hon blir ännu argare, nu är hon så förbannad så det känns som hon ska koka över. Hon sätter sig vid spårvagnshållplatsen och försöker lugna ner sig själv. Efter en stund bestämmer hon sig för att åka hem till sin pappa. Hennes föräldrar är skilda och hennes pappa bor inte långt från Kortedala torg. Hennes pappa är bra på att lyssna på henne när hon är upprörd och just nu känner hon att hon längtar efter honom. Hon ringer till honom och säger att hon är på väg hem till honom. Han hör att hon är upprörd men frågar inget utan säger till henne att skynda sig hem till honom.

När Eva kommer in i svalen trycker hon på hissknappen och när den kommer fram stiger hon in i hissen. Det står någon i hissen men hon bryr sig inte om att titta på personen . Hon fortfarande är arg och sårad över vad de sade till henne. Eva tittar på sig själv i spegeln. Hon ser hemsk ut, ansiktet är svullet och rött eftersom hon gråtit. Genom spegelbilden ser hon vem det är som befinner sig i hissen. Det är den svartklädde mannen. Eva känner att allt börjar snurra runt omkring henne, hon ramlar ner på hissgolvet och drar sig själv mot hörnet och börjar gråta helt hysteriskt. Mannen säger ingenting till en början men efter en stund går han fram emot henne och böjer sig ner och frågar varför hon är så rädd. Eva får inte fram ett ljud, hon fortsätter att gråta.

– Men kära lilla du, vad tror du att jag ska göra med dig, döda dig, eller? säger mannen med en mjuk och lugn röst. Efter en stund vågar Eva titta upp på mannen. Hon berättar för honom att hon vet vem han är och att hon tillsammans med sina kamrater har spionerat på honom. Hon berättar också att hon är arg på sina kamrater och att de är dumma i huvudet och att hon inte bryr sig om dem längre.
- Bor du här? frågar mannen .
– Min pappa bor här och jag brukar vara hos honom varannan vecka, svarar Eva.


Mannen ler mot henne och frågar om hon vill följa med hem till honom och dricka en kopp te och så kan de prata om allt det hemska som hänt idag. Eva tänker efter en stund, hon vet mycket väl att man inte ska följa med främmande män hem men av någon konstig anledning följer hon med honom. Den svartklädde mannen öppnar dörren och ber om ursäkt för att det är lite stökigt hemma. Han ber henne sätta sig ner i soffan och känna sig som hemma. Eva sätter sig ner och känner att hon mår mycket bättre nu. Mannen ler mot henne sedan går han in i köket och skramlar med koppar och i en blixtsnabb rörelse häller han ner något pulver i en av kopparna. Sedan går han ut till rummet där Eva sitter och väntar.


– Kära du, vad heter du förresten och hur gammal är du? säger mannen.
– Jag heter Eva och är 15 år, säger Eva . Och vad heter du och hur gammal är du?
– Jag heter Mikael och är 30år, svarar mannen. Kan du berätta allt för mig igen det var lite svårt att förstå allt du sa där ute i hissen?


Eva berättar allt, allt bara rinner ur henne. Efter en stund känner hon att hon börjar må lite konstig. Mannen lyssnar på allt hon berättar och när hon har pratat färdigt, ler han emot henne och säger att vill be henne om en sak.

– Vänta lite, säger Eva jag skall bara hämta ett glas kallt vatten.

När Eva kommer in i köket ser hon att en lista som sitter fast på kylskåpet. Den liknar den lista som de hittade i väskan på Kortedala torg . Hon går fram och tittar närmare på listan. På listan finns namn och bilder på personer. Några namn är strukna. Eva får en chock när hon ser sitt eget namn och bild, men hennes namn är inte struket utan inringat.



Fortsättning följer...

Inga kommentarer: