Modig arabisk feminist

I killed Scheherazade: confessions of an angry Arab woman är en essäsamling av den libanesiska poeten och journalisten Joumana Haddad. I den undersöker hon vad det innebär att vara arabisk kvinna idag. Hon vill även bryta västerlänningars stereotypa uppfattning om människorna i den regionen, och visa oss att det finns gott om frigjorda, självständiga kvinnor i arabvärlden.
Det är en bok om hyckleri och rädsla för sexualitet. Hon beskriver tex hur arabvärlden officiellt är puritansk men tillåter manlig pedofoli. Islamiska regeringar bränner böcker som Lolita på bål, men tillåter att småflickor blir barnbrudar. Men hon kritiserar också de kristnas separation av kropp och själ, och deras syn på sexualiteten som syndig.
Hon skildrar sina egna erfarenheter och ger en bild av vad som formade henne under uppväxten som den rebelliska dottern i ett konservativt, välbärgat hem. Hur hon utvecklas till poet och journalist. Vi får även läsa om hennes arbete med sin feministiska tidsskrift Al Jasad (Kropp) i vilken hon vill synliggöra kroppen och sexualiteten i arabvärlden igen. Vi får också läsa om det motstånd, hat som drabbar henne på grund av att hon ger ut den.
Tidningen finns på webben: http://www.jasadmag.com/.
Författaren menar att det egentligen inte är så stor skillnad mellan västerlänningar och araber. Alla är vi människor - och det är mer som förenar oss än som skiljer oss åt. Vidare hävdar hon att det inte går att generalisera om hur vi är - för vi är alla individer.
På hennes websida http://www.joumanahaddad.org/kan ni läsa mer om och av henne.
Boken kan ni låna i Gotlib.

/leif

Den stenade kvinnan

1951 föddes en dotter i en fattig familj i bergsbyn Koupayeh i sydöstra Iran. Hon fick namnet Soraya efter damen som samma dag gifte sig med shahen. Det liv som väntade henne hade dock inga likheter med en prinsessas liv. Tvärtom. Frieoune Sahebjan har skrivit dokumentärromanen Den stenade kvinnan om hennes fruktansvärda öde.
Som tioåring sattes Soraya i arbete hos byns markägare. Han förgrep sig sexuellt på henne. Det utan att ta hennes oskuld, för då skulle han ha varit tvungen att betala dyra pengar till hennes pappa. När hon var tretton giftes hon bort med en tjugoårig analfabet som brutalt våldtog henne på bröllopsnatten. Han var inte intresserad av att arbeta utan drog sig fram som småskojare, och han var likgiltig för sin fru och deras sju barn.
Islamisk republik infördes 1979 och den enda skillnaden som märkes i den lilla byn var att männen åter fick ta sig flera fruar. Det ville Sorayas make också göra, men han var för fattig för att ha två fruar så han ville skilja sig från henne. Något som hennes familj motsatte sig.
För att hjälpligt försörja sig och barnen hade hon hjälpt en änkling med hushållet. Hennes man gav honom en summa pengar för att han skulle vittna falskt mot Soraya, och det gjorde han. Byns mulla hade tidigare försökt få Soraya i säng men blivit avvisad. Han såg här sin chans att ta hämnd och dömde henne till döden för otrohet. Ett brott som hon inte hade begått. Likväl stenades hon till döds.
Det här är en skakande skildring av manlig ondska och av en människa som aldrig fick chansen att leva ett värdigt liv för att hon föddes med fel kön och på fel plats.
För ett par år sedan filmatiserades boken under namnet The stoning of Soraya M.

/leif

40 piskrapp för ett par byxor

Den sudanesiske journalisten och människorättskämpen Lubna Ahmad Al-Hussein greps sommaren 2009 i Khartoum av sedlighetspolisen för att hon var iklädd byxor. Nära femtitusen kvinnor grips årligen av dessa poliser i Sudan, och de döms till 40 piskrapp, böter eller fängelse. Lubna vägrade att ta sitt spöstraff och bestämde sig istället för att göra uppror. Hon skrev boken 40 piskrapp för ett par byxor.
Vi får inte bara läsa om gripandet och vad som följde därefter utan också om hennes uppväxt i en välbärgad familj. Som sjuåring blev hon könsstympad och en av hennes bästa vänner dog i sviterna av övergreppet. Vidare får vi följa hur hon studerade vid Universitetet och där kämpade mot det islamistiska förtrycket, och hur censuren försökte tysta henne när hon arbetade som journalist.
Nu befinner hon sig i exil. Efter en utlandsresa nekades hon inresa i sitt eget land.
Det här är en rappt skriven och engagerande berättelse. Hennes nästa bok är tänkt att handla om kvinnors rättigheter ur ett islamiskt perspektiv.

/leif

Nomad

Nomad är en ny bok av den somaliske författaren och kvinnorättskämpen Aayan Hirsi Ali. I den här boken berättar hon utlämnande sin egen familjs tragiska historia. Relationerna fungerade inte på något plan som de borde, och de har svårt att anpassa sig till livet i väst. Istället drömmer de om att återvända till ett hemland som bara existerar i deras fantasi.
Att familjen är dysfunktionell beror på att islam skapar icke-fungerande familjer, menar hon. Islam bygger på sexuell ojämlikhet och förtryck av kvinnorna, och det visar sig bla i att man tillåter barnäktenskap, könsstympning, våldtäkt inom äktenskapet mm mm.
Författaren har själv fått betala ett mycket högt pris för sin kamp mot könsapartheid. Sedan flera år lever hon under ständigt dödshot från islamiska fundamentalister, och hon är dygnet runt skyddad av livvakter.
Uppväxande muslimska ungdomar i väst är desorienterade och en tacksam rekryteringsbas för extrema fundamentalister, säger hon. Radikala islamister är ett reelt hot mot det öppna samhället. Författaren pekar på att det är många fler än hon som lever med samma dödshot, och att terrorn är effektiv den gör att många hukar och inte vågar ta debatten.
Liksom många andra anser hon att det behövs en reformation/upplysning inom islam. Vidare tycker hon att feministerna, den kristna rörelsen och samhället borde göra mer för att hjälpa flickor och kvinnor som utsätts för hedersvåld och könsförtryck.

/leif

Modiga kvinnor

Maria Hagberg är en av initiativtagarna till Nätverket mot hedersrelaterat våld som bildades för ett par år sedan och som har ca 60 organisationer och 600 enskilda från hela världen som medlemmar. Den bakomliggande idén är att man ska trycka på så att samhället gör sitt yttersta för att förhindra hedersrelaterat förtryck och våld.
Hon har även de senaste åren arbetat som projektledare med att ordna skyddat boende för unga tjejer som blivit utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld.
Från Olof Palmes minnesfond har hon fått stipendium för att skiva en bok om ämnet. Resultatet är Vid 20 börjar den ruttna: om hedersvåld och modiga kvinnor. Boken bygger på djupintervjuer med unga kvinnor med olika etnisk bakrund som alla har bott hela, eller nästan hela sina liv i Sverige. De berättar om uppväxten, familjen, vardagen, sexualitet, skola och arbete, och inte minst om sina egna erfarenheter av utsatthet, förtryck och våld. Men de talar också om hur de slutligen lyckades bryta sig loss och skapa självständiga liv.
Låna boken i Gotlib.

/leif

En fri röst

Den 2 november 2004 mördades regissören Theo van Gogh (bild ovan) på öppen gata i Amsterdam. Han sköts till döds och fick halsen avskuren. När han hittades hade han två knivar i bröstet, i den ena satt en lapp med ett dödshot mot Ayaan Hirsi Ali. Hon har skrivit manus till filmen Underkastelsen som han filmade och regisserade. Titeln är en direkt översättning av ordet islam. Filmen handlar om olika islamska regler som förtrycker kvinnor. Det är t ex förbudet mot att ha sex utanför äktenskapet, kvinnomisshandel, att hon inte ens får gå ut utan en man, att kvinnor måste skyla sina kroppar. Filmen är en monolog framförd av en ung, muslimsk kvinna och under tiden visas misshandlade kvinnokroppar med citat från Koranen skrivna på dem.

I sin självbiografi En fri röst skildrar Ayaan Hirsi Ali sin uppväxt. Hon föddes i Somalia och som femåring blev hon könsstympad. I unga år blev hon av sin far tvingad att gifta sig med en man hon aldrig träffat. Trots att hon sade nej genomdrev fadern äktenskapet, hon flydde då till Holland. Där satt hon i parlamentet från 2003 – 2006, därefter flyttade hon till USA. Sedan november 2004 lever hon under ständigt dödshot, men fortsätter envetet sin kamp mot könsapartheid. Hon har grundat en stiftelse AHA Foundation vars syfte är att hjälpa kvinnor mot islamisk fundamentalism.

I sin bok Kräv er rätt! skriver hon att det alla muslimska kvinnor önskar är frihet att välja sina liv, och att det största hindret för utveckling i de muslimska samhällena är den stränga sexualmoral, hämtad från 600-talet, som finns inom islam. Hon ger även unga somaliska flickor råd hur de ska kunna rymma hemifrån och börja nya liv med nya identiteter.

Jag såg henne själv på bokmässan 2006 och blev mäkta imponerad av hennes övertygelse och mod.

Här på Kortedala bibliotek är Ayaan Hirsi Ali nu aktuell med en nyinskaffad bok Caged Virgin. Det är en skrämmande läsning om kriminella övergrepp som begås av män mot kvinnor; tvångsäktenskap, könsstympning, sexuella övergrepp, förhindrande av skolgång mm. Hon säger till sina kvinnliga läsare att de inte längre ska stå ut med detta. I boken är originalmanuset till Submission,part 1 också med(ursprungligen var det tänkt att bli tre delar).

Se intervju på Svt Agenda med Ayaan Hirsi Ali;

Av Ayaan Hirsi och Theo van Gogh kan vi alla lära att det är nödvändigt att stå upp för alla människors lika värde och att stå upp för det fria ordet.

Låna Kräv er rätt i Gotlib

Låna En fri röst i Gotlib

Låna Caged Virgin i Gotlib
/leif

Det dom inte sa

”Man föds inte till kvinna, man blir det.” sa Simone Beauvoir. Inte heller föds man till feminist. I Det dom inte sa :om hur jag blev feminist berättar Lisa Lindén, utifrån sina erfarenheter, om sin väg till att bli feminist.
Boken är tänkt för ungdomar från femtonårsåldern och uppåt och det är en introduktion till feministiska frågor. Varje kapitel inleds fyndigt med ett låtcitat och texten lättas ibland upp av svartvita bilder.
T ex så inleds kapitel 16 så här:
Stupid girl
What happened to the dream of a girl president?
She´s dancing in the video next to 50 cent.
Pink
Det är lättillgängligt, lättfattligt och överskådligt utan att det blir för tunt.
Hon inleder med att beskriva hur feminister framställs i massmedia och fortsätter sedan med att berätta om sin uppväxt. Lisa Lindén berättar om hur hennes föräldrar, ofta inte medvetet, behandlade henne och hennes syskon olika pg a kön.
Författaren använder verkligheten som omger henne för att visa på bristen på jämställdhet i samhället. Det finns också ett avsnitt med feminismens historia och hon förklarar viktiga begrepp. Hon redogör också för de olika härskarteknikerna.
Syftet med boken är att väcka engagemang och att få oss att inse vad feminism egentligen handlar om.
Avslutningsvis citerar jag baksidestexten:
”Vad är det som gör att duschgelé för killar marknadsförs med bilar och segling medan duschgelé för tjejer marknadsförs med en leende kvinna som tvålar in sin kropp? Vad är det som gör att man som tjej ibland kan känna att man har en lapp i pannan där det står: "Stör mig!" eller ”Rör mig!"

Se om boken finns inne i Gotlib

/leif

Är julen iransk?

En del hävdar att julen härrör från den fyratusenåriga persiska traditionen Jalda, midvinternatten. Då vakade man hela natten för att inte överrumplas av onda andar som var särskilt aktiva på årets längsta och mörkaste natt. Ett sätt att hålla sig vaken var att berätta sagor.


Sedan ett par år finns ” Fem berättelser ur Shahname: det iranska nationaleposet” på svenska.















Det finns även sedan ifjol två böcker med delar av den klassiske poeten Hafiz verk Östanvindens ande och Dikter.















Att läsa Lolita i Teheran, Azar Nafisi. Är en vacker skildring av livet i Iran närmast efter den islamiska revolutionen, och det är en berättelse om motstånd mot förtryck. En universitetslärare får inte längre undervisa för den islamiska republiken så hon samlar en hemlig läsecirkel med sju kvinnliga studenter i sitt hem, där de läser förbjuden västerländsk litteratur. Att läsa Austen och Lolita i prästväldets Teheran är inte alls samma sak som att läsa dem i Göteborg eller London. Då mullorna förbjudit kvinnorna att leva så lever de genom böcker.





Internet (och i viss mån paraboler, mobiltelefoner, etc) har förstås medfört att regimen inte längre kan hålla samma strupgrepp på de iranska ungdomarna. Situationen för dem nu beskrivs bra i Marjaneh Bakhtiaris senaste bok Kan du säga schibbolet?

I Frysboxen i sovrummet eller integrationsfällan som slog igen, av Leili Falsafi, skriver hon mycket personligt och klokt om utanförskap och integration. Hon har tidigare utgivit På tal om mångfald som belyser ämnet från invandrarperspektiv. Leili Falsafi förtjänar en stor läsekrets, och alla som intresserar sig för de här frågorna bör läsa hennes böcker.
/Leif