Nu vet jag vad en potatisskalspaj är. Och även lite grann om tillvaron på Kanalöarna, närmare bestämt ön Guernsey, under andra världskriget. Boken beskrivs ofta som "feel-good", men det är inte bara myspys utan här finns även ett djup. Det hela utspelar sig år 1946, strax efter krigets slut och tillvaron börjar så sakteliga återgå till det normala. Författarinnan Juliet Ashton får en dag ett brev från en Dawsey Adams som har hittat hennes namn i bok. De börjar brevväxla med varandra och Dawsey berättar om bokcirkeln de har på en av kanalöarna där han bor. Ön heter Guernsey, och bokcirkeln går under namnet Guernseys litteratur- och potatisskalspajsällskap. Juliet fascineras av sällskapet och bestämmer sig för att skriva en bok om bokcirkeln. Genom brev till Juliet delar medlemmarna i bokcirkeln med sig om livet på ön och framförallt litteraturen.
Till en början tyckte jag att boken var förvirrande och det var svårt att hålla isär alla personerna i breven. Men efter hand växer brevformen och det är faktiskt ett utmärkt sätt att berätta en historia på. Det här är inte bara en historia om en bokcirkel på en ö. Det här handlar om litteratur och livet. Om hur böcker kan vara en tillflykt och skapa hopp under svåra omständigheter Boken brukar också rekommenderas som bokcirkelbok, vilket jag tror den passat utmärkt som. Inte konstigt att den är skriven av en bibliotekarie..
/Elin
1 kommentar:
Bra tips, tack!
Skicka en kommentar