Det andra målet

En skådis som ger sig på skrivandet, hur ska det gå…?? Jo jag tycker allt att han lyckats, ibland riktigt bra. Jag fastande speciellt för en beskrivning av hur livet etsar sig fast på en filmrulle.

… sommarfoto som någon tar av en händelse, utan att tänka något vidare på det. Man trycker ner avtryckaren i steget, på väg till något annat - hämtar en handduk, dricka läsk, kastar sig i vattnet - och sekunden senare har man glömt det ögonblicket. Men på linsen bränns det fast och sparas för alltid. Sitter därinne i kamerahuvudet, tas ut så småningom, framkallas och blir bilden av en hel sommar.

Det är precis så det kan vara. Jag fotar en del och mycket blir bara till en virtuell hög. Sen en dag längre fram kan jag bläddra i högen och fastna för en bild som jag inte ens minns, men med bilden rullas allt upp på näthinnan. Karaktärerna i novellsamlingen Det andra målet är vardagliga och många situationer och tankar känns igen. Ibland blir det vardagliga till absurditeter, precis som i Seinfeld fast kanske inte lika roligt när jag tänker efter. Jag skulle vilja sammanfatta med orden välskrivet om ensamhet.

Nu ser jag fram emot att läsa hans andra novellsamling Den perfekta vännen, som är skriven i samma stil. Den här handlar om små saker som vi gör och tänker, så som hjärnspöken och gåtfullheter, möten och missförstånd, manlig vänskap och andra pinsamheter. Lockande?

/Anna