Myllret är bara skenbart

I det rådande samhällsklimatet är det fulaste man kan göra att se någon som offer, menar debattören Kajsa Ekis Ekman. I sin bok Varat och varan: prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan går hon till storms mot sexindustri, prostitution och surrogatmödraskap.
Att tabubelägga offret är enligt henne ett medel för att bibehålla och legitimera ojämlikheter mellan könen och mellan klasser. När ingen får vara offer så ses den som drabbas av övergrepp, olycka, sjukdom etc istället som svag. Allt ses som varandes upp till den enskilda individen som anses vara fri att välja. Detta legitimerar ett samhälle där de ekonomiskt starka gruppernas önskemål om sexuella tjänster, barnafödande mm ses som rättigheter.
Hon är emot en samhälleligt sanktionerad surrogatmödraverksamhet som hon menar bara kommer att användas som ett medel för att rättfärdiga exploateringen av fattiga kvinnors kroppar i tredje världen.
Enligt prostitutionsliberalerna så är det en slumpen som styr vem som blir prostituerad. Författaren visar otvetydigt att det i själva verket är ekonomiska och sociala förhållanden som styr detta.
Hennes argumentation är klar och målande.Hon skriver tex om stadsdelen Raval i Barcelona där de boende inbillar sig att de bor i en smältdegel. Där festar de alternativa människorna på krogarna och de afrikanska kvinnorna säljer sina kroppar på gatorna utanför. Det finns en knivskarp linje som skiljer dem åt. Aldrig någonsin byter de plats. De afrikanska kvinnorna går aldrig in på krogarna, och aldrig ställer sig heller kroggästerna på gatan och säljer sig själva. Visserligen rör de sig kring varandra hela tiden, men myllret är bara skenbart.
Låna boken i Gotlib.

/leif