Feministisk bokcirkel diskuterar Rädd att flyga

I går träffades den feministiska bokcirkeln för andra gången. Denna gång hade vi läst kultboken Rädd att flyga av Erica Jong. När vi planerade cirkeln hade vi ingen aning om att det boken skulle nyöversättas och att Jong skulle komma till Sverige i samband med bokmässan, men det blev väldigt passande. Jag tänker försöka återge lite av det vi diskuterade igår.

Rädd att flyga kom ut 1973 och är känd för uttrycket "det knapplösa knullet" och en frispråkig beskrivning av kvinnors sexualitet. Några i bokcirkeln läste den när den först kom ut. Det finns många berättelser om hur boken förändrat folks (kvinnors?) liv, vilket den dock inte gjort för någon i bokcirkeln. Det finns en bild av att Rädd att flyga bara handlar om sex. Men det gör den ju verkligen inte. Den tar upp historia och etnicitet och är samtidigt en psykologisk skildring av huvudpersonen. Hennes handlingar får en psykologisk förklaringsgrund och varför Isadora är som hon är förklaras med händelser i hennes liv. Samtidigt är sex en viktigt del av Isadora och av Rädd att flyga och boken handlar mycket om hennes uppgörelse med normer och sin egen sexualitet.

Bokcirkeldeltagarna gillade boken, men kanske inte huvudpersonen, och definitivt ingen av de andra karakärerna. Varför? Ja det diskuterade vi en hel del. Framförallt handlar det kanske om Isadoras distans och vad några benämnde som hennes egocentriska beteende. Språket är dessutom ganska rappt och känslolöst, vilket dock bidrar till humorn. Jong är väldigt duktig på att ge bilder och beskriva miljöer och framför allt karaktärer. Det är köttigt och skärskådande. Isadoras iaktagelser är hänsynslösa och närgångna. Vi diskuterade även om det direkta språket med mycket användande av orden knulla och fitta var ett sätt att avdramatisera dem eller ett sätt att chocka läsaren. Sen kan det också ha att göra med den svenska översättningen. Isadora tilltalas till exempel av en manlig karaktär med orden "din lilla fitta", vilket hon inte reagerar negativt över utan snarare blir charmad av. I Sverige är det ju enbart ett skällsord, medan det i det engelska språket (om det nu är pussy eller cunt som används?) kanske inte är lika laddat?

Vi kom också fram till att boken känns väldigt tidstypisk. De yngre deltagarna förmodade att bokens frigjordhet hade att göra med hippierörelsen och 70-talets sexuella revolution. Men hur den då kunde vara så banbrytande är ju frågan. Kanske var det en tid av sexuell frigjordhet i vissa kretsar, men inte i "finrummet". Att det kom en bok om kvinnlig sexualitet skriven av en kvinna, det kanske var det som var chockerande. Det är också intressant att fundera lite över vilka konsekvenser denna bok har fått för kvinnor, synen på kvinnors sexualitet och för dagens författare. Vi, dagens läsare, kunde trots allt reagera på det direkta tilltalet och insåg även att vi sällan läst böcker av samma kaliber när det kommer till framfusighet. Sen funderade vi på hur huvudkaraktären och bokens innehåll skulle ha uppfattats om det var en man som skrivit boken.
Boken diskuterar även heteronormen och dualismen mellan att knulla runt eller att leva i en parrelation, vilket alltså är Isadoras huvudbry genom hela boken. Hon vill ha tryggheten i en äkta man, samtidigt som hon längtar efter det knapplösa knullet och sexuell frihet. Isadoras tankar kring detta beskrivs väldigt väl (ibland kan det dock bli lite tjatigt): väljer hon det ena så blir det dåligt på ett sätt, väljer hon det andra så mister hon något annat. Varför kan hon inte få både och? Hon går på en myt om sexualiteten och om manlig sexualitet, att män alltid är redo och villiga. Samtidigt som hon försöker bryta sig fri så är hon väldigt styrd av männen i hennes liv, och av normer. Vad Isadora egentligen skulle behöva är att göra sig av med männen och finna trygghet i att vara själv, att försöka finna sig själv. Hur som helst känns huvudpersonen väldigt ensam, hon har en sådan distans till andra och ingen riktigt bra relation till någon.

Vi diskuterade även hur boken genomsyras av en psykologisk (freudiansk) tradition och ett ganska oreflekterat klassperspektiv, där huvudpersonen kan resa världen runt och har en våning i New York. Sen funderade vi på hur mycket som speglar författarens liv och vi hade ganska svårt att skilja huvudpersonen och författaren åt. Kanske har det att göra med "jag"-perspektivet och att författaren pryder omslaget i många utgåvor samt att huvudpersonen har vissa likheter med Jong.

Trots att boken känns väldigt tidstypisk så är den väldigt aktuell idag och väl värd att läsas. Jag är nyfiken på om någon därute upplever att Rädd att flyga har förändrat deras liv och på vilket sätt? Det skulle vara intressant att höra. Vi kom fram till att böcker som förändrar ens liv måste komma vid rätt tidpunkt i livet, när man är mottaglig, och att det ofta sker när man finner någon som sätter ord på och beskriver ens egna tankar för första gången.

/AnnaJ