Feministisk bokcirkel diskuterar Ett eget rum

Ja då var vi igång igen med en ny omgång av den feministiska bokcirkeln. Vi startade med en verklig klassiker inom den feministiska litteraturen: Virginia Woolfs Ett eget rum. Essän utgavs 1929 och i den låter Woolf sitt berättarjag maskeras av en fiktiv person som funderar över kvinnors villkor som författare och hon gör även en genomgång av litteratur skriven av kvinnor. Woolf argumenterar för att kvinnor behöver ett eget rum samt 500 pund om året för att kunna skriva. Det var en ganska svår bok att diskutera, kanske ligger det i att vi är vana att läsa och diskutera skönlitteratur, kanske ligger det i det annorlunda sätt den är skriven på eller att den kräver en omläsning för djupare förståelse. Vi vet inte. Vi var överens om att den är väldigt bra fast möjligen lite svårforcerad till en början. Man måste vara fokuserad men när man väl kommer in i den så är den väldigt intressant och tänkvärd. Den kanske var lite lång men det är också lite charmigt just för att den är skriven så att man som läsare följer berättarens tankegång. Vi diskuterade stilen som ibland känns lite avmätt och distanserad, likt språket i Glaskupan.

Det är en vindlande tankegång som öppnar upp för läsaren själv att tycka och tänka. Vi blev väldigt nyfikna på hur den togs emot när den kom ut. Väldigt aktuella frågeställningar även för dagens människor speciellt när det kommer till vikten av att vara självförsörjande. Vi kom in på olika förutsättningar för fattiga och rika, utbildade och outbildade och män och kvinnor. Hur såg Woolfs egna förutsättningar ut? Vi kom även in på bilden av kvinnan i litteraturen. Vi försökte komma på hur många böcker det finns i världshistorien som är skrivna av en man och handlar om en vardaglig kvinnas liv som inte slutar med att hon blir galen eller tar livet av sig? Kommer ni på någon får ni gärna kommentera för det blev en lång diskussion om dessa böckers vara eller icke vara...

Nästa gång läser vi en lite bortglömd nobelpristagare: Pearl S. Bucks Den goda jorden.

/AnnaJ

Har vi inte alla undrat hur det skulle vara att vara någon annan, hur det skulle vara att som flicka vara pojke? Vem skulle man vara då? Skulle det ens vara någon skillnad? De tre tonårstjejerna Kim, Bella och Momo utgör en något egen trio som på nätterna leker och klär ut sig och håller sig för sig själva. De är framförallt jäkligt trötta på att antastas av killarna i klassen. Så får de tag på en okänd växt med en nektar som förvandlar dem till pojkar om nätterna. Helt plötsligt äger de natten och sina kroppar, de behöver inte vara rädda för glåpord och speciellt Kim älskar att vara kille, hon har hittat hem. Så börjar hon hänga med en kille som hon både beundrar och fruktar. Men han är inte ett dugg intresserad av Kim som tjej. Saker och ting går lätt överstyr, dubbellivet tär på krafterna och vänskapen mellan de tre. Detta är en magisk skildring av olika förutsättningar, både rå och fin på samma gång. Jag kan inte riktigt förklara det men jag upplever språket som kargt och samtidigt poetiskt, vackert. Det lurar något otäckt under ytan.

Jessica Schiefauer vann Augustpriset 2011 för årets svenska barn- och ungdomsbok med Pojkarna. Det här är så himla bra! Läs den och ta sedan chansen att diskutera den med författaren själv, på Gamlestadens bibliotek 13 mars kl. 18.30. Från 15 år.

Anmäl ditt intresse till gamlestadens.bibliotek@ostra.goteborg eller 031-365 30 80
/AnnaJ

Den galghumoristiska samhällskritiken

På torsdag 2 februari kl. 19 kommer serieskaparen Sara Granér till Kortedala bibliotek. Vi har utrustat oss med skohorn för att få plats med alla besökare - ABF la ut event på Facebook för ett par veckor sedan och det är redan över 100 personer som har sagt att de kommer.

Ska bli spännande att ta emot alla, och förstås att få uppleva Sara.

För alla som inte vet så mycket om henne kan jag berätta att hon gör serier som kan betecknas som politisk satir och att hennes figurer ser ut som förmänskligade grisliknande hundar. Hon får oss att skratta åt allt - politik, feminism, arbetsmarknad, tredje världen och prinsessor. Det är tokaggressivt, fantastiskt kul, busigt och allmänt jävligt. Hon debuterade med "Det är bara lite AIDS", och har även publicerat "Med vänlig hälsning" samt medverkat i antologin "Dotterbolaget". /eva


I samarbete med ABF Göteborg. Fri entré, ingen anmälan, bara kom!
Foto: Martin Gibe

Handbok för Facebook

Kom igång med Facebook av Merete Juel Hall är en överskådlig handbok för att lära sig Facebooks funktioner och möjligheter. Förutom en kort bakrund så har boken stegvisa instruktioner om
hur du;
skapar en profil, hur du söker
söker och hur du godkänner vänner (samt hur du blir av med oönskade "vänner")
hittar, går med i och hur du bildar grupper
skickar meddelanden och chattar
laddar upp bilder.
Boken har även ett bra avsnitt om säkerhet och sekrettes där du får lära dig hur du skyddar ditt privatliv. Den tar också kål på myten om att det inte går att helt och hållet ta bort din profil, ifall du skulle tröttna på att vara med. Här får du lära dig hur du gör det.
Låna boken i Gotlib.

/leif

Haiku och Mumin?

Boken finns att låna i Gamlestaden och du kan även beställa den genom katalogen.

/Karin och AnnaJ

Fjäril i koppel

Stå-upp komikern och skådespelaren Zinat Pirzadeh romandebuterar med Fjäril i koppel. Huvudperson är Shirin, en ung iransk tjej som växer upp i en liten stad vid Kaspiska havet. Vi får följa hennes hennes färgstarka familj i shahens sjuttiotal, med revolutionen 1979, och under åttiotalet, med mullornas skräckvälde och kriget mot Iraq.

Det som börjar som en mustig släktskröna övergår efterhand i en sorgsen,dramatisk skildring av dubbelmoral, patriarkalt förtryck och diktaturens skoningslösa våld.
Insprängt emellan kapitlen finns en infogad nutid där Shirin i Teheran planerar sin, och sitt barns, flykt ifrån sin våldsamma make.
Boken bygger till viss del på hennes eget livsöde. Zinat Pirzadeh flydde själv från ett tvångsäktenskap till Sverige.
Berättelsen känns lite enkel i början men det utvecklas till ett spännande och gripande drama. Tydligen är detta första delen i en planerad trilogi, och jag ser fram emot att få läsa fortsättningen.
Låna boken i Gotlib.

/leif

Fråga Anna-Karin om floating

Det ramlade in ett litet förvirrande mail till Fråga Anna-Karin:



Har du några frågor om litteratur och bibliotek, skicka in dem till gamlestadens.bibliotek@ostra.goteborg.se

/AnnaJ & Karin

Veckans ord: Verkställande utstkott/VU

Sedan i lördags har media tjatat om VU, eller verkställande utskottet som förkortingen betyder . Enligt Nationlencyklopedin är VU "en mindre del av styrelse eller komitté med uppgift att förbereda och fullfölja fattade beslut samt med delegerad beslutande rätt i vissa ofta löpande ärenden"

Det VU som nu är på tapeten och som man pratar om nästan som vi levde i en enpartistat, trots att det inte ens handlar om ett regeringsparti, är Sveriges socialdemokratiska arbetarpartis VU. Där sitter sju ledamöter och sju suppleanter. Av dessa sju väljs ordföranden och sekreteraren av partikongressen som är socialdemokraternas högsta beslutande organ. VU har inga bestämda uppgifter och har den ställning som VU och partistyrelsen bestämmer.

VU kan avse:
Verksamhetsutveckling
Vinterutrustning term inom militären
Nationalitetsbeteckning för motorfordon från Vanuatu
.vu, Vanuatus toppdomän
Rödlistningstermen sårbar, om utrotningshotade arter
Verkställande utskott
VU (musikalbum), med Velvet Underground,
Venstres Ungdom, danskt politiskt ungdomsförbund

/Karin

Biblioteksvisioner

Rasmus Fleischer har skrivit en dubbelbok Boken och biblioteket, av vilka jag har läst den om bibliotek. I den väcker han bla frågan om hur vi kan formulera idén om det allmänna biblioteket i vår tid?
Han visar att de nu så populära profilköpen härstammar från teorier från femtiotalet. När all läsning ses som likvärdig får man mätbara resultat, i form av utlånings- och besöksstatistik. Men det är ingen bra metod, menar han.
Fleischer menar att mål och medel måste flyta samman. Det går inte att mäta kvalitén på urvalet som görs, men däremot ska urvalet ge den enskilde möjlighet att få en överblick av överflödet.
Författaren menar att biblioteken inte bara finns till för en existerande allmänhet, utan dess viktigaste uppgift är att skapa allmänheter. Här menas med allmänhet en sfär av människor som berörs av något och gör det till en gemensam angelägenhet.
Vidare så vill han att biblioteket ska vara transparent med bla öppen gallring och lånehistorik. Han har också visonen om ett postdigitalt bibliotek. En av de viktigaste sakerna i ett sådant tycker han är att de ska ha en bokskrivare så att brukarna, till självkostnadspris, kan skriva ut fritt valda dokument från nätet eller från tryckta böcker.
Låna boken i Gotlib.

/leif

Feministisk bokcirkel

Om en vecka drar vårens feministiska bokcirkel igång på Gamlestadens bibliotek. Vi läser och diskuterar feministisk litteratur och bjuder på fika. Måndagar kl. 18.00 är det som gäller och detta är vårens titlar:

30 januari: Ett eget rum av Virginia Woolf

27 februari: Den goda jorden av Pearl S. Buck

26 mars: Maken av Gun-Britt Sundström

23 april: Pojkarna av Jessica Schiefauer

Efter cirkelträffarna lägger vi upp diskussionen här på bloggen så även om du inte kan delta rent fysiskt så har du möjlighet att diskutera böckerna här på bloggen.

Anmäl ditt intresse till 031-365 30 80

OBS! Endast ett fåtal platser kvar!

/AnnaJ

Sjung och dansa med ditt barn

Välkommen att sjunga och dansa med ditt barn
på Kortedala bibliotek
Lördag 21 jan kl. 10.

För barn 0 - 10 månader,
och deras föräldrar.

OBS! Föranmälan på telefon: 365 30 85, 365 30 88.

Bibliotek = folkbildning

Häromåret kom antologin Där människor och tankar möts - bibliotek som folkbildning. Det är ett försök att få igång en debatt om folkbibliotekens folkbildande roll. Redaktörer är bibliotekarierna Ingrid Atlestam och Ulla Forsén. Båda har lång och gedigen erfarenhet från biblioteksverksamhet och de har båda under många år har verkat på chefsnivå.
De medverkande skribenterna är en mix av kultur- och samhällsdebatörer och biblioteksfolk, dels från dess akademiska del och dels med personer med erfarenhet från biblioteksgolvet.
Utgångspunkten för redaktörerna har varit att folkbiblioteken är folkbildning. Utifrån det har skribenterna fått fria tyglar att vara visionära.
Resultatet har blivit vitt skilda bidrag. Göran Greider tex anlägger ett klassiskt klassperpektiv, Lena Lundgren skriver om hur man i det invandrartäta Fisksätra har arbetat för integration, medans Ingrid Atlestam själv i ett kapitel utgår från UNESCO´s folkbiblioteksmanifest.
Förutom de redan nämnda så medverkar också författaren Lena Ekdahl, kulturskribenten David Karlsson, EU-parlamentarikern Cecilia Wikström, skribenten Johan Östberg, Joakim Hansson, professor i biblioteks- och informationskunskap samt Eva-Maria Flöög, univeritetsadjunkt vid Högskolan i Borås.
Låna boken i Gotlib.
Den som vill lyfta blicken utanför landet kan i Bis nr4 2011 läsa rapporter om vad som händer med folkbiblioteken i Tyskland, Österrike, Kanada och Storbitannien. Det går också att läsa rapporten direkt på nätet, här.

/leif

Veckans ord

Veckans ord blir Wikipedia vars engelska version är nedsläckt under 24 timmar i en kamp mot censur och för ett fritt internet.
Går man in på dess engelspråkiga sida möts man av följande text mot svart bakrund:

"Tänk dig en värld utan fri kunskap. Under över ett decennium har vi spenderat miljoner timmar på att bygga den största encyklopedin i mänsklighetens historia. Just nu, i USA, överväger kongressen att införa en lag som skulle kunna skada det öppna och fria internet fatalt. Under 24 timmar, för att uppmärksamma detta, stänger vi ned Wikipedia".

Lagförslagen som inom kort ska upp till omröstning i senaten och representanthuset syftar till att blockera sajter som publicerar upphovsrättsskyddat material. Det som ffa kritiseras är att det räcker med att det finns en enda länk med piratkopierat material, även om så bara i en kommentar till en artikel, för att hela sajten ska kunna blockeras.

I ett öppet brev i höstas så skrev bla grundarna till Google, Twitter och Wikipedia att införandet av dessa lagar skulle ge den amerikanska myndigheten "makten att censurera internet med samma tekniker som används i Kina, Malaysia och Iran".

/leif

Tage tipsar om en bra bok

Porto Francos väktare av Ann Rosman. Boken finns att låna här

Anna J och Karin

Martin Luther Kings dag

Minnet av Martin Luther King firas i över 100 länder och idag är det den tredje måndagen på året och därmed en helgdag i USA - Martin Luther King Day. I Sverige delas det årligen ut ett pris till en person som arbetat för fred, icke-våld, frihet, rättvisa, jämlikhet och solidaritet. Förra året var det Jason Diakité,Timbuktu som fick priset och i år blev det diakonen Annika Spalde.

Läs juryns motivering och mer om priset HÄR.

Låna Martin Luther King i GOTLIB.

/Anna

Fråga Anna Karin; Hjälp till någon som fastnat i 80-talet

Vi fick följande mejl till vår frågespalt: Fråga Anna Karin:

Hej Anna-Karin!Min väninna Kicki är en mycket trevlig men hon har fastnat lite i 80-talet. Läser mest gamla Okej tidningar, Virginia Andrews och lyssnar på Lionel Richie. När hon försökte sig på en nyare roman blev det Två nötcreme och en moviebox. Hon har desssutom en moviebox hemma där hon tittar på Dirty dancing och Cocktail om och om igen. Hon säger sig vara öppen för förändringar och därför tänker jag att ni är de rätta att hjälpa henne. Snälla hjälp Kicki! Med vänliga hälsningarAnna-Malin Rydhall

Vi tycker att det är mycket som tyder på att din vännina inte är så öppen för förändringar som hon påstår. Ett bra tricks att för att personer skall få förtroende för ens boktips är fjäsk. Vi föreslår därför att du börjar med att tipsa om Boken om Okej 80-talets största poptidning.
Berätta att du hittat boken och att den är toppen. Fortsätt sedan att entusiasmera genom att prata om hur bra tidningen Okej var och att du tror att den kunde överlevt om den sökt kulturstöd, vilket du säger dig vara helt övertygad om att den kunde ha fått, om de bara vågat söka.

Nästa steg kan vara att du lånar ut något självbiografiskt, eftersom det på något sätt verkar som din väninna har fastnat i sitt eget liv. Vi föreslår därför en självbiografi om hennes namne Kicki Danielssons; Ett schlagerliv som finns att låna både som pappersbok och ebok .

Sedan gäller det att vara lyhörd. Vill hon fortsätta läsa självbiografier om någon musiker så kan du alltid locka med Keith Richards självbiografi Livet. Nämn boken lite försiktigt men säg också att du inte tror att det är något för henne, eftersom den är för tjock, men att det är en välskriven bok om en underdog som klarade sig riktigt bra. Ibland kan det vara effektivt att locka genom att insistera på att man tror att något är för svårt för personen i fråga. Då kan de läsa av ren ilska och i bästa fall också få ut något av läsningen. Med denna bok kan man också locka med sex och droger. Även om Kicki kanske blir besviken på att det inte är så mycket sex, så kommer hon förmodligen aldrig att ta upp detta, utan snarare se det som ett tecken på att hon själv har överdrivet snuskig fantasi.

Vi vet inte varför men vi får intrycket av att Kicki lider av olycklig kärlek. En mästare att beskriva detta och som också förmedlar en åttiotalskänsla är Marian Keyes, som verkar vara i samma ålder som din väninna. Vi tror att er väninna skulle kunna sluka alla böcker av Marianne Keyes . Vattenmelonen är bra att börja med. Den handlar om en kvinna som blir övergiven på BB. Inte kan det bli mycket värre? Har man det jobbigt är det alltid förlösande att läsa om någon som har det ännu värre.

När hon sedan läst alla Keyes romaner tror vi hon är mogen modern litteratur som förklarar kvinnans roll lite mer vetenskapligt men ändå lättsamt så som Liv Strömqvist gör serieboken Einsteins fru.

Slutligen för att Kicki skall bli lite mer uptodate föreslår vi en bok om minfullness. Åsa Nilsonnes Vem bestämmer i ditt liv? Om medveten närvaro

Nästa steg är att lura med din väninna på en Shoppingrunda i Nordstan, som av en händelse slutar på det nyöppnade citybiblioteket 300 m2, där hon kanske rentav skaffar sig ett eget lånekort och lånar något alldeles nyutgivet.

Lycka till! Hälsningar Anna Karin

I veckan: Semlor och barnvagnspromenad för föräldralediga!

Semlor är beställda till årets första bäbisöppet i morgon. Välkomna!

Nytt sedan i höstas är dels att vi har flyttat bäbisöppet till tisdagar och att det numera är varje vecka istället för varannan.

Bäbisöppet är alltså en aktivitet för föräldralediga och deras bäbisar. Vi har drop in från klockan 9.30. Klockan 10.15 har vi en enkel sång och ramsstund. Vid 10.30 diskuterar vi dagens ämne. Vi bjuder på fika. Det första ämnet för året är att planera vad vi vill prata om under resten av terminen.

På torsdag och varje torsdag under terminen kommer en powerpromenad med barnvagn utgå från Medborgarhuset i Gamelstaden klockan 13.00. Hälsoteket är arrangör och promenaden beräknas vara mellan 13.00-14.30.

Det verkar som att det är Gamlestaden är stadsdelen man skall bo i om man är föräldraledig.

/Karin

De gröna huldrorna

Jag fick en plötslig och stark längtan efter poesi idag. Gick till den lilla poesihyllan som så ofta tyvärr får stå där orörd. Tycker om att låta slumpen och det undermedvetna styra ibland - särskilt dagar när planeringen för övrigt är strukturerad och tajt. Blicken föll på Lugn bara Lugn och på det uppslag som av någon anledning fastnade fanns nedanstående dikt. Kanske kan den tala till någon annan också just idag?

Dom gröna huldrorna
har redan tapetserat
din dummaste dröm
med vita sommarmoln
och glada skogsbjällror

Till och med i badrummet
blommar det nu
och varje gång du blundar
kommer havet närmare

Du ska inte bli rädd
när den främmande tanten plötsligt
lyfter sina lockiga kjolar
och börjar gala

Hon har känt dej
så länge hon kan minnas

Snart
ska hon släppa gnagaren fri
och ge dej det bästa hon vet

ur Bekantskap önskas med äldre bildad herre av Kristina Lugn, 1983.

/Malin

Vild

2005 kom Vild av Boel Werner ut. En alldeles förträfflig ungdsombok som jag då var övertygad om skulle slå stort. Men det gjorde den inte. Eftersom jag brukar ha näsa för vilka barn och ungdomsböcker som blir populära
så blev jag förvånad över den uteblivna succén. Trots att det var så många år sedan så händer det fortfarande att jag funderar över vad som inte klickade.

Den är välskriven, spännande, originell. Boken handlar om Irma som går i högstadiet och inte har några kompisar. En dag får hon ont i ryggen. Det är något som börjar växa där bak, en svans. Irma håller på att förvandlas, förvildas och hon flyr ut i skogen, där hon lever på vad naturen bjuder henne. Det som gör boken så bra är den övertygande gestaltningen. Förvandlingen sker på ett sätt så att man tror på den. Förvildandet blir intressant och lockande.

Det är urban fantasy och började bli populärt först 2007, ett år efter att första twilightboken givits ut på svenska. Av svenska författare har i år bland annat givits ut Mårten Melins Förvandlad om en kille som förvandlas till katt på nätterna. Per Nilssons bok En morgon stod hon bara där, om en en ängel som gör entré i en skolklass och Cirkeln av Per Strandberg och Sara Bergmark Elfgren för de något äldre som handlar om några tjejer som förvandlas till häxor. För tonåringarna kom också den Augustprisbelönade Pojkarna av Jessica Schiefauer

Om Vild skulle komma ut i dag så skulle den kunna slå stort. Det vet jag eftersom det kommit ut andra böcker i samma genre som inte alls är lika bra men ändå fått många läsare. Jag hoppas på en nyutgåva, inte bara för att jag gillar att ha rätt utan också för att Boel Werner skall få upprättelse som den underhållande urbanfantasyförfattare hon är .

Här kommer några länkar som visar att det inte bara är jag som imponerats av Vild;
Litteratur, Flaskposten, Biblioteken i Lidingö, Mårten Melins blogg.

Låna boken här

/Karin

Veckans ord: typig och typigt

Veckans ord är typig och typigt
Vad betyder typig? Frågan fick jag av chefen i veckan när jag av någon anledning använt ordet typigt.

Jag hittar ingen officiell förklaring så här kommer min förklaring: Att vara typig är att ha en ruffig stil, där man utnyttjar olika system eller människor för att få som man vill, utan att för den skull ta hänsyn till andras behov eller god sed. Kanske för att man värderar sina egna behov som viktigare, eller kanske för att man helt enkelt inte bryr sig om andra.

Om man beter sig typigt så är man en bandit helt enkelt, men inte nödvändigtvis en bandit som bryter mot skriven lag, men kanske en sådan som får nya lagar att bli skrivna. Att vara typig är att utnyttja demokrati för att vara odemokratisk. Ännu bättre om man ändrar lagarna för att slippa straff.Typigt är verbformen för typiga personers beteende. Ordet härleds från att man säger att en person är en "jävla typ". Lite som Silvio.

/Karin

Barnflickan

Det är 60-tal och den 18-åriga Karin kommer till en liten fransk by där hon ska arbeta som au-pair. Så börjar debutanten Hanna von Corswants skräckroman Barnflickan.
När hon väl är på plats så visar det sig att det inte finns något barn att ta hand om. Istället är det meningen att hon tillsammans med det andra tjänstefolket ska ta hand om hushållet åt ett kufiskt par. Madame i huset är särskilt obehaglig. Hon köper nya kläder åt Karin och visar ett suspekt intresse för hennes person och kropp.
Huset och trädgården är gigantiska och ödsliga. Den övriga personalen håller sig på sin kant och byborna är allmänt avvisande mot utsocknes.På nätterna hör Karin underliga skrik och hasanden från en tillbommad del av huset. Men värdparet säger bestämt att hon bara inbillar sig.
Karin är på flykt undan smärtsamma minnen hemifrån, så hon stannar kvar och försöker slå bort obehagskänslorna. Men situationen blir allt bisarrare och hon känner att paret har något skumt planerat för henne. Hennes frustration och förvirring tilltar och vilda fantasier, smärtsamma minnen och faktiska händelser smälter samman.
Låna boken i Gotlib.

/leif

Öppet som vanligt igen

Nu är helgerna över, äntligen tänker du säkert för det betyder att vi har öppet som vanligt och alla författarbesök och andra events drar igång. Kom in i värmen och låna, läs och hämta vårens program!

Kortedala bibliotek
Gamlestadens bibliotek

/Anna

Tänk om det där är jag

Johanna Lindbäck från Luleå är lärare, författare och bloggare på bokhora.se. Jag har länge varit sugen på att läsa hennes ungdomsromaner. Kanske har det att göra med att hennes böcker utspelar sig i Norrland och jag känner mig hemma i den miljön, kanske beror det på det vardagliga temat. Tänk om det där är jag kom ut 2009 och handlar om Agnes som ska börja 2:a året på gymnasiet. Agnes och hela familjen har precis flyttat från Stockholm till Umeå. Det här ska bli en nystart, ingenting ska bli som förra året då hon var så utanför. Agnes har en plan, hon ska vara så normal som möjligt, inte vara fel eller jobbig, nu ska hon göra allting rätt. Men det är ju bara så förbaskat svårt att veta vad som är normalt, hur ska man bete sig för att klasskamraterna inte ska tycka att man är konstig och tråkig egentligen? Adam, killen i grannhuset, hjälper henne ganska snabbt till rätta i nya skolan och hon får en umgängeskrets där. Men vad tycker de egentligen om henne, ja de måste ju veta att hela hon bara är en lögn?

Det här är en välskriven bok med hög igenkänningsfaktor, precis så där kan det ju vara som tonåring. Man försöker börja om, funderar på om man är tråkig, vad betyder den där blicken osv osv. Karaktärerna känns så äkta och jag tycker även att Lindbäck fångar stämningen i Umeå väldigt bra. Det är en mysig bok med kärlek och vänskap och tonårsångest. Ibland vill bara man ruska om Agnes och få henne att fatta att hon är bra och att hon ska skärpa sig, men den där osäkerheten och hennes identitetsskapande är nog ganska typisk.

En fin bok helt enkelt.

Låna Tänk om det där är jag här.

/AnnaJ

Nedkopplad - experiment eller tortyr?

Journalisten Susan Maushart, som var van att leva högteknologiskt, fick en dag idén, att hon och hennes tre tonårsbarn skulle leva utan tv, datorer och mobiltelefoner under sex månader. Hon kallade det ett experiment, medans tonåringarna först kallade det för tortyr. Men hon fick dem att gå med på att leva nedkopplade ett halvår.
I boken Nedkopplad skildrar hon i en mix av humor och allvar hur ett halvårs digital avgiftning påverkade och förändrade dem.
Tidigare såg hon mest ryggarna på sina barn, då de mest var upptagna med att facebooka, spela dataspel o dyl. Men alla anpassade sig förvånansvärt fort till den analoga tillvaron. De började prata med varandra, spela spel tillsammans och äta gemensamma middagar.
Boken väcker frågeställningar som hur kommer internet, iPhone etc, etc som möjliggör en konstant kommunikation med omvärlden att påverka relationerna mellan oss människor och i slutändan hela mänskligheten?
Låna boken i Gotlib.

/leif

Om den sjungande staden

Sjung den är en bilderbok om ett barn som vandrar runt i en stad som hon får att sjunga. Brevbäraren sjunger om breven , några barn sjunger om en staty och slutligen är det någon som sjunger staden.
Illustrationerna är varsamt målade, den minner mig om impressionismens spel med ljus och skuggor, men tydligast av allt är kanske känslan av att försöka illustrera musik. Det är ljust, luftigt och tycks stiga mot himlen, med mycket omålad yta på sidorna där bild och text liksom svävar tillsammans.

Poeten Sara Hallström och illustratören/arkitekten Vanja Larbergs Sjung den är en försiktig bilderbok om en sjungande stad. Det försiktiga är ett nödvändigt anslag för att skildra den illusion som de tycks vilja förmedla. Resultatet blir vackert och en tankeväckande kontrast till allt vederhäftigt som tar plats i andra bilderböcker.
Boken finns att låna här

/Karin

Veckans ord: Retronym

Veckans ord är Retronym, det vill säga ett nytt ord för något gammalt som måste ombildas eftersom tekniken har utvecklats, till exempel ordet tjock-tv som tillkom till följd av platt-tvns intåg. Inom bibliotek finns pappers-bok till följd av e-bokens utveckling. Vad blir nästa retronym inom bibliotek?

Språkrådets nyordslista

/Anna & Malin

Han bara slog och slog

Éléonore Mercier har jobbat som jourtelefonist i många år vid en fransk organisation som hjälper kvinnor som har blivit utsatta för våld. I sjutton år skrev hon varje dag ner den första meningen som de som ringde sa. Hon tog emot ca 20 000 samtal, av dessa valde hon ut 1653 som hon har sammanställt i boken Han bara slog och slog. Boken består bara just av dessa första meningar.

Det vi får läsa är en kör av röster som vittnar om mäns våld mot kvinnor. Vittnesmål om brutala övergrepp, skam, rädsla, normalisering av kränkningar och förnedring.
Men boken vittnar också om en önskan att få stopp på eländet. En förhoppning att kunna säga nej, och kanske framför allt en förhoppning om att kunna sluta att se sig själv genom andras ögon.
Den här boken väckte stor uppmärksamhet i Frankrike när den gavs ut där. Förhoppningsvis ger den andra utsatta modet att säga stopp.
Låna boken i Gotlib.

/leif

Öppna din dörr för bilderboken

Jag vill ge några tips på hur man som förmedlare av bilderböcker till barn (exempelvis förälder eller lärare) kan nå ut på ett bättre sätt.

Det är dumt att tro att alla bilderböcker är för alla barn. Men att massproducerade bilder ofta är lättare för barn att ta till sig beror nog främst på att de syns överallt och hela tiden. Så tiden har betydelse. Allt annorlunda behöver extra tid för att få fäste i våra själar, men när det väl är på plats brukar det kunna berika. Ett knep är att läsa en lite svårare bok mellan två lätttillgängligare. Ett annat knep är att låta böcker ligga framme så att barnen kan bläddra i dem på egen hand. Låna om och om igen är också av betydelsefulle för att ge det obekanta en möjlighet att bli bekant.

Genom att ge barnen tillgång till en mångfald av olika slags bilderböcker så lägger du en grund för att de ska kunna känna sig inbjudna i tolkandet av olika slags konst. Oavsett vad de sedan väljer så är valet alltid friare för den som känner sig innesluten än den som känner sig utesluten.

Om du utgår från att ett barn inte gillar en viss slags bilder så säger du samtidigt att deras estetiska sinne är färdigutvecklat eller kanske oföränderligt, eller också ljuger du bara och utgår ifrån dig själv.

I dag finns en del svårare böcker om olika slags problem, exempelvis har Gro Dahle och Svein Nyhus gjort en bilderbok som heter Den arge och som handlar om en aggresiv far. Många har uppfattningen om att exempelvis den boken skall läsas speciellt just för barn med en arg far och att det kan vara för jobbigt för andra barn. Så behöver det inte alls vara, eftersom barnen inte har samma referenser som vuxna kan man utgå från att deras läsning skiljer sig från den vuxnes. Bilderboken kan vara ett bra sätt för barnen att få tillgång till saker som finns i samhället, även om de inte själva är utsatta för det.

Förtroendet mellan barn och förmedlare är viktigt. Bilderbokens bästa lockelse är det lustfyllda läsandet. Även om barn kanske inte alltid kan tolka dubbla eller dolda budskap så är de duktiga på att känna av dem. Allt för stor förnumstighet kan därför vara ett hinder för den goda läsupplevelsen. För att förhindra detta är det viktigt att också låta barnet välja själv och helt själv, inte försöka styra in på det ena eller andra, utan visa förtroende för barnets val och låta det utveckla sin egen smak, samtidigt som man också som sagt öppnar dörrrarna för mångfalden. För att slippa en krock med de man själv vill förmedla och det barnet vill låna så låna mycket. Du kan sammanlagt låna femtio medier på ditt kort. Mitt råd är att låna mellan 10-15 bilderböcker vid varje biblioteksbesök. Om ni inte hinner läsa alla spelar absolut ingen roll, barnet kanske har hunnit bläddra i dem och de har i alla fall synts.

/Karin

Kjolen: frihet eller fängelse?

Kjolen: frihet eller fängelse? är en betraktelse över kjolens historia , ur främst ett franskt perspektiv, av Christine Bard. Hon är professor i nutidshistoria vid Angers Universitet och hon har skrivit ett flertal böcker om feminism och kvinnohistoria.
I slutet av 1700-talet slutade männen att klä sig pråligt. De skulle ha funktionella kläder. Men kvinnorna stängdes in i opraktiska kläder. År 1800 förbjöds Paris kvinnor i en förordning att klä sig som män (en bestämmelse som formellt gäller än idag - även om den inte tillämpas). Kjolen blev en symbol för kvinnlighet vilket var liktydigt med brist på makt.
Under början av 1900-talet började debatten på allvar om en reformering av kvinnans kläder. Men det skulle dröja ända till 1960-talet innan skillnaderna mellan könens klädsel luckrades upp. Byxan som hade varit en symbol för mannens frihet och och makt började bli ett allmänt accepterat plagg för kvinnor både privat och i arbetslivet.
Traditionellt har det varit än mer tabu för män att klä sig som kvinnor. Men enligt författaren börjar allt fler män hävda sin rätt "att slippa byxans tyranni". De menar att männen måste få samma valmöjligheter som kvinnor vad gäller klädseln.
På senare år har det också blivit en renässans för kjolen då den fått status som en symbol för frigörelse. Ett franskt uttryck för motstånd mot den muslimska förortskulturen ,som föreskriver att kvinnan ska skyla sig med slöja och långbyxor. Kjolen blir då alltså en symbol för kvinnors rätt att klä sig som de själva vill.
Låna boken i Gotlib.

/leif