Stilsmarta Sofia

I boken Modemanifestet: de stilsmartas handbok presenterar modejournalisten Sofia Hedström ett alternativt sätt att tänka rörande stil och mode. Boken är förpackad i en läcker layout, och späckad med läckra foton av Anna Schori.
Vi får följa Sofia när hon under ett år avstår från att köpa några som helst kläder. Hon visar hur vi istället på ett roligt och enkelt sätt kan skapa en egen, moderiktig klädstil med de kläder vi i redan har i våra garderober.
Bokens andra del består av en receptsamling där vi får möta 51 olika personer som kommer med tips på hur vi kan göra om våra gamla paltor till stilsmarta kläder.
Några inslag som sticker ut är Alina Tenser som gäver ned sina t-shirts och låter dem ligga tre månader i marken,samt Joanne Sharrow som badar sina gamla underkläder i vin.
Men det här är inte bara en rolig guide för återbruk av kläder,författaren vill också väcka debatt. Hon tar upp allvaret bakom modeindustrin och konsumtionshysterin, och förhoppningsvis får boken oss läsare att tänka till lite grand.
Låna boken i Gotlib.

/leif

Aneröd på Kortedala bibliotek ikväll!

Ikväll kl. 19.00 gästas Kortedala bibliotek av Renzo Aneröd, dokumentärfilmare och författare till romanerna Löftet, Vildsvinet och Fiender. Han tar upp ämnen som utanförskap, nynazism och kriminellas vardag.

I samarbete med ABF Göteborg

Välkommen!

Veckans fråga

I förra veckan frågade vi vilken bibliotekariens viktigaste funktion är och svaret blev: att ge bra boktips. Det förpliktigar! I veckans fråga undrar vi om du tänker rösta i omvalet till landstingsfullmäktige?

Valborg stängt

På Valborgsmässoafton lördag 30 april är Gamlestadens och Kortedala bibliotek stängda.
Passa på att låna hem böcker och film eller musik i veckan!

Jag älskar dig inte

Christina Stielli debuterar med romanen Jag älskar dig inte. Huvudperson är Lotten som älskar sin man och sina barn högt. De lever ett behagligt övre medelklassliv, och har ett gammaldags förhållande där han är familjeförsörjare och hon står för markservicen.
Hon kompromissar och undertrycker sina egna behov för familjens skull.Men det räcker ändå inte. Hennes man deklarerar frankt en dag att han inte har några känslor för henne. Hon kämpar för att hålla ihop familjen och försöker bättra sig för att han ska bli nöjd.
Maken är en riktigt hemsk manipulativ psykopat som trycker ned och förnedrar henne. Men hon är så nedbruten, och i total avsaknad av självkänsla, så hon ser honom som den perfekte maken. När han så slutligen lämnar henne för en annan så rasar hela hennes tillvaro samman.Hon fortsätter att älska honom fast han beter sig som ett själviskt svin. Hon har blivit så beroende av sin plågoande att hon inget hellre vill än att vara kvar med honom.
Lottens väg tillbaka blir mödosam, men hon får hjälp av ett par goda vänner.Först så vill hon hämnas på sin exmake och förstöra hans liv precis som han förstörde hennes. Men så småningom finner hon en väg till ett nytt självständigt liv.
Låna boken i Gotlib.

/leif

Jag är kär i Pomelo

Böckerna om den lilla elefanten Pomelo är något särdeles fantastiskt. Pomelo är alltså en pytteliten elefant och har synts i Pomelo den lilla elefanten och Pomelo är kär, skapade av Ramona Badescu och Benjamin Chaud. Nu har det kommit en ny bok som heter Pomelo blir stor. Pomelo som förr var lika liten som jordgubbarna och den minsta potatisen har växt. Ja inte till en normalstor elefant, men helt plötsligt är han större än myran och maskrosen. Denna upptäckt får Pomelo att känna sig annorlunda, han får lust att göra något stort. Men vad innebär det egentligen att växa? Måste man göra andra, mindre roliga saker? Är det rent av så att man gillar andra saker än tidigare? Tänk om han växer ojämnt? Det är både bra och dåligt att växa. Vad händer om han växer ur berättelsen? Sådana saker funderar Pomelo på. Och han gör det med en charmig lekfullhet som känns igen i små barns världsuppfattning. Det finns något i dessa berättelser som påminner om Saint-Exupéru's Lille prinsen, när det kommer till det naiva utforskandet.

Vissa bilder är samtidigt enkla och uttryckfulla medan andra är otroligt detaljrika. Badescu och Chaud lyckas på ett utmärkt sätt integrera text och bild. Texten är fåordig men innehållsrik och Badescu och Chaud tar upp existensiella frågor som säger något om världen både för barn och vuxna. Detta är helt enkelt en bilderbok som passar alla åldrar. Låna den här.

/AnnaJ

Ny serie; Veckans pausfågel på biblioteket

I dag, inspirerad av påskens kycklingar och höns startar vi en ny serie här på bloggen där vi presenterar olika fåglar på biblioteket. I dag börjar vi med Skatan, som lever på andras olycka och ser till att skydda sitt bo från störande inkränktare. I fågelserien kommer ni möta både låntagare, personal och politiker. Väl mött och förresten, Glad påsk!



Anna J och Karin

Rotbarnet

Denna bilderbok är en lite mörk och magisk saga som passar både stora och små även om målgruppen främst är barn mellan 3-6 år. Rotbarnet är skriven av 2010-års ALMA-pristagare Kitty Crowther. Crowther använder sig av färgpennor och tecknar i en skarp och mörk stil som inbjuder fantasin. I varje bild finns ett djup som sätter igång ett sökande bortom det som faktiskt syns. Vad finns bakom kröken, bland träden i fjärran, i tunnelns slut? Den handlar om Leslie som bor i en skog som ryktas ligga vid världens ände. Leslie följer med bössan i hand efter spåret av en räv som äter upp hennes hönor. Denna resa kommer att förändra hennes liv. Räven leder henne längre och längre in i skogen, in i älvornas land. Där stöter hon på en ensam liten varelse, en så kallad rotvarelse. Rotvarelsen är som ett litet barn, ett barn som har tappat bort sina föräldrar. Detta möte blir ett sällsamt sådant och ingen av dem går ut ur det oförändrad.

Rotbarnet är inte bara otroligt skickligt tecknad utan också välskriven och i orden och mellanrummen ryms en hel värld. Läs den tillsammans med någon och läs den sedan om igen.

/AnnaJ

Veckans fråga!

Förra veckan frågade vi vem som skriver/skrivit den bästa poesin och Sonja Åkesson vann med en röst över Lina Ekdahl och Tomas Tranströmer på delad andra plats. Nu undrar vi och förmodligen hela biblioteksvärlden med oss: Vad är den viktigaste funktionen med en bibliotekarie? Svara i undersökningen bredvid-->

/AnnaJ

Stängt i Påsk

I Påsk håller biblioteken i Östra Göteborg stängt f o m Långfredag 22 april t o m Annandag Påsk måndag 25 april.
Skärtorsdag 21 april stänger biblioteken kl 15.

Personalen önskar Glad Påsk!

Ångestnatt för de små

Dahle och Nyhus väjer inte för tunga ämnen. Deras God natt, natt från 2010, biblioteksklassad som poesi för börja-läsa-åldern. Dikten är skriven i konventionell katalogform - frasen God natt inleder varje diktstrof. Boken börjar finstämnt med "God natt då solen som packar ihop sina strålar och lägger ner dem i en låda och skjuter in lådan i byrån (...)". Finstämt, men kanske inte helt ofarligt? Nu har jag visserligen läst hela boken och är färgad av helhetsintrycket men tycker att bilden av en byrålåda som stängs känns lite klaustrofobisk. In i dikterna smyger sig sakta i en ton av ensamhet, av otrygghet och ångest. En matta bredvid sängen är det enda som håller en sällskap på natten. Ett hus som har väggar som rör sig. Korta men koncetrerade rader i dikten:

God natt till alla

som har låst in sig

på toan

och inte vill ut

Bilderna bidrar till ångestladdningen med sina grova tuschpenseldrag och den heltäckande jämnblå-grå färgen som ligger över sidorna. Den gula färgen på varje sida som bland annat är hudfärg och ljus (månen, lampor, en fot, ett glas) får knappt plats utan lyser som små ensamma sjok på sidorna. I hörnen lurar odefinierade skugg-fläckar. I toalettdikten syns månen i ett litet fängelselikt fönster och speglas i vattnet i toalettstolen. Här är det inget romantiskt månljus precis. På en annan bild ett ansikte där munnen är ett stort svart hål, ett skri i natten. En diktsamling full av svåra känslor, som kanske kan hjälpa barn med svåra upplevelser att sätta ord på dem. Och på slutet vänder det: det ljusnar och dikten får mer drag av konventionell vaggvisa igen, vilket känns skönt. Men den läses med fördel i sällskap. Och bör inte läsas som en vaggvisa! Och jag skulle säga att detta är en diktsamling som lika gärna kunde stå på vuxenhyllan. För att den är allmängiltig - som bra poesi är.

/malin

Jordens herrar

Pelle Strindlund är en pacifistisk aktivist i freds- och djurrättsrörelsen som tidigare varit medförfattare i olika böcker om etik, livsåskådning och politik. Nu är han aktuell med boken Jordens herrar: slaveri, djurförtryck och våldets försvarare.
Han jämför argumenten för, och hanteringen av, slavar på 17- och 1800-talet med den nutida exploateringen av djuren. Han finner stora likheter i hur slavar och djur hanteras, och även i hur brutaliteten legitimeras. Motståndarna förlöjligas och bekämpas också på likartade sätt, och beskylls för att vara farliga fanatiker. Förtrycket av djur, hävdar han, har varit en ideologisk modell för att förtrycka människor. I sin bok koncentrerar han sig på förslavandet av afrikanerna, och den debatt som då ägde rum i England och USA. Slaverietet sades vara moraliskt försvarbart, tex genom att det påstods vara inrättat av Gud. Exploateringen ansågs ekonomiskt nödvändig och sades skapa arbetstillfällen. Man påstod tom att det ledde till att slavarna fick bättre liv(!).
Boken kan väl sägas ha tre huvudteman. Först behandlar författaren försvaret av slaveriet. Sedan går han igenom försvaret av exploateringen av djuren. Slutligen lägger han fram sina egna idéer kring utnyttjandet av djuren.
Det är en stark bok med många obehagliga sanningar, där vi bla får läsa om hur brutalt och skoningslöst djuren behandlas i animalieindustrin.Pelle Strindlund menar att djurs- och människors intressen inte står emot varandra. Tvärtom skulle vi människor också vinna på djurens frigörelse. Vidare hävdar han att liksom tidigare generationer kunde göra sig fria från barbari, så går det att förändra den här tyranniska ordningen med.
Låna boken i Gotlib.

/leif

Sanne Näsling går inte av för hackor

Många av oss som läst mycket hela livet har haft en period i livet då vi fastande starkt för fenomenala formuleringar i de böcker som vi läste. Det var ord som lyfte, visade världen från en annan tillvaro. När man arbetar som bibliotekarie mot barn och ungdomar så blir man emellanåt överröst av just den här typen formuleringar som bubblar i sina unga entusiastiska läsare.

Jag har läst en ungdomsbok som faktiskt gör mig lycklig på grund av sitt enastående språk. Den debuterande Sanne Näsling har redan hittat en formel för att utnyttja den lust för segrande formuleringar som ungdomar så ofta har. Ändå blir det inte det minsta överlastat eller patetiskt, utan snyggt och njutbart. Det blir också en bok som inte kan tävla med något annat medium eftersom det är just formuleringarna som gör det.

Under läsningen kommer jag också att tänka på Charles Baudelaire och hans förmåga att skildra föruttnelse på ett vackert sätt. För historien som berättas är tragisk. Huvudpersonen Mary lever med sin mamma. Pappan dog i en trafiklolycka innan Mary föddes. Mamman har träffat en ny man som har flytta hem till dem och Mary känner sig övergiven. Mary bästa kompis Lovely mår väldigt dåligt, har panikångest, orkar inte alltid gå till skolan och verkar ha varit utsatt för övergrepp. Mary och Lovely skapar med hjälp av språket en alldeles egen värld, som ett skydd mot vuxenvärlden.
Boken finns att låna här.
/Karin

Veckans fråga

I förra veckans fråga undrade vi vem eller vilka man helst vill se på de nya sedlarna. Omröstningen vanns av Nina Hemmingsson och Ingrid Segerstedt-Wiberg kom på andra plats. Bra förslag tycker vi! I denna veckans fråga undrar vi med anledning av Tomas Tranströmers 80-årsdag, vem som är er favoritpoet? Bred fråga så kom gärna med egna förslag!

Skryt; på Gamlestadens bibliotek väljer en del att fira sina födelsedagar

I går firade Herr Vogelmann sitt 70-årskalas på biblioteket. Han är en trogen stammis och tyckte det passade att bjuda andra stammisar och oss på tårta.



/Karin

GRATTIS Gyrðir Elíasson till Nordiska rådets litteraturpris för novellsamlingen Milli trjànna som betyder bland träden. Boken kom 2009 och är en av fyra titlar som Elíasson gett ut. Tyvärr finns det ännu ingen översatt till svenska att låna på biblioteken i Göteborg, men jag gissar att det blir ändring på det snart.

Läs juryns motivering och mer om priset här.

/Anna

Foto: Robert Ahlbom / Forflex

Den jag var

En tonårskille i England på sextiotalet har blivit relegerad från ett par internatskolor. Han passar inte in i standardmallen - han är inte framstående i något särskilt ämne, kommer inte från någon framstående familj, ser rätt alldaglig ut, har inga särskilda ambitioner i livet. Nu har han kommit in på ytterligare en skola och han ser inte särskilt mycket fram emot vistelsen. Skolan är för övrigt mycket lik de förra han gått på - genomsyrad av penalism och hierarkiska strukturer. Men en dag när eleverna är ute på hårdexcercis (långlöpning längs stranden) och han (namnet förekommer endast en gång i boken och jag har lyckats glömma bort det) faller ihop och kommer efter de andra, möter han en uppenbarelse som får honom att tappa andan. Det är en kille i hans egen ålder, vacker som en gud. Finn, som pojken heter, bor ensam i ett ruckel på stranden. Han är ensam i världen efter att hans mormor gått bort. Han livnär sig på fiske och på att hjälpa till på den lokala marknaden. Finn kan inte glömma honom. Han gör allt han kan för att smita till Finn, vilket inte är det lättaste. Men han lyckas. De blir vänner. En tafatt och blyg kärlek spirar. Men problem tillstöter när huvudpersonen åker fast och Finns hälsa försämras. Detta är en vacker skildring av tonårslivet, av att vara vilsen i sig själv och sina relationer. Kärleken till Finn är tabubelagd och samtidigt helt naturlig i den helmanliga världen som internatet utgör. Berättelsen innehåller dessutom ett triangeldrama som får tragiska konsekvenser. Tyvärr blev jag lite besviken över upplösningen av boken som går i mer konventionell riktning. Jag ska dock inte avslöja mer än så. Slutet tar sig dock tycker jag. Detta är en berättelse där mycket är skrivet mellan raderna och där filosofiska tankegångar fått stort utrymme. Initialt tycker jag illa om huvudpersonen som faktiskt framstår som ganska osympatisk men allt eftersom berättelsen fortskrider vrids perspektivet om - vidgas. En spännande, vacker och ovanlig kärleksberättelse med drag av klassisk dramatik. Av författaren Meg Rosoff som även skrivit Justin Case och Så har jag det nu, som jag inte läst men nu vill läsa, min ovana trogen att läsa böcker i fel ordning :) /malin

Misslyckat självmord i Mölndals bro

Misslyckat självmord i Mölndals bro är en svartvit serieroman av Linda Spåman. Den börjar brutalt, på de tjugofem första sidorna försöker hon ta livet av sig med tabletter, vodka, rep och kniv.
Men hon vaknar, djupt besviken upp på sjukhusets psykavdelning. Där vill hon bara hem och försöka igen. Läkarna tror dock inte på hennes försäkringar att hon mår bra så hon blir kvar, och hon äcklas och skräms av de andra patienterna.
Hennes cyniska kompis Hanna besöker henne ibland. Fast hon försöker inte direkt muntra upp Linda, snarare tvärtom. Tex så bannar hon Linda för att hon inte använde en plastpåse också.
Det är en ganska enkel historia, i botten finns en olycklig kärlek mm. Men vi får inget djupare porträtt av Linda. Utan det känns som ännu en i raden av alla självbiografiska serier om unga kvinnor som lider av depression och självhat.
Om det inte vore för de fantastiska teckningarna, och det stora, snygga formatet . Det är spretiga, expressiva och klaustrofobiska teckningar, som ofta är medvetet fula och slarviga, och som förmedlar en känsla av naiv smärta.
Linda Spåman är konstnär och illustratör och hon har en magisterexamen i tillämpad konst. Hon skriver i flera fanzines och deltar i olika konstprojekt, bl a Perverskroki.
Låna boken i Gotlib.

/leif

Visa & Poesi 14 april Gamlestadens bibliotek

14 april kl. 19.00 är det dags för vårens sista Visa & Poesi på Gamlestadens bibliotek

Denna gång bjudes på:

Küchler, Jensen och Lund – misstolkar Kjell Höglund

Frida Struttu Johansson-Bohlin – estradpoet, nyss utkommen med diktsamlingen "I mellanrummen"

Stina Solstråle Svanholm – livssångerska, ger en konsert-performance-föreställning-föreläsning-ståupp-live-dokusåpa-personlig-berättelse från utbrändhetens landskap.

Därefter Öppen Scen

Fri entré

Visa & Poesi – ett samarbete mellan Gamlestadens bibliotek och ABF Göteborg

/Per

Lite mer om artisterna med deras egna ord, hemsidor och clip:

Lillemor Küchler

Maria Lund

Küchler, Jensen och Lund misstolkar Kjell Höglund. ”Vi är en tillfällig trio sammansatt för detta unika tillfälle till att föra ut Kjell till folket! Vi har valt, vrakat och tillslut plockat upp ett gäng av hans visor, där humor och gravallvar samsas. Såhär blev det!”

Originalet: http://www.myspace.com/kjellhoglund

Frida Struttu Johansson Bohlin:

www.facebook.com/FridaStruttuShantiBohlin

http://struttus.blogspot.com/

Stina Solstråle Svanholm:

www.myspace.com/stinasolstrale http://www.myspace.com/stinasolstrale/blog

En korsning mellan konsert-performance-föreställning-föreläsning-ståupp-live-dokusåpa-personlig-berättelse. Med sin egen historia som ram och med sång gitarr, piano och whiteboard till hjälp slussar hon åskådaren runt i utbrändhetens landskap på ett både varsamt, all-varsamt och skäm-t-samt sätt på samma gång.

Stina Solstråle Svanholm skalar lager för lager, som en lök, igenom rädslor o andra kusligheter, in till själva kärnan, vår innersta dyrbara Längtan.

Drottning Stina Viktoria Solstråle Svanholm på Gamlestadens bibliotek - Tors 14/4 kl 20.15

Så var det dags igen! Välkommen att följa med på ännu en sol- och månskensresa ända in till djupet av din själ. Eller min själ, kanske är det samma sak, vad vet jag?? Med Drottning Stina Viktoria Solstråle Svanholm vid rodret vet man aldrig riktigt vart kosan styr, men en sak lovar jag er - till slut så kommer vi hem :-)

Här kan du kika på klipp från i höstas på Kafé Zeppelin. Föreställningen är under ständig utveckling/förändring, sprillans färska låtar utlovas. Vi ses på bibblan, KRAM

http://www.youtube.com/watch?v=YIkzspk1vGM http://www.youtube.com/watch?v=thbdp-bOAnk http://www.youtube.com/watch?v=SPnppCQQvcg&feature=related http://www.youtube.com/watch?v=ZChN4Ui4Zmk http://www.youtube.com/watch?v=7HAUVhaP5dg&feature=related http://www.youtube.com/watch?v=1xcs-qX-CXU http://www.youtube.com/watch?v=F1eU28u7p_0

följ eventet på fb: https://www.facebook.com/event.php?eid=115134995233004#wall_posts

Mediababe

Mediababe: nio steg till framgång med hjälp av media är en bok av Jaqueline Kothbauer. 10 förebilder som själva använt media för att bli framgångsrika ska fungera som förebilder och coacha läsaren till framgång.De intressantaste medverkande tycker jag är RFSL´s ordförande Ulrika Westerlund och EU-ministern Birgitta Ohlsson. Fast de andra har också en hel del matnyttigt att komma med.

Aldrig tidigare har det funnits så många media att synas i. För att lyckas säger författaren behöver du engagera publiken. I den här handboken får vi lära oss hur. Hon har en vision om att alla kommer att vara bloggare i framtiden.Lika viktig som social kompetens är idag kommer medial kompetens att vara framledes, menar hon. Med en blogg kan vi bygga relationer, och det oavsett vad vi sysslar med. För att få den att växa och bli riktigt stor ska vi lära oss vad media behöver och vill ha. Då kan den bli en språngbräda som leder till att vi kan försörja oss på det som en gång bara var ett intresse.

Men det behöver inte nödvändigtvis handla om att tjäna pengar eller att bli berömd. Metodiken fungerar lika bra för att väcka opinion för ett altruistiskt syfte, hävdar författaren. Hon menar också att kvinnor har ett stort försteg gentemot män när det gäller att svara mot framtidens behov, då de helt enkelt är bättre på att bygga relationer än vad män är.

Författaren har också en blogg.

Låna boken i Gotlib.

/leif

Biblioteksentreprenören Karin Björklunds recept mot flumbiblioteket

Här ger vi helt enkelt ett tips om hur vi får ett enklare bibliotek:

Anna J och Karin

Otäck

Jag har läst Splitter av Charles Benoit. Det är en intressant och spännande ungdomsbok om en femtonårig amerikansk kille som heter Kyle. Han kallar sig hoodie och bär alltid svarta huvtröjor. Boken är skriven i du-form och har ett fenomenalt träffsäkert språk. Kyle är defentivit en cool och ganska smart kille som är van att behandlas som skit eftersom han vanligtvis inte gör vad som förväntas av honom utan oftast precis tvärtom (jag säger inte att det är okej utan att det är så det är i Kyles fall). Det känns sorgligt men räddas upp något av vem Kyle är och hur han tänker. Förmodligen är det språkets suveränitet som gör att att det fungerar med duformen. I detta finns en del intressant att fundera över. Är det vad en människa gör som avgör vad hon blir bedömd för eller hur hon formulerar vad hon gör? Och vad är egentligen språk och hur bryter man igenom det? Genom att köra en knytnäve genom en glasruta? Eller är det bara ett annat språk? Men i en presentation för ungdomar så skulle jag självklart inte prata så här flummigt om boken. Då skulle jag bara säga att det här är en otroligt spännande bok om Kyle, en femtonårig kille som är lite på driv, är olyckligt kär. En dag börjar en ny kille på Kyles skola, han heter Zack och har precis blivit relegerad från en privatskola. Zack är belevad men ändå väldigt märklig och inte särskilt snäll. Mer eller mindre motvilligt blir Kyle kompis med Zack. Det är en bok om faror, rädslor och kärlek, i en knivskarp och förförisk blandning. Boken kan lånas här Karin

Veckans fråga

Förra veckan frågade vi om de nya jobben i bilfabrikerna innebär en satsning på kommunal offentlig sektor i Göteborg. Flest trodde att det varken skulle göra från eller till. Tiden får utvisa... Idag fick vi reda på vilka celebriteter som ska pryda de nya sedlarna. Dag Hammarsköld på 1000-lappen, Birgit Nilsson på 500-lappen, Ingmar Bergman på 200-lappen, Greta Garbo på 100-lappen, Evert Taue på 50-lappen och Astrid Lindgren på 20-lappen. Tycker du det är ett bra val av personer eller vilka hade du viljat ha i plånboken? Svara på veckans fråga till höger --->

/Anna & Malin

Feministisk bokcirkel läser Den stulna romanen

Nawal El Saadawis bok Den stulna romanen känns verkligen aktuell i och med revolutionen i Egypten. El Saadawi har 80 år gammal själv deltagit i demonstrationerna, tidigare suttit fängslad för sin kritik av regimen och Den stulna romanen är bannlyst i Egypten. Och det är sannerligen ingen förskönande bild som författaren målar upp. Här får både det ena och det andra sig en regäl dänga, allt från religioner, patriarkatet, rika, USA, män, mediavärlden, ja hela Egyptens styrande klass. Detta resulterade i engagerade diskussioner i gårdagens bokcirkel.

Först och främst så är det en bok som de flesta gillade mycket på grund av språket, engagemanget och att den är ganska annorlunda. Språket är lyriskt och präglas av tidsväxlingar och upprepningar, man leds från en karaktär till en annan, från ett minne till nutid till fantasi. Detta var något som många uppskattade eftersom det finns ett flyt i berättelsen och det är ett annorlunda grepp. Andra hade dock svårt att komma in i boken och störde sig ganska mycket på de talrika upprepningarna. Alltså både spännande och svårt. Det märks att Saadawi är engagerad och arg, vilket ibland tyvärr resulterar i lite väl många kängor som ska riktas. Beskrivningen av Egypten, islam och män är ganska nattsvart. Ingen av karaktärerna är särskilt sympatisk. Annars var de flesta eniga i att det är en välsriven och oerhört instressant bok. Det största minuset med den är dess ganska schablonartade och platta karaktärsbeskrivningar. De få karaktärer som visade lite mer försonande drag försvann i periferin. Alla rika beskrivs som depraverade och onda medan de fattiga beskrivs som hjältar och goda. Männen beskrivs mest som svin. El Saadawi tar upp de stora religionernas patriarkala struktur och hon är överhuvudtaget väldigt kritisk mot det fundamentalistiska egyptiska samhället och visar på hur makt korrumperar. Karaktären Zina, den fattiga oäktingen med fantastisk sångröst är smått övermänsklig och agerar snarare som symbol för det rena och äkta än som en karaktär av kött och blod.

Vi funderade en del på vad författaren vill säga med slutet? Vann mannen ändå, eller är han bara korkad då han egentligen sätter krokben för sig själv? Slutet gav tyvärr inte den förlösning som det byggdes upp mot, men det är å andra sidan lite likt livet. Kan man kanske sammanfatta Den stulna romanen som en slags högaktuell, feministisk, magisk diskbänksrealism?

/AnnaJ

En bok om tonårskärlek

För ett tag sedan läste jag Regn och Åska av Håkan Lindquist. Det är en ny ungdomsroman som det ännu inte finns så många exemplar av på biblioteken i Göteborg (men fler skall det bli, jag skall köpa in ett exemplar till Gamlestaden i dag). Det är en ömsint och väldigt nyanserad berättelse om en kille som blir ihop med sin första kille. Huvudtemat i romanen är själva kärlekshistorien mellan Rein och Oskar (därifrån kommer titeln, Rein betyder regn och Oscar låter som Åska), men där finns också mycket annat intressant; som kulturskillnaderna mellan Estland och Sverige, Oscars förhållande till sina föräldrar och hur han blir den modige förebilden för sina kompisar som ännu inte varit tillsammans med någon. Men det bästa med romanen är kanske att det är kärleken som får vara i centrum. Vilket kan behövas som komplement till alla romaner som problematiserar den homosexuella kärleken just för att den är homosexuell. Boken finns att låna här Karin

Mig blir du snart kär i

Nanna Johanssons andra seriebok heter Mig blir du snart kär i. I den skärskådar hon den rådande narcissimen. Det är en uppgörelse med den medelålders vite mannens självcentrerade världsbild. Liksom i debutboken Fulheten vänder hon på könsrollerna. Hon visar på hur vi ständigt matas med heteronormen. Men kanske framför allt skildras dråpligt hur egocentriska vi lätt blir i nära relationer, och därigenom inte ser den andres behov. Exempelvis får vi i en obetalbar sekvens se hur Nanna Johansson själv på äldre dagar, med en framgångsrik författarkarriär bakom sig, utnyttjar unga studenter och drar sig tillbaka med en fyrtio år yngre man som passar upp på henne.Tv serier som 2½ män får sig också en rejäl känga. Det här är vasst, vulgärt och stundtals våldsamt roligt. Låna hennes böcker här.

/leif

En aprilsaga

Många med mig har fängslats av Elsa Beskows sagovärld genom åren. Jag hade tillfälle att se utställningen om henne på Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn häromåret. Det var både roligt och intressant att göra en närmare bekantskap. Om alla sagorna "håller" än i dag är svårare att svara på, men många anses tidlösa och de lånas en hel del.

Några som ställdes ut kändes lite omoderna. De fantasifulla målningarna gjorde dock ett stort intryck.

"En aprilsaga" tillhör dem som är läsvärda, tycker jag. Den sätter igång fantasin om blommor, natur och väder. April spelar oss ett spratt.

Precis som i verkligheten.

CalleL