Veckans ord ; pennalism

Pennalism är ordet i ropet efter skolinspektionens polisanmälan av Lundsbergs skola, en värmländsk internatskola för högstadiet och gymnasiet. För mig som är uppvuxen i Värmland och därför fått ta del av debatter i lokalpressen , hört skvaller och upprörande vittnesbörder från skolan så gott som hela mitt liv så har pennalism och Lundsberg kommit att bli synonymt, men så enkelt är det förstås inte.

Enligt Nationalencyklopedin betyder pennalism: utmärks av att äldre eller starkare elever skadar eller kränker yngre genom fysiskt våld eller hot om våld och att de starkare tvingar till sig fördelar.

I Elof Hellquists etymologiska ordbok kan man läsa att ordet kommer från ordet pennal, som var detsamma som nybliven student men som utvecklades till penal och blev ett slags okvädningsord för nykläckta studenter. Ordet kan ledas till penna och har sitt ursprung i att de nya studenterna ansågs vara överdrivet noga med att ha med sig skrivdon, alltså pennor till föreläsningarna. Pennalism förbjöds redan under Karl XI: s tid, alltså på 1600-talet.


/Karin

Tårtan, 70-talet och jag

Tårtan är ett barnprogram från 70-talet som med åren har blivit ett kultprogram. När det sändes var det lika älskat som hatat. Jag minns att jag tittade på det men tycket nog inte så värst om det. Svartvitt var trist även om jag fnissade åt prutthumorn. Men det fanns ju inga kanaler att zappa mellan! Idag tillhör jag de som blir lite nostalgiska och det var kul att läsa första delen i boken där Johan De Geer reflekterar och berättar om inspelningarna och världshändelser runt omkring. Mittenpartiet består av foton från inspelningarna, vilket också var kul att se. Sista delen av boken består av tv-seriens dialog. Den skulle jag lika gärna kunna vara utan men jag förstår att de inbitna Tårtanfansen kommer uppskatta det om de inte redan kan hela dialogen. Texten till signaturmelodin finns såklart också med och den är fin att sjunga på.

Socker, grädde, nötter och mandelflan. Och så sist, men
inte minst, en liten ros av marsipan. Smörkräm, krikon,
snabbkräm och gott gelé. Frasses deg och en flaska saft -
och så en liten klick med sylt.

Låna Tårtan, 70-talet och jag HÄR.

/Anna

Vinterläsning och julklappstips

Även om julhelgen inte bjuder på så många extra lediga dagar i år, har många av oss ändå lite extra tid för läsning. Dessutom har vi i Sverige av någon anledning en tendens att hålla oss inomhus den här tiden på året, och vad passar då bättre än att kura i soffhörnet med en kopp varm choklad, en hög pepparkakor och en riktigt bra bok? På torsdag 1 december har personalen i Kortedala bibliotek laddat upp med sina allra bästa lästips, och det kommer att handla om böcker för alla åldrar från bilderböcker via ungdomsböcker till romaner och facklitteratur för vuxna. Allt garanterat njutbart, presenterat av entusiaster som alla brinner för litteraturen. De flesta böckerna som vi pratar om är alldeles nya, och det finns förstås möjlighet att låna de presenterade böckerna eller, om andan faller på, något annat som du får lust att läsa.

Kortedala bibliotek torsdag 1 december kl 18.00
/Eva

The Magician King

The Magician King av Lev Grossman är uppföljaren till The Magicians. Boken utspelar sig några år efter förra och magikerkungen är förstås Quentin, kung över det magiska landet Fillory. Det är svårt att skriva om denna utan att avslöja för mycket om handlingen i förra. Det är i alla fall inte lönt att läsa The Magician King om man inte läst första boken, så har du inte gjort det så är det dags nu! Så, är det gjort? Ja, var så god, då kan du fortsätta läsa.

Quentin är alltså kung av Fillory tillsammans med tre andra elever från Brakebills, skolan för magiker. Man kan säga att Quentins alla drömmar gått i uppfyllelse. Men ändå är han inte riktigt nöjd. Han är uttråkad av det förslappade livet som kung och suktar efter lite äventyr. Vid en jakt sker så ett mystskt och oförklarligt dödsfall vilket blir upptakten till Quentins stora äventyr. Magin i världen håller på att försvinna och det blir upp tll honom att försöka rädda den. Tillsammans med Julia, en av Fillorys drottningar, hamnar han dock lite på avvägar, då de båda helt plötsligt förpassas tillbaka till verklighetens Brooklyn. Nu måste de försöka hitta ett sätt tillbaka till sitt älskade Fillory.

OK, vad är det som är så bra med denna serie? Tänk magi, magikerskola, Narnia och Harry Potter i en mörk tappning parat med Den hemliga historien för nördiga vuxna. Här handlar det inte om någon mysig sagokänsla, här är det ganska rått och otrevligt. Men så välskrivet, smart och spännande och med intressanta karaktärer. I The Magician King introduceras en ny röst i och med Julia som ju bara var en sidokaraktär i första boken. Julia kom aldrig in på Brakebills utan förde en egen kamp för att lära sig magi. Om allt detta får vi veta i The Magician King. Att lära sig magi på egen hand har krävt en hel del uppoffringar och Julia har fått betala ett alldeles för högt pris.

Jag tänker mig att om det skulle finnas magi i världen, ja då skulle det se ut ungefär så här. Magisk diskbänksrealism på gott och ont. Åhh hur länge måste en vänta på fortsättningen?

Låna The Magician King här.

/AnnaJ

Fina fisken

BARNTEATER PÅ KORTEDALA BIBLIOTEK

FINA FISKEN

med Sagofen Isadora

Lördagen den 3 december kl.10.00 för barn mellan 2-4 år

anmälan till biblioteket på tel:3653085

Att passa och att passa in

Varför väljer män så sällan fritid, aktiviteter och jobb som uppfattas som feminina?
Det undersöker Sofia B. Karlsson i boken Passa och passa in: om manlighet, fotboll och utbildningsval. Boken är en del av ett projekt på Karolinska institutet vars utbildningar har en låg andel manliga sökande. Man antog att det berodde på normer om maskulinitet, och inledde ett samarbete med fotbollsklubben AIK för att lära sig mer om skapandet av dessa normer.
Karlsson har låtit ett pojklag besvara en enkät, gjort djupintervjuer och fört en gruppdiskussion med dom.
Författaren beskriver också i boken några teorier om maskulinitet samt redogör för den rådande situationen med könsbundna utbildningsval.
Fotbollens omklädningsrum ser författaren som en manlig basstation. En manlig fostringsmiljö där manlighet uttryckes genom att ta avstånd från det avvikande. Som avvikande räknas då det kvinnliga, liksom homosexuella och invandrare.
Det är i omklädningsrummet som gemenskapen skapas, man blir en i gänget. Likadant är det i arbetslivet det gäller att smälta in. Samtalen ger vid handen att rädslan för att inte passa in är en faktor för att välja bort ett kvinnodominerat yrke.
Dessutom upplever alla ett stort tryck från omgivningen att välja något lämpligt, och detta präglar till stor del deras tankar av val avseende yrke och utbildning.
Författaren menar att det behövs att vi vågar att ifrågasätta våra egna idéer om vem som passar var, samt att vi tar ansvar för att skapa sammanhang där olika typer av människor tillåts.
Låna boken i Gotlib.

/leif

"Vem..." böcker för barn av Stina Wirsén

Stina Wirsén är en svensk illustratör som är uppmärksammad för sina barnböcker. En serie böcker fulla med starka känslor är ”Vem-böckerna”, till exempel ”Vem är söt”, ”Vems kompis”, ”Vem blöder” och ”Vems mormor”. I dessa små pärlor möter vi bland annat figurerna Katten, Fågeln, Haren och Stora & Lilla Nallen alla tecknande på ett mästerligt sätt.

En favoritbok är ”Vem bestämmer”. Vilken förälder har aldrig haft en konflikt kring nattning eller kring frukostbordet med sitt barn där tålamodet sinar? Här möter vi Lilla Nallen och Stora nallen som sitter och läser tillsamman. När boken är slut tycker Stora Nallen att det är dags att sova. Nej, det är fel säger Lilla Nallen för boken börjar bara om igen. Och Stora läser den igen, men när boken är slut så är Lilla pigg. Stora bestämmer att Lilla är trött och till slut somnar de.

Vid morgonens frukost uppstår ytterligare konflikt om vem som bestämmer. Lilla vill äta glass och Stora vill att de ska äta filmjölk. Här ryms starka känslor och mycket värme mellan barn och förälder. Böckerna väcker tankar och diskussioner. Man kan lista sig till temat i böckerna genom titeln som i ”Vems kompis” där en ny nalle dyker upp och vad det innebär för gruppen och i ”Vem är arg” där nallen och katten river klosstornen och hur ledsen man kan bli när man leker.

Jag gillar att böckerna knyts ihop i positiva slut. Som i ”Vem är arg” där det slutar med att de river varandras torn men skrattar och har kul tillsammans trots att de varit både ledsna och arga på varandra tidigare. Konflikter och problem går att lösa.

Nu har några av böckerna blivit korta filmer. De går att låna på biblioteket. Igenkänningen är hög båda bland vuxna och barn. Spänningen kring dramat i böckerna och som film får även den mest bok- och TV-rutinerade tre- till femåring att sitta på helspänn.

”Vem-böckerna” rekommenderas varmt till barn, föräldrar och förskolepersonal.

/Åsa

Veckans ord - skum

Veckans ord skum är härligt mångfacetterat. En skum person är en som verkar syssla med otillåtna eller olagliga saker. Skum kan också vara en kolloid som uppstår då en gas bildar småbubblor i en vätska. Skumplast är en plast som innehåller luft.Själv gillar jag att äta skumgodis. Nu i höstrusket är det också skönt att bada skumbad.
På engelska blir ordet scum.
SCUM (Society Cutting Up Men) manifesto av Valerie Solanas är en av litteraturhistoriens mest kontroversiella verk. Nästan alla har en uppfattning om den, även om de flesta nog inte har läst den.
Turteatern i Göteborg ger nu en uppmärksammad föreställning av SCUM Manifestet. Att den överhuvudtaget sätts upp kritiseras av vissa, medans andra, som sett föreställningen, hyllar den.
Den som inte orkar/inte vågar ta sig till teatern kan istället låna boken här.

/leif

Tummelisa strikes back

Tummelisa eller den andra vildmarken är en grafisk roman av Matilda Ruta som undersöker gränser och roller. Matilda Ruta gör det rent formmässigt genom bilder som inte håller sig inom serierutans form, med en blandning av ljusa akvareller och svart hård tusch. Boken kom till som ett examensprojekt på Konstfack och det märks i det experimentella och konstnärliga uttrycket. Det är intressant men inte för den skull en lyckad grafisk roman. Det som den faller på är att jag inte får något tycke för Tummelisa, jag känner mig oengagerad och tycker inte så mycket om henne som karaktär. Jag vill tycka om henne, herregud, en Tummelisa som är upprorisk och försöker bryta sig ur den trånga sagoformen, ja det låter ju som en alldeles fantastisk idé. Grodan och giftermålet står som en motpol mot den frihet som Tummelisa söker, och själva sagan i sig försöker forma henne till något hon inte är. Tummelisa själv är en svartklädd tjej som röker och slåss och kan ta hand om sig själv. Men sympatisk, nja. Rolig, nej. Snarare en sorgklädd deprimerande figur som är smått narcissistisk.

Det intressanta med Tummelisa eller den andra vildmarken ligger i utforskandet av sagan som form och synliggörandet av sterotyper och vad sagan döljer för budskap. Det blir en uppgörelse med normer och patriarkala strukturer. Ruta använder sig också av texten på ett spännande sätt och låter berättandet växla så att texten ibland försöker tvinga in Tummelisa i den traditionella sagan igen. Jag tror att Matilda Ruta kommer att komma med något mer helgjutet i framtiden, och jag kommer att hålla utkik. Vissa har hyllat den till skyarna så läs och avgör själva.

/AnnaJ

Om att finna sig själv

På jakt efter min historia fann jag mitt hemland är en bok av Kima George. Den utgår från hennes eget sökande efter sin bakrund och sin identitet.
Vi får följa tiotalet olika karaktärer i boken som alla, liksom författaren själv, tillhör folkgruppen assyrier/syrianer. Eller "Suryoye" som de själva kallar sig på sitt eget språk. Ett begrepp som författaren vill lansera.
Avsikten med boken är framför allt att öka förståelsen mellan olika kulturer i allmänhet, och mellan svenskar och assyrier/syrianer i synnerhet. Det som skildras är mest olika vardagssituationer med kulturkrockar och kulturmöten. Boken avslutas med ett faktaavsnitt om assyriernas/syrianernas kulturella vanor, och med en historisk genomgång av deras femtusenåriga historia.
Låna boken i Gotlib.

/leif

Visa & Poesi 24 november

24 november kl. 19:00 på Gamlestadens bibliotek är det dags för årets sista Visa & Poesi

På scen hittar man då:

• Edla Aurora som spelar folkpunkvisor. Denna gång är de förstärkta med basisten Nova. Rekommenderas alldeles särskilt!
  


• Sandra Haag, estradpoet, speciellt inbjuden och nytänd.



• Jack White - vissångare som tidigare uppträtt på öppna scenen http://www.myspace.com/jackidoddle



• Joel Landberg, som är känd som konferencier på Poetry Slam på Musikens hus, nu draftad som poet för Visa & Poesi.

Därefter Öppen Scen

Fri Entré

Välkomna!

/Per

Bilderbokcirkel läste Pang!

Vi har läst Pang! En bilderbok av Håkan Jaensson och Kenneth Andersson (Alfabeta 2007). Boken handlar om en familj som skall äta middag. Allt verkar idylliskt. Tills mamman knackar med en vidbränd falukorv i bordet och börjar skrika att pappan har misslyckats med middagen. Därefter bryter kriget ut. Ett riktigt krig med gevär, handgranater och stridsplan. Till sist ropar flickan sluta och då tar kriget slut. När det åter knackats med den vidbrända falukorven i bordet så återgår berättelsen till en normalvärld. Efteråt säger mamman till pappan att det inte var så farligt med middagen.

Kenneth Andersson har ett färgstarkt bildspråk som drar åt det komiska. Även om det är allvarligt med krig så är barnets blick lite för galen, färgerna lite för glada. Humorn lurar även under de värsta bombanfallen. Men visst är det ett rejält krig som bryter ut. Vill man inte att ens barn skall möta krig i någon form så gillar man nog inte den här boken.

I bilderbokscirkel diskuterade vi barnens referenser till krig. Hur kan de känna till en handgranat eller ett stidsflygplan? Genom dataspel, film eller genom egna eller anhörigas erfarenheter av faktiskt krig? Även om vi bor i ett land som är världsmästare i fred så finns erfarenheter av krig hos många barn ändå. Många barn har kopplingar till andra länders krig. Kanske har deras egna familj flytt från krig eller äldre anhöriga som upplevt Andra världskriget. Krig är en viktig ingrediens i många familjers historia.

Vi funderade också över detta med referenser till konflikter. Vad bilden av krig kan spegla hos ett barn och specifikt hos flickan i berättelsen. Försöker hon förstå vad ett krig i världen är genom att relatera till konflikter i sin egen familj eller tänker hon tvärtom, att händelsen är så uppskakande att det enda hon kan jämföra den med är ett krig?

Vi pratade också om att det är en berättelse med föräldrarna i fokus. Barnet blir offer för föräldrarnas bråk. Men det är ändå barnet som är hjälten och fredsmäklaren. Men varför är mamman arg? Är det lågt blodsocker eller för att pappan generellt är extremt klantig? Är det farligt att visa ilska?

/Karin

Bilderbokcirkel om Lägret av Oscar K

Under Terminens sista bilderbokcirkel kommer vi att läsa Lägret av Oscar K och Dorte Karrebaek. Vi träffas på bokcirklar.se klockan 17.00 den 5 december. Hur du skall göra för att kunna vara med i vår chatt ser du om du går in i bokcirklar.se och trycker på fliken överst till höger där det står börja här. Vår bokcirkel hittar du här.

Lägret har ett annorlunda tilltal för att vara bilderbok. Så här skriver förlaget om boken: "Barndomen drabbar alla. Så står det på första sidan i Oscar K:s och Dorte Karrebæks Lägret. Det är förstås sant – vi har ju alla varit barn. Och utsatta just på barns vis. Men John, Hamid, Teresa, Anton, Rakel och de andra barnen som hamn i det underliga lägret med de underliga vakterna drabbas särskilt påtagligt. De får lämna ifrån sig sina vanliga kläder och till och med sina namn. Varje barn tilldelas i stället ett nummer. De sover i baracker, sex får dela på en brits. På morgonen väntar arbetet.Lägret är en allåldersbok om att byta en verklighet mot en annan och försöka finna sig tillrätta under radikalt nya omständigheter. Men det är också en bok som med textens och bildernas hjälp slår upp dörrarna mot alla slags miljöer och tidsåldrar. en bok som sätter medkänslan och inlevelseförmågan i häftig rörelse."

Länkar till några recensioner från dagspressen:
DN, GP, SVD, Expressen

/Karin

Till minne av Kurt Olsson

Göteborgsprofilen Lasse Brandeby har gått ur tiden. En klassiker som säkert många med mig minns och fnissar till är Kurt Olssons intervju med Patrik Sjöberg. Fantastiska frågor som vi alla funderat på. Hur snabbt hoppar du och hur brett? Är du med i höjdarfacket? Titta och minns. /Anna

Veckans ord: GD

Generaldirektör, ja det är ju ett ord som är aktuellt denna vecka, då vi kunnat läsa att en av kritiserade vårdföretaget Caremas högsta chefer utsågs till ny Generaldirektör för Statens Institutionsstyrelse. Generaldirektör förkortas med GD och är en chefstitel som används inom den offentliga förvaltningen, alltså för den högsta chefen.

Genomsnittslön för en GD är 92 699. I dag tjänar 30 av landets GD mer än 100 000. Flera tjänar i nivå med statsministern men utan att behöva stå i samma skärskådande rampljus. En annan fördel är att du inte kan sägas upp från jobbet. En gång GD alltid GD. Så riktigt bra kan det bli om du inte riktigt sköter jobbet och hamnar offside. Då kan du lyfta lön utan att ens ha en arbetsplats.

Men hur gör man för att bli GD? Mille Milert som är GD för vetenskapsrådet är professor i reglerteknik. Charlotte Petri Gornitzka som är GD för Sida var tidigare chef för Rädda Barnen och generalsekreterare för Internationella Rädda Barnen Alliansen. Så lätt att få de jobben är det då rakt inte. Det är heller inga jobb som annonseras ut i platsjournalen.

GD har flera betydelser:
språkkod (ISO 639) för gaeliska
nationell toppdomän för Grenada
förkortning av rockbandet Green Day
förkortning för tidningen Gefle Dagblad
förkortning för rollspelet Götterdämmerung
förkortning för Gemensamma Distriktet
förkortning av supporterklubben Green Devils

/Anna J och Karin

Inspiration till rörelse

Kortedala bibliotek 17 november kl.19.00

Vill du veta mer om och bli inspirerad till fysisk aktivitet - kom på föreläsning med Anna Laursdotter Garpvall från Hälsoteket i Östra Göteborg.

Feministisk bokcirkel läser Rotlös

Rotlös av Tsitsi Dangarembga kom ut på svenska 1990. Boken utspelar sig i Rhodesia (nuvarande Zimbabwe) under 1960 och 70-talen och handlar om den unga flickan Tambus kamp för att få studera och om olika former av förtryck. Tambu växer upp i en fattig by och längtar efter att studera, vilket hon får möjlighet till först när hennes äldre bror dör. Hon kommer till en missionsskola där släktens välutbildade och rike farbror Babamukuru är rektor. Tambus kusin Nyasha har bott i England och trotsar fadern Babamukuru medan Tambu som alltid varit en viljestark flicka blir väldigt kuvad av sin tacksamhet mot farbrodern.

Första meningen i boken är fångande: ”Jag sörjde inte när min bror dog” och författaren använder sig av ett snyggt berättargrepp genom att återkomma till den där första meningen först efter man fått förklaringen till den (vilket i och för sig också kan upplevas som lite frustrerande, att det tar sådan tid innan hon kommer till saken. Angående språket så upplevde vi ibland att det saknades ett flyt vilket kan bero på översättningen. Inget förtrollande språk men en rak berättelse där det även kan vara intressant att låta saker få sin förklaring längre fram, att inte vara övertydlig utan låta förståelsen växa fram. Den är eftertänksamt skriven. Det vardagsnära i berättelsen var väldigt effektivt och effektfullt. Det finns en episod där Tambu blir förvånad över att en tesils enda funktion är just att sila te. Sådana snygga reflektioner över något som vi tar för självklart återkommer här och där.

Detta var en väldigt bra bok, det var de flesta överens om. En rak berättelse som skickligt väver in en intersektionell analys. Analaysen av maktförhållandena (män v.s. kvinnor, svart v.s. vit, priviligerad v.s. icke-privligierad etc) och deras inbördes relationer tar inte överhanden över den skönlitterära formen. Tambus kamp för att få utbildning och komma upp sig i livet skapar en konflikt mellan gamla traditioner och västerländska ideal. Tambu är väldigt insiktsfull och ser tydligt maktstrukturer som hon reflekterar över. Spännande med de olika perspektiven på förtryck. Kampen utförs på individnivå vilket är väldigt bra skildrat och det är snyggt att använda kusinen Nyasha som en motpol och ett bollplank för Tambu. Alla är offer, ingen kan vinna eftersom konflikten är så dubbel. När barnen varit på missionsstationen blir de främmande för sin gamla kultur. Det är en icke-romantiserad bild av afrikansk kultur och koloniseringens effekter för urbefolkningen.

Det ju helt hemskt att läsa om hur en en vit psykiater säger om Nyasha att ”en afrikan kan inte lida på det sättet”. Som Tambus mor säger, ”det är det engelska” som är felet och som drabbar familjen. Kul upptäckt: brodern (vad dör han av egentligen?) är ju väldigt lik Nyasha när det kommer till utveckling! Och även Tambu blir konfliktfylld inför det gamla när hon väl upptäckt något annat, något som hon föraktat sin bror för när hon själv bodde på hemmanet. Det är ett väldigt abrupt slut som dock är det enda möjliga slutet eftersom det är en olöslig konflikt som det handlar om. Det blir väl till att läsa uppföljaren ”The book of not” för att få se hur det går för Tambu.

Ja detta var lite av vad vi diskuterade på den senaste feministiska bokcirkeln, nästa gång läser vi Hanna Wikmans Lift.

/AnnaJ

Är Du Trygg?

I trygghetens namn

Måndag 21 november

kl. 19:00

Gamlestadens bibliotek

Fyra forskare presenterar en studie av allmännyttans trygghetsarbete i Gamlestaden, Norra Biskopsgården och Gårdsten år 2005-2007.
Ingrid Sahlin, professor vid Institutionen för socialt arbete,
Johan Öberg, forskare vid Insititutionen för konst,
Ulf Borelius, doktorand, Sociologiska institutionen,
Ulla-Britt Wennerström, fil.dr. och forskare, Sociologiska institutionen

I samarbete med Göteborgs Universitet

Förträffllig serieroman

Mats Jonsson är en av landets mest välrenommerade serieförfattare. Han skriver självbiografiska serier om sitt eget liv och man får väl säga att hans genombrott var Hey Princess ,som gavs ut 2002 och som handlade om Mats från Kramfors och hans liv och upplevelser i Stockholms indiekretsar. Mats kamp som kommit ut i år är en fortsättning på Hey Princess.

Mats och den stora kärleken Victoria flyttar ihop i en liten etta. De skaffar barn. Mats kämpar för att få tillvaron att gå ihop, både som älskande, far, konstnär och med jobb på ett litet förlag, som förälder i styrelsen för ett föräldrakooperativ. Det är också ett samhälle under förändring som skildras. Lokaler som passeras och byter verksamheter. Klassperspektivet är tydligt. Här sjungs internationalen och Mats känner sig lierad med Ivar Lo Johansson i vars sällskap han också engagerar sig. Som läsare får man också en inblick i skolans värld genom Victoria som blir lärare. Det är förvånande hur mycket den här 195 sidor långa serieromanen rymmer. Serieromanen kräver ett speciellt handlag men kan precis som här vara ett ledigt grepp för att skildra samtiden både på ett personligt och politiskt plan. Berättarjaget, dvs Mats, är upptagen av sitt privata, av sin kropp, att jobba på sin karriär, att bli pappa, att supa för mycket, relationsproblem, att drabbas av sorg och anhörigas sjukdom. Men det är också en tillvaro i en poltitisk struktur som skildras. Läsaren behöver aldrig känna sig lurad. Den politiska utgångspunkten synliggörs från första stund, men det är personligt och därför utdelas inga plattityder. Samtidigt är det vackert och kärleksfullt. Boken finns att låna här. Det är viss kö för tillfället, men läs den. Mats Jonssons har en egen blogg som också är läsvärd. Kolla

/Karin

This is not a film

This is not a film är en dokumentärfilm om den iranske regissören Jafar Pahani som nu visas på Hagabion. Han har fått ett 20 årigt yrkes-, utrese- och intervjuförbud, samt ett sexårigt fängelsestraff. Det fick han bl a för att han uttalade sitt stöd för den gröna oppositionen i valet 2009.
I filmen får vi följa honom en dag, den 14 mars i år, i hans lägenhet. I domen sas inget om att han inte fick agera framför kameran eller läsa manus, så det gör han. Vi får se honom försöka rekonstruera ett förbjudet filmmanus om en flicka som hindras att studera vid universitetet av sin fundamentalistiske far.
I övrigt visar han lite klipp från tidigare filmer, pratar i telefonen med sin advokat om överklagandet, matar sin leguan, tittar på TV och från balkongen ser han människorna på gatorna fira Eldfesten (samtidigt som den statliga TV basunerar ut att detta firande är oislamskt). Men på det yttre planet händer inte särskilt mycket.
Jafar Pahani har fått flera internationella priser för sina filmer. Han fick tex Silverbjörnen vid Berlins filmfestival 2006 för filmen Kvinnor Offside. Det är en komedi om några unga tjejer som förklädda till pojkar försöker ta sig in på en fotbollslandskamp i Teheran. För det var nämligen förbjudet för kvinnor att gå på fotboll i Iran. Men när Kvinnor offside hade internationell premiär så togs det förbudet bort av Irans president!
Tyvärr så fastställdes den politiska domen mot Jafar Pahani nyligen av en iransk domstol.

/leif

Musik på biblioteket!

Tyst på biblioteket ... eller?

På tisdag frångår vi på Kortedala bibliotek tystnaden och välkomnar sångarduon BiörnRosa som gör ett framträdande mitt i biblioteksmiljön klockan tre på eftermiddagen. Duon kommer att sjunga sånger och visor från Bohuslän, musik som beskriver det karga landskapet och livet där, framför allt förr i tiden.

Vi passar på att bjuda på på kaffe och pepparkakor till konserten, som är en del av projektet "Musik på biblioteket" med stöd från mcv, ABF och Kultur i Väst.

Hjärligt välkommen till en mysig musikstund i Kortedala bibliotek

Tisdag 15 november kl. 15.00, fri entré, drop-in

Foto: Roger von Knorring

Svårt att hitta?

Känslan av förvirring på ett bibliotek, känns den igen? Hur hittar jag egentligen?!! Boka en bibliotekarie så visar vi hur du söker i bibliotekskatalogen GOTLIB , hur du reserverar och hur böckerna står ordnade.

Ring och boka en bibliotekarie
Gamlestaden 031-365 30 82
Kortedala 031-365 30 81

/Anna

Kura Skymning 14 november

Kura Skymning på Gamlestadens bibliotek

14 november kl. 18:45

Kulturskolan spelar och Per Nilsson läser ur Mikael Niemis "Populärmusik från Vittula"

Kura Skymning ingår i Nordisk Biblioteksvecka och anordnas varje år av Föreningen Norden och lokala bibliotek

I år är temat "Humor i Norden"

/Per

Hakuna Matata med Mama Gumbo

på Kortedala bibliotek nu på lördag, den 12 november kl.10.00.

Berättelser om möten mellan djur och människor i Afrika. Välkommen att sjunga, dansa och trumma. För barn mellan 3-10 år. Anmälan till biblioteket på tel 3653085.

Veckans ord

Veckans ord är utan tvekan Zlatan. Högaktuell med självbiografin som är på väg att bli tidernas kioskvältare.
Fast veckans ord kanske lika gärna kunde ha varit rännstensunge, för Zlatan har haft en hård uppväxt. Vilket han tydligen skildrar osminkat i boken.
Ordet Zlatan kommer från sydslaviskans zlato, vilket betyder guld.
Själv har jag inte lyckats få tag i boken ännu. Men jag fascineras av hur sportjournalister efter att ha läst den inser det självklara. Nämligen att Zlatans aggressiva, kaxiga stil på planen är en logisk konsekvens av hans tuffa bakrund.
Det skulle inte förvåna mig om den här biografin gör att Zlatan blir folkkär på riktigt. Dvs att han nu även blir älskad av den medelklass som tidigare, till stor del, har föraktat honom.

/leif

Rika flickor

Novellsamlingen Rika flickor är den andra boken av den tyske författaren Silke Scheuerman som har översatts till svenska. Titeln till trots så handlar det inte om flärdfulla vackra människor. Utan om vanliga medelklasskvinnor som kanske borde ha förutsättningar att leva lyckade liv. De sju berättelserna utspelar sig i Tysklands storstäder, men miljön hade lika gärna kunnat vara Borås eller Göteborg.
Det återkommande temat är kärlek. Längtan efter den, fel kärlek. farlig sådan och avsaknaden av den. Liksom livsleda och oförmåga att bli nöjd. Berättelserna handlar om självbedrägeri, ensamhet, vantrivsel, kontaktlöshet och äktenskapets förlamande monotoni.
Bitvis är det svart humor och nästan alltid är det en bländande prosa som skildrar livets komplexitet psykologiskt övertygande. Så det är föga förvånande att Silke Scheuerman anses som en av Tysklands mest talangfulla unga författare. Hennes senaste roman Shanghai Performance kommer på svenska nästa år.
Låna Rika flickor i Gotlib.

/leif

Rys och mys i höstmörkret

Hungerhuset av Loka Kanarp och C/M Edenborg är en spökhistoria i den grafiska romanens form. Så här när det är höst, kallt och mörkt ute och dessutom Halloweenfirande och Allhelgona på en vecka, ja då tycker jag att det passar extra bra att mysa (eller rysa) lite med en klassisk spökhistoria.

De två syskonen Elsa och Fredrikes mamma har nyligen dött i en tragisk olycka och pappan är frånvarande. De tas om hand av några fisförnäma fosterföräldrar och vantrivs oerhört. För att komma undan lite beger de sig till ett förfallet ödehus inne i skogen. Ett ondskans hus som väntar på dem med en outsäglig hunger. Besöket förändrar storasyster Elsa, hon är inte sig själv längre, något som ingen annan än lillasyster Fredrike märker. Det finns en väldigt obehaglig scen när Elsa medvetet gör sig själv illa vid matsalsbordet samtidigt som hon stirrar intensivt på Fredrike. Ibland glömmer jag att det är en serie som jag läser eftersom den känns så filmisk.

Hungerhuset lutar åt psykologisk skräck och använder enkla medel för att förmedla känslor. Kanarp står för bild och text och Edenborg för text, något som harmonierar väl med varandra. Jag skrev att de använder sig av enkla medel, med det menar jag främst det avskalade bildspråket där färgerna är antingen svart, vitt eller orangebeigt med tjocka svarta linjer. Det är en väl uppbyggd historia i text såväl som i bildspråk. Det är en spännande, obehaglig och krypande berättelse som fungerar väldigt bra i det här formatet. Synd att den tar slut så snabbt bara, hade gärna läst mer!

Låna Hungerhuset här!

/AnnaJ

Stadsmuseet goes Gamlestan

Just finns till och med den 26 november finns Stadsmuseet på Sten Johanssons plats i Gamlestan. Du kan komma dit och se på fotografier från gamla tider, skriva tankar om Gamlestan på ett klotterplank, eller göra en inspelning där du berättar dina tankar om Gamlestan.

Utställningen har öppet onsdag-fredag klockan 12-17 och lördagar klockan 11-14. Under dessa dagar utgår en stadsvandring klockan 13.00.Det här är den första mobila utställningen som Stadsmuseet har ute i stadsdelarna. Att man valt Gamlestan beror på att det är ett område under spännande förändring och att det redan finns intressant material i samlingarna om stadsdelens historia.

Extrainsatt Veckans ord! Gentrifiering

Med anledning av att Stadsmuseets mobila museum finns utanför Gamlestadens bibliotek i dagarna så har vi idag en extrainsatt ordförklaring: gentrifiering. Detta med anledning av att Stadsmuseet är nyfikna på hur Gamlestadsborna upplever de förändringar som sker i stadsdelen, där nya bostäder, butiker och kommunikationer byggs. Denna förändringsprocess kallas gentrifiering och är en social förändrinsgprocess där personer med högre socioekonomisk status flyttar till stadsdelar som traditionellt har dominerats av till exempel lägre sociala klasser eller etniska minoriteter. Här i Göteborg är väl det mest tydliga exemplet Haga.

Med det i bakhuvet så tycker jag att du ska passa på att besöka det mobila museet och berätta om din stadsdel (Gamlestaden).

/AnnaJ

Mossgrafittin inställd

Den inplanerade mossgrafittin på Kortedala bibliotek i Fältbiologernas regi är tyvärr inställd idag. Vi hoppas att kunna återkomma med denna programpunkt vid senare tillfälle.

Veckans ord: serendipitet!

Här får jag dubbelkolla stavningen flera gånger, serendipid..dipiditet.. serendipitet! Serendipitet är en slumpartad upptäckt, en positiv överraskning i sökandet efter något annat. Ja ungefär så som sker ofta på biblioteket, man letar efter en bok i hyllorna och hittar något oväntat, något nytt som man också lånar hem eller så ska man bara snabbt in för att låna en dator och finner sig lyssna på ett föredrag om knyppling.

Uppkomsten till ordet tycker jag är särskilt intressant: det (på engelska serendipity) skapades av den brittiske 1700-talsförfattaren Horace Walpole efter sagan om de tre prinsarna från Serendip som for ut och alla fann något annat än det de sökte men ändå lika värdefullt.

Kul och användbart tungvrickarord!

/AnnaJ

Allhelgonahelgen stängt

Allhelgonahelgen närmar sig och biblioteken i Kortedala och Gamlestaden har stängt på lördag 5 november. På fredag 4 november är öppettiderna kl 11-15 (gäller även Gamlestaden).

Trevlig helg önskar personalen!

Supertanten

Supertanten: För dig som redan är en och för dig som vill bli en, är en bok av Elin Ek. Som är känd som tv-karaktären Grynet. Hon säger att tanten är civilkuragets rynkiga ansikte. Tanten är ett subjekt, en kvinna som inte längre har reducerats till att bara vara ett objekt. Som inte längre behöver försöka vara till lags utan står upp för sig själv, för sina åsikter och för samhället.
Saker som tanter har hållit på med i alla tider är inne nu, menar författaren, men de har fått nya klatchiga namn. Långkok kallas numera slowfood. Vintage kallades förr bättre begagnat. Den obekväma käringen benämns numera bitch, etc, etc.
40-talisterna är de värsta antitanterna , hävdar Elin Ek. Det var den första generationen som hade en tonårstid som inte ledde direkt in i vuxenlivet. Den generationen har hela tiden gjort allt för att inte bli som sina föräldrar. Medan de, som liksom författaren, växte upp på sjuttiotalet dras till sina mor- och farmödrar, med deras trasmattor, manglade linneservetter, putsade silverbestick o dyl.
Boken innehåller en massa recept på saftning, syltning, kakor, karameller, husmanskost mm. Liksom tips på hur ni ordnar ett kafferep eller en syjunta. Givetvis har den också en tantquiz, samt sex tecknade avsnitt med en ny superhjältinna; Supertanten, illustrerade av Kim W Andersson.
Låna boken i Gotlib.

/leif

Möt Elin Boardy

På torsdag kväll kommer Elin Boardy till Kortedala bibliotek för att berätta om sitt skrivande. Elin är född 1979, bor i Göteborg och har sedan 2008 givit ut två romaner, som båda fått mycket uppmärksamhet. Hon är nominerad till Tidningen Vi:s litteraturpris, och i mitten av november hoppas åtminstone jag att hon får 50 000 kronor för sitt imponerande författarskap.

Den senaste boken "Mot ljuset" utspelar sig i Sydostasien under efterkrigstiden. Den unga kartriterskan Elly är på resa tillsammans med sin syster och svåger, och vi får följa hennes emancipation, kärlekslängtan, konstnärsdrömmar och politiska uppvaknande. En fantastiskt välskriven roman med kvinnor som centrala gestalter, liksom den förra boken "Allt som återstår" vilken utspelar sig i ett kärvt Bohuslän i början av förra sekelskiftet.

Kom och träffa Elin och passa på att ställa frågor till henne live!

Kortedala bibliotek torsdag 3 november kl. 19. Fri entré.

I samarbete med ABF Göteborg.

Foto: Kristin Lidell