Är julen iransk?

En del hävdar att julen härrör från den fyratusenåriga persiska traditionen Jalda, midvinternatten. Då vakade man hela natten för att inte överrumplas av onda andar som var särskilt aktiva på årets längsta och mörkaste natt. Ett sätt att hålla sig vaken var att berätta sagor.


Sedan ett par år finns ” Fem berättelser ur Shahname: det iranska nationaleposet” på svenska.















Det finns även sedan ifjol två böcker med delar av den klassiske poeten Hafiz verk Östanvindens ande och Dikter.















Att läsa Lolita i Teheran, Azar Nafisi. Är en vacker skildring av livet i Iran närmast efter den islamiska revolutionen, och det är en berättelse om motstånd mot förtryck. En universitetslärare får inte längre undervisa för den islamiska republiken så hon samlar en hemlig läsecirkel med sju kvinnliga studenter i sitt hem, där de läser förbjuden västerländsk litteratur. Att läsa Austen och Lolita i prästväldets Teheran är inte alls samma sak som att läsa dem i Göteborg eller London. Då mullorna förbjudit kvinnorna att leva så lever de genom böcker.





Internet (och i viss mån paraboler, mobiltelefoner, etc) har förstås medfört att regimen inte längre kan hålla samma strupgrepp på de iranska ungdomarna. Situationen för dem nu beskrivs bra i Marjaneh Bakhtiaris senaste bok Kan du säga schibbolet?

I Frysboxen i sovrummet eller integrationsfällan som slog igen, av Leili Falsafi, skriver hon mycket personligt och klokt om utanförskap och integration. Hon har tidigare utgivit På tal om mångfald som belyser ämnet från invandrarperspektiv. Leili Falsafi förtjänar en stor läsekrets, och alla som intresserar sig för de här frågorna bör läsa hennes böcker.
/Leif